Översiktens metod och material

Översikten omfattar 24 svenska självdeklarationsstudier med ungdomar, genomförda mellan åren 1958 och 2008 och som är publicerade mellan 1960 och 2010. Några av studierna syftar delvis till att mäta utveckling över tid och har således genomförts med identiskt eller snarlikt frågeformulär vid upprepade tillfällen (ADAD; Skolundersökningen; Stockholmsenkäten). Trots att dessa studier består av upprepade mätningar hanteras de endast som en. Detta eftersom syftet är att studera operationaliseringar i olika studier. I de fall det skiljer sig mellan de olika datainsamlingstillfällena markeras det dock i redovisningen. Tre av studierna i analysen har mer eller mindre fun- gerat som replikationer, i dessa fall är både den första studien och de två replikationerna ändå inkluderade i undersökningen då de inte är delar av samma projekt (Olofsson, 1970; Dunér & Haglund, 1974; Ward, 1998). Trots replikationssyftet hos dessa studier är frågeformulären inte identiska och de bidrar därför i hög grad till att ge en bild av hur frågeformulären för- ändras över tid.

Genomgången är en totalundersökning av svenska självdeklarationsstu- dier om ungdomsbrottslighet och alla studier, exklusive studentuppsatser, som har hittats har inkluderats. Kriterier för att en studie ska komma med i sammanställningen är att den ska bygga på en kvantitativ enkät med frågor om egen delaktighet i brott. Så kallade offerstudier finns inte med då av- handlingens syfte är att undersöka just självdeklarationsstudier, det vill säga studier där respondenterna ombeds deklarera sin egen delaktighet i brott. I flera fall innehåller dock självdeklarationsstudierna även frågor om utsatthet, i dessa fall har jag även tagit med frågorna om utsatthet i analysen. Med offersstudier menar jag här studier där utsatthet är huvudsakligt fokus. Några studier som uttalat är offerstudier, men som även innehållit frågor om delak- tighet har inte hittats.22 _{Intressant i sammanhanget är att självdeklarationsstu-}

dier med huvudsakligt fokus på delaktighet i brott ofta innehåller frågor om utsatthet, vilket möjliggör att studier av samband mellan delaktighet och utsatthet. Medan offerstudier sällan inkluderar frågor om delaktighet.

Sökningar är gjorda på internet i LIBRIS biblioteksdatabas samt i databa- ser med vetenskapliga tidskrifter. De flesta av studierna i materialet har dock hittats genom referenser i kriminologisk litteratur samt genom att senare självdeklarationsstudier refererar till tidigare självdeklarationsstudier, så kallat snöbollsurval (DePoy & Gitlin, 1999 s. 206). För att få information om man genomfört självdeklarationsstudier lokalt har jag också tagit kontakt

22 _{Ett undantag här är Tyresöenkäten som jag också delvis använder senare i Närstudien. Det} är en enkät med huvudsakligt fokus på utsatthet och oro för brott, men som inkluderar en fråga om delaktighet med den generella formuleringen ”Har du själv begått någon brottslig handling under de senaste 12 månaderna?”. Jag har valt att inte ha med Tyresöenkäten i sam- manställningen då den endast innefattar denna allmänt hållna fråga om delaktighet i brott, och därför inte tillför någonting för översiktens syfte.

med de ansvariga för lokala brottsförebyggande råd i landets kommuner och landsting som listades på Brottsförebyggande rådets webbplats hösten 2007. Några studier har hittats genom dessa kontakter. Men främst verkar trygg- hets- och offerstudier vara det som genomförs i Sveriges kommuner, dessa innehåller inte frågor om delaktighet i brott och finns därmed inte med i översikten. I ett flertal kommuner eller landsting genomförs också så kallade fritidsvaneundersökningar. Ett flertal fritidsvaneundersökningar har gåtts igenom och endast i två fall har frågor om delaktighet i brott identifierats (Elofsson, 1995; Levnadsvaneundersökningen Umeå 2005). Trots omfat- tande sökningar finns det ingen garanti för att samtliga genomförda självde- klarationsstudier finns med, missade studier kan både gälla genomförda icke-publicerade studier och publicerade studier.23

Ett totalt antal på 24 studier kan tyckas vara litet med tanke på hur länge metoden funnits. En förklaring som ges till detta är att behovet av självdekla- rationsstudier som ett alternativt mått på brottslighetens omfattning och struktur inte har uppfattats som stort i Sverige då den officiella statistiken bedömts som förhållandevis tillförlitlig och lättillgänglig (Lindström, 1990). En annan anledning kan vara att exempelvis Brå:s Skolundersökning har genomförts regelbundet sedan 1995 och därmed täckt upp en stor del av behovet av den här typen av mätningar. Men trots att antalet genomförda studier är relativt begränsat kan konstateras att flera av dessa studier har haft stor betydelse både empiriskt, teoretiskt och praktiskt.

I kategoriseringen av de olika studiernas frågor har jag i största möjliga mån utgått från de riktlinjer för kodning av brott som används av polisen i bestämmande av brottskod vid anmälan av brott (Brå, 2007 a). Polisens rikt- linjer har använts för att lättare kunna jämföra studierna, men i flera fall har det också varit nödvändigt att avvika från schemat. De frågor som avser om eleven burit vapen har kategoriserats som våldsbrott och inte som brott mot vapenlagen vilket hade varit den korrekta kategorin. I de studier som har med någon fråga om vapen kategoriseras den också antingen som våld eller som en egen kategori. I Brå:s skolundersökning redovisas två olika våldska- tegorier, inklusive och exklusive burit kniv. Även bråk med polisman har kategoriserats som våldsbrott istället för som våld mot tjänsteman vilket enligt polisens riktlinjer tillhör brottstypen brott mot allmän verksamhet. Jag har i de här fallen alltså gjort en kvalitativ bedömning av hur frågorna blir mest meningsfulla i analysen istället för att använda det standardiserade schemat och ansett det rimligt att hantera frågorna som frågor om våld då de i hög grad mäter våldsamt beteende. Andra avsteg gäller handlingar relate- rade till datorer. Jag har hanterat de här frågorna för sig i en gemensam egen kategori eftersom det endast finns frågor om datorrelaterade handlingar i två av studierna och det har varit intressant att hantera dem särskilt. Annars hade

23

En rad forskare inom området har tillfrågats om de känner till någon studie som saknas i materialet vilket kan ses som en extra kontroll för dess kvalitet.

bedömningen varit att kategorisera frågorna om nedladdning av filer från Internet som brott mot upphovsrättslagen (Lag 1960:729) och frågan om hackning som dataintrång (BrB 4:9).

Om ingenting annat anges är det i fortsättningen ovanstående kategorise- ringar jag syftar på när jag skriver om olika brottstyper.