Övrig EG-lagstiftning

2.2.2.1 Kommissionens tolkningsbesked 96/C143/04

Kommissionen har i två tolkningsmeddelanden beskrivit hur man ser på olika frågor kring registrering av bilar som tidigare har varit registrerade i annan medlemsstat. Det första har nummer 88/C281/08 och har ersatts av 96/C143/04. Avsikten med tolkningsmeddelandet är att ange de principer i gemenskapsrätten som styr villkoren för typgodkännande och registrering av fordon som tidigare har varit registrerade i en annan medlemsstat samt att beskriva de rättigheter som privatpersoner har när gemenskapsrätten är direkt tillämplig och de garantier om förfaranden som de har rätt att förvänta sig på detta område. Bakgrunden till tolkningsmeddelandet var att nationella förfaranden för typgodkännande och registrering av motorfordon har gett upphov till talrika klagomål till kommissionen med ifrågasättande om dessa förfarandes förenlighet med gemenskapsrätten och särskilt artiklarna 30 och 36 i fördraget som handlar om fri rörlighet för varor och tjänster (numera art. 28 och 30).

I meddelandet anges att direktiv 92/53/EEG (som ändrade 70/156/EEG) medför att medlemsstaternas nationella system för typgodkännande av motorfordon gradvis ersätts med ett gemenskaps-förfarande för typgodkännande. Ett EG-typgodkännande som har

utfärdats i en medlemsstat möjliggör att registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon av den aktuella typen kan ske i alla andra medlemsländer mot uppvisande av ett giltigt intyg om överens-stämmelse. Det gemensamma systemet med typgodkännande är obligatoriskt för personbilar och numera även för två- och trehjuliga motorfordon. Därför skiljer man i tolkningsmeddelandet på situationer med nationella typgodkännande och EG-typgodkännande.

Meddelandet rör först och främst fordon i kategori M1, dvs.

motorfordon som används för personbefordran med högst åtta säten utöver förarsätet (personbilar). Principerna i meddelandet rör dock även tunga fordon, andra fordonskategorier än de som omfattas av M1 samt två- och trehjuliga motorfordon. I enlighet med proportionalitets-principen bör vissa av dessa fordons egenskaper och särskilda användningsområden tas i beaktande när man tillämpar principerna i tolkningsmeddelandet. Meddelandet avser de fordon som tidigare har varit registrerade i en medlemsstat oberoende av om de är nya eller begagnade. Med registrerade fordon avses fordon med såväl permantenta som provisoriska registreringsskyltar, s.k. transit- eller tullskyltar.

Typgodkännande och registrering i en medlemsstat av ett motorfordon som tidigare har varit registrerat i en annan medlemsstat innefattar två aspekter vad gäller kontroll, nämligen

- kontroll av fordonets tekniska egenskaper och de handlingar som rör dessa (typgodkännande),

- kontroll av fordonets fysiska skick (trafiksäkerhetsprovning).

När det gäller kontroll av fordonets tekniska egenskaper och av de handlingar som rör dessa (typgodkännande) sägs sammanfattningsvis följande. Motorfordon skall som regel uppfylla vissa tekniska krav vilka fastställts i tvingande bestämmelser. Sedan den 1 januari 1996 baseras typgodkännande av nya modeller av personbilar på typgodkännanden. I avsaknad av ett komplett system för EG-typgodkännande finns det nationella EG-typgodkännandet kvar för övriga fordonskategorier. Ett fordon som redan är registrerat i ett medlems-land när ansökan lämnas in om registrering i ett annat medlemsmedlems-land, har i princip redan underkastats en kontroll av de tekniska egen- skaperna i den första medlemsstaten. Om denna kontroll utförts inom ramen för ett nationellt typgodkännande avsåg den att kontrollera om tillämpliga tekniska bestämmelser, harmoniserade eller nationella, alltefter fall, har följts. Resultatet av kontrollen finns i det intyg om överensstämmelse för motsvarande modell som utfärdats av tillverkaren. En medlemsstat kan bara motsätta sig typgodkännande och registrering av ett fordon som redan har typgodkänts och registrerats i en annan medlemsstat med stöd av orsaker som har anknytning till fordonets tekniska egenskaper, om den åberopar ett av de skäl som anges i artikel 36 eller tvingande krav

som det ankommer på medlemsstaten att precisera och motivera. Det förhållandet att ett fordon som har typgodkänts och registrerats i en annan medlemsstat inte överensstämmer med en modell som har typgodkänts i destinationsmedlemsstaten eller har andra tekniska egenskaper än de som föreskrivs i den statens lagstiftning, utgör inte i sig skäl för att vägra typgodkännande eller registrering av fordonet.

I tolkningsbeskedet anges att direktiv 70/156/EEG är hörnstenen i harmoniseringen av denna sektor. Tanken är att de fordon som uppfyller de harmoniserade kraven skall fritt kunna omsättas med stöd av det intyg om överensstämmelse som utfärdats av den tillverkare som begärde EG-typgodkännande. En medlemsstat kan inte vägra registrering, ibruktagande eller försäljning av ett nytt fordon som motsvarar en modell som har erhållit ett EG-typgodkännande och som är försett med giltigt intyg om överensstämmelse med hänvisning till skäl som rör konstruktion eller funktion. En sådan vägran eller ett sådant förbud skulle utgöra ett brott mot nämnda direktiv. Vad gäller begagnade fordon, som har ett intyg om överensstämmelse för en modell som har erhållit EG-typgodkännande, är det inte heller tillåtet för destinations-medlemsstatens myndigheter att utföra kontroll vid registrering av fordonet, eftersom fordonet är registrerat på basis av ett EG-typgodkännande som är giltigt i alla medlemsstater. Däremot kan kontroll av fordonets tekniska skick tillåtas om denna utförs på ett icke-diskriminerande sätt, dvs. på samma villkor och på samma sätt som den kontroll som görs av fordon som redan har registrerats i destinationsmedlemsstaten.

Tolkningsmeddelandet behandlar även frågan om provning av fordonets fysiska skick (trafiksäkerhetsprovning). Kommissionen ut-talar sammanfattningsvis följande. När det gäller fordon med nationellt typgodkännande gäller att medlemsstaterna vid en registrering av ett fordon som tidigare har varit registrerat i en annan medlemsstat endast får genomföra kontroll av fordonets tekniska skick om sådan kontroll också genomförs när ett fordon som redan är registrerat i dess territorium omregistreras. Krav på trafiksäkerhetsprovning för nya motorfordon som har EG-typgodkännande och för vilka ett giltigt intyg om överensstämmelse har utfärdats (dvs. helfordonsgodkända motor-fordon) skulle utgöra ett brott mot direktivet om införande av EG-typgodkännande. När det gäller begagnade bilar med ett helfordons-godkännande skulle ett sådant krav på trafiksäkerhets- provning för bilar som förvärvats i ett annat medlemsland endast vara förenligt med gemenskapsrätten om en sådan provning utförs på samma villkor som när fordon som tidigare har varit registrerade i destinations-medlemsstaten omregistreras där.

2.2.2.2 Gruppundantagsförordningen

Fri rörlighet för varor och tjänster förutsätter fri konkurrens genom t.ex.

förbud mot konkurrensbegränsande avtal och dominerande ställning.

Enligt artikel 81.1 i Romfördraget (tidigare artikel 85.1) är avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och sam- ordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden förbjudna. Enligt artikel 81.3 (tidigare artikel 85.3) får bestämmelsen förklaras icke tillämplig på avtal mellan företag, beslut eller grupper av beslut av företags-sammanslutningar, och samordnade förfaranden eller grupper av samordnande förfaranden, som bidrar till att förbättra produktionen eller distribution av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande samtidigt som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås m.m. Genom sådana avtal kan den ene parten förbinda sig att endast till den andra parten leverera vissa varor för återförsäljning inom ett visst område inom den gemensamma marknaden.

Motorfordonsområdet tillhör ett av de områden där gruppundantag finns genom kommissionens förordning (EG) nr 1475/95 av den 28 juni 1995 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av försäljnings- och serviceavtal för motorfordon.

Enligt förordningen skall artikel 85.1 inte tillämpas på avtal i vilka endast två företag är parter och enligt vilka den ena avtalsparten förbinder sig att inom ett visst område inom den gemensamma marknaden för återförsäljning leverera endast till den andra parten eller endast till den andra parten och till ett angivet antal andra företag inom säljorganisation vissa med tre eller flera hjul försedda motorfordon avsedda för användning på allmänna vägar samt reservdelar till dessa (artikel 1).

I ingressen till förordningen anges att bestämmelserna om ensam försäljning och selektiv distribution kan betraktas som nödvändiga rationaliseringsåtgärder inom motorfordonsbranschen eftersom motor-fordon är konsumentkapitalvaror som både med jämna och ojämna intervall och inte alltid på samma plats behöver underhåll och reparationer utförda av fackmän. Motorfordonstillverkarna samarbetar med utvalda försäljare och verkstäder för att tillhandahålla service som är speciellt anpassad för produkten. Av kapacitets- och effektivitetsskäl kan ett sådant samarbete inte utsträckas till ett obegränsat antal försäljare och verkstäder.

Om försäljaren vill handla med konkurrerande varor måste försäljningen av andra märken ske så att all sammanblandning mellan märkena förhindras. Försäljningen skall ske i separata försäljnings-lokaler och under separat ledning. Försäljaren måste vidare vara fria att från tredje man köpa reservdelar som i kvalitetshänseende kan jämföras med dem som tillhandahållas av leverantören, och att använda och återförsälja dessa delar. De åligger de producenter som säljer reserv-delar till försäljare att i förekommande fall bekräfta att dessa reserv-delar motsvarar de delar som levererats till fordonstillverkare.

De selektiva distributionssystemen innebär att tillverkaren ställer vissa kvalifikationskrav på en återförsäljare för att godkänna denne som distributör. Gruppundantaget på bilområdet ger konsumenterna en fördel, t.ex. genom en bättre service.