Under2019 har brukarundersökningargenomförts inom flertalet av socialförvaltningens insatsområden. Inom äldreområdet genomförs årligen en nationell undersökning för både särskilt boende och hemtjänst där man har möjlighet att jämföra sig både med andra kom-muner och riket. Vidare så har förvaltningen i samarbete med Sveriges komkom-muner och Regioner (SKR) valt att genomföra brukarundersökningar inom Bostad med särskild ser-vice SoL och LSS, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, barn och unga samt en-samkommande ungdomar. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen har för första gången ge-nomfört en egen brukarundersökning på Korttidsenheten och även en patientundersökning inom hemsjukvården.
Resultaten har redovisats på branschråd för olika insatsområden där både utförare i egen och privat regi möts. Vidare så har resultaten tagits upp på avdelningarnas ledningsgrupper för vidare arbete inom olika enheter. En redovisning av brukarundersökningarna redovisas i bilaga 2.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
20 (70) 5.9.2 Kvalitetsuppföljningar
Inför 2019 antog socialnämnden en plan för kvalitetsuppföljningar som följts under året.
Nytt för året är att man använt sig av observation vid uppföljning i verksamhet där det finns barn eller personer med demenssjukdom som inte själva kan berätta om sina upple-velser av insatsen. Utöver det så har man vid uppföljning deltagit vid brukarråd på särskilda boenden för att där samla in synpunkter från brukare i verksamheten. Detta har skett utan att någon medarbetare från verksamheten deltar. Kvalitetsuppföljningarna utgår från de uppdrag och kvalitetskrav där socialnämnden ställer krav på utförare av respektive insats.
Under 2019 har uppföljningar gjorts inom följande insatsområden:
Hemsjukvård
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Särskilt boende
Bostad med särskild service enligt SoL
Dagverksamheter för personer med demenssjukdom
Nedan följer styrkor och förbättringsområden som identifierats vid dessa kvalitetsuppfölj-ningar:
Styrkor Förbättringsområden
Kompetens Aktuella rutiner
Bemötande Kompetensutvecklingsplaner
Riskbedömningar i samband med inflytt Aktuella genomförandeplaner Tillgång till legitimerad personal Avvikelsehantering
Dokumentation
Utöver detta så har en granskning gjorts av genomförandeplaner inom samtliga insatsområ-den i syfte att öka kunskapen kring genomförandeplanernas omfattning, innehåll samt bru-kares delaktighet. Granskningen har gjorts för att inhämta kunskaper kring vilka brister som finns samt vad som behövs för att utförare ska klara kraven kring planerna.
Inom samtliga enheter har 20 procent av akterna för aktuella brukare (maximalt 50 akter) granskats. Totalt 685 brukare omfattas av granskningen. Granskningen omfattar egen regi och privat regi inom de områden där det är aktuellt. För de privata verksamheter som inte använder Treserva har granskning skett via personakt.
Sammanfattningsvis kan sägas att brukare med insatser i form av bostad med stöd av LSS i högra grad har en genomförandeplan som uppfyller kraven i SOSFS 2014:5. Detsamma gäller för brukare med daglig verksamhet enligt LSS. Inom hemtjänsten, särskilt boende och boendestöd är kvaliteten mycket skiftande, en orsak förefaller vara av administrativ ka-raktär. Det finns olika mallar för genomförandeplan att välja på och beroende av vilken mall man väljer blir resultatet olika. Införande av IBIC med tillhörande mall förefaller också vara en orsak.
I granskningen framkommer flera goda exempel på genomförandeplaner och framförallt en beskrivning ”hur” insatserna ska genomföras och på vilket sätt som brukaren varit delaktig.
Flera är skrivna i jagform och medger goda förutsättningar för att den enskilde kan erbju-das ett individuellt utformat stöd, förutsatt att genomförandeplanen används som ett ar-betsverktyg och finns tillgänglig för de som arbetar i verksamheten.
Som ett led i granskningen har tre fokusgrupper genomförts vid tre tillfällen med represen-tanter från hemtjänst, särskilt boende och boendestöd/bostad med särskild service SoL.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
21 (70)
Resultatet från fokusgrupperna har sedan sammanställts och resulterat i ett antal förutsätt-ningar/behov för vidare arbete med att stödja utförarna i att uppfylla kraven på genomfö-randeplaner.
5.9.3 Personalkontinuitetsmätning
En mätning av personalkontinuiteten har under gjorts inom hemtjänsten under hösten.
Mätningen har gjorts inom samtliga hemtjänstutförare på Gotland. Mätningen genomförs under en 14-dagarsperiod under oktober månad. Mätningen görs hemma hos respektive brukare genom att personalen på en blankett noterar sin närvaro vid varje tillfälle.
Nedan följer resultatet som visar hur många individer man som brukare möter under en tvåveckorsperiod. Siffrorna går nedan att jämföra med både liknande kommuner och riket.
2017 2018 2019
Gotland 12 12 (Kvinnor 11, Män 12) 12 (Kvinnor 12, män 12
Liknande kommuner 16 15 18
Riket 15 15 16
Vår målsättning inför 2019 var att bibehålla det goda resultatet vilket vi gjort då vi under 2019 har samma resultat som tidigare år samtidigt som resultaten från likande kommuner och riket har försämrats.
5.9.4 Våld i nära relation
Inom ramen för SKR:s kvinnofridssatsning 2018-2020 så har socialförvaltningen haft möj-lighet till statliga stimulansmedel. Under 2019 så har förvaltningen, inom ram för Kvinno-fridssatsningen – rekryterat en samordnare för Våld i nära relationer vilken gjort en översyn av förvaltningens organisation. En introduktionsfilm innehållande en grundutbildning för nya medarbetare har påbörjats och arbetet kommer att fortsätta under 2020. Arbetet kring våld i nära relation sker i samverkan med andra aktörer så som bland annat länsstyrelse, po-lis och hälso- och sjukvård. Under året har flera utbildningssatsningar gjorts och represen-tanter från förvaltningen har funnits med på nationella seminarier.
Ett exempel är förvaltningens Fredaärendegrupp som under året haft elva sammankomster med nio helt nya ärenden. Det har även funnits ärenden som hängt kvar sedan året innan.
Innehållet i ärendena har exempelvis handlat om ekonomiskt våld, försummelse, psykiskt våld som lett till besöksförbud och särskilt boende. Våldsutövarna är främst närstående.
5.9.5 Kontroll av läkemedelshanteringen av narkotikaklassade läkemedel
En kontroll av läkemedelshanteringen av narkotikaklassade läkemedel har under året gjorts av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) på särskilda boenden i både egen och privat regi. Kontrollen har inburit att man besökt samtliga särskilda boenden för att titta på hur man lever upp till de krav som finns kring hanterande av narkotikaklassade läkemedel.
Resultatet av kontrollen visar att man sköter hanteringen bra och att verksamheterna i hög utsträckning följer rutiner för hantering av narkotikaklassade läkemedel.
5.9.6 God vård i livets slut
För att följa och utveckla kvaliteten på den vård och omsorg som ges personer i livets slut registreras dödsfall i Svenska palliativregistret.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
Resultaten visar att verksamheten behöver intensifiera arbetet med vård i livets slutskede.
För samtliga indikatorer ses ett försämrat resultat jämfört med föregående år samt nivåer under rikets. Resultaten för bedömd munhälsa och validerad smärtskattning visar en liten försämring jämfört med föregående år. Vad gäller brytpunktssamtal och läkemedel mot ångest ses en större försämring, vilket behöver lyftas i samverkan med hälso- och sjuk-vårdsförvaltningens läkare.
5.9.7 Förebyggande arbetssätt
Senior alert kvalitetsregister används stöd till ett förebyggande arbetssätt inom särskilda bo-ende, bostad med särskild service, korttidsboende och hemsjukvård.
Resultat 2017 2018 2019
Antal individer som erhållit riskbedömning-
samtliga verksamheter 849 939 919
Andel riskbedömningar med identifierad risk
inom något område 94% 94% 96 %
Andel individer med risk med åtgärdsplaner 85% 84% 81 % Andel individer med risk som fått planerade
åtgärder utförda 69% 67% 60 %
Resultatet visar att vi i stort ligger i nivå med föregående år vad gäller antal individer som erhållit riskbedömningar under året. Utvecklingsområde för kommande år är i likhet med föregående år är att förbättra den förebyggande processen genom att öka andel insatta åt-gärder och uppföljda åtåt-gärder, då vi i resultaten i år ser en minskning av dessa.
Resultaten från den nationella punktprevalensmätning av trycksår som skedde i november visar att andel tryckår ökat jämfört med föregående år samt att andelen är högre än riket.
Verksamhet Andel trycksår
2018 Andel trycksår
2019 Andel trycksår riket 2019
Särskilt boende 12 % 16 % 7 %
Korttidsenhet 15 % 20 % 9 %
Hemsjukvård 11 % 12 % 5 %
Analys av resultaten visar att Gotland har en lägre andel allvarliga sår jämfört med riket och att merparten av de registrerade trycksåren (60 procent) är så kallade kategori 1, dvs en hudrodnad till följd av tryck.
Kategori (1-4) Andel Gotland Andel Riket
1 60 % 47 %
2 28 % 31 %
3 8 % 14 %
4 4 % 9 %
1. Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud.
2. Delhudsskada som involverar epidermis och/eller dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa.
3. Fullhudsskada (involverar epidermis, dermisoch subkutis). Sår ned till men inte genom fascian.
4 Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller skada av muskler, ben eller stödjevävnad.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
23 (70) 5.9.8 God vård vid demenssjukdom
Som stöd för ett strukturerat arbetssätt vid vård och omsorg av personer med demenssjuk-dom på särskilda boende används Register för beteendemässiga och psykisk symtom vid demens, BPSD. Genom registret skapas möjlighet till ett bättre omhändertagande på indi-vidnivå samt utvecklingsarbete på verksamhetsnivå.
Kvalitetsindikator Gotland 2019 (2018) Riket 2019
Andel personer som har olämpliga läkemedel 38 % (36 %) 39 %
Andel personer som verkar smärtfria 83 % (78 %) 71 %
Andel personer som har bemötandeplan 100 % (99 %) 100%
Andel personer som har fått läkemedelsöversyn genomförd 83% (85%) 89 % Andelen personer med Alzheimers sjukdom som har
symp-tomlindrande demensläkemedel 58 % (51%) 63 %
Resultatet visar att Gotland är i nivå med riket på två indikatorer, samt över riket på en. På två indikatorer ligger Gotland under riket. Dessa behöver analyseras i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen då det handlar om ordinerade läkemedel av läkare.
5.9.9 God och nära vård
Samverkan med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har inletts kring omställningen till en mer nära vård i enlighet med den nationella målbilden. Arbetet har skett i den tidigare sam-verkansstrukturen samt bland annat genom tidigare startade arbetssätt för en mer proaktiv vård och arbetsgrupp kring den framtida geriatriska vården. Nyckelpersoner från båda för-valtningarna åkte under december på en gemensam inspirationsdag anordnad av SKR kring arbetet. Chefer från hemsjukvården, primärvården och öppen- och slutenvårdsrehabilite-ringen samlades under december kring en gemensam dag om framtidens primära vård.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
24 (70)
6 Medarbetare
6.1 Redovisningens struktur
Socialförvaltningen har i verksamhetsplanen för 2019 valt att formulera aktiviteter som kopplar till målen:
Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling
Ledare skapar förutsättningar för att ta tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag
Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa
6.2 Bedömning av måluppfyllelse
För att bidra till styrkortets mål har socialförvaltningen prioriterat vissa aktiviteter i verk-samhetsplanen för året. Bedömning av måluppfyllelse kommer således att ske utifrån för-valtningens aktiviteter kopplade till Region Gotlands övergripande mål och nämndmål.
6.2.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling
Genom att systematiskt arbeta med att skapa förutsättningar verksamhetsutveckling för både medarbetare och chefer har förvaltningen bidragit i hög utsträckning till att främja verksamhetsutveckling. Arbetet kommer att fortsätta med aktiviteter såsom exempelvis processkartläggning och utvecklingsarbeten utifrån medarbetares förslag och delaktighet.
Förvaltningen bedöms bidra positivt till regionens måluppfyllelse.
6.2.2 Ledare skapar förutsättningar för att ta tillvara engagemang hos medarbetarna
Samtliga avdelningar har under året arbetat med chefers förutsättningar och i flera fall också förändrat chefsområden. Förändringarna syftar dels till att möjliggöra ett hållbart le-darskap men också ett lele-darskap som kan ta tillvara medarbetares engagemang genom ut-veckling och inspiration. Resultatet i medarbetarundersökningen är goda och visar att för-valtningen är på rätt väg. Förför-valtningen bedöms bidra positivt till regionens måluppfyllelse.
6.2.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag
Avdelningarna har arbetat aktivt med att förtydliga medarbetarnas uppdrag och roller och brutit ner verksamhetsplanen till egna aktiviteter som kommunicerats och förankrats i ar-betsgrupperna. Resultatet i medarbetarundersökningen visar att medarbetare i mycket hög grad vet vad som förväntas av dem i deras arbete.
Förvaltningen bedöms bidra positivt till regionens måluppfyllelse.
6.2.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa
Förvaltningen har ett starkt fokus på god arbetsmiljö och ökad frisknärvaro som visar sig genom de aktiviteter och åtgärder som sker inom avdelningarna. Chefsområden förändras, medarbetares roller förtydligas, företagshälsovården och HR-specialister bistår med både
För Region Gotland är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en at-traktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motive-rade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsätt-ningar för ett hållbart medarbetarengagemang.
(Region Gotlands styrkort)
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
25 (70)
proaktivt och efterhjälpande stöd till enheterna. Samtidigt visar statistiken över startade re-habärenden att orsaken till sjukfrånvaron ofta finns utanför arbetsplatsen vilket också be-kräftas av att medarbetarna bedömer arbetsmiljön som god.
På grund av sjuktalets utveckling bedöms förvaltningen inte bidra positivt till regionens måluppfyllelse.
6.2.5 Sammanfattande måluppfyllelse 2016-2019
Under 2016 – 2019 så har förvaltningens verksamhetsplaner innehållit en rad aktiviteter som kopplar till Region Gotlands mål:
Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling
Ledare skapar förutsättningar för att ta tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag
Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa
Utöver det har nämnden också haft målet om en tydlig personalpolitik som präglas av klara rutiner och strukturer, tillit, delaktighet och transparens.
Baserat på målen har bland annat kompetensförsörjningen varit ett prioriterat område som konkretiserats i den gedigna kompetensförsörjningsplan som togs fram 2017. Planen inne-höll ett flertal aktiviteter som exempelvis ambassadörsprogram och karriär- och utveckl-ingsvägar. Förvaltningen har också testat nya vägar för att trygga chefsförsörjning genom bland annat ett chefstraineeprogram samtidigt som chefsområden och chefsstöd genom-lysts med hjälp av förvaltningens framtagna riktlinje för chefsområden. Etableringen av ut-bildningar på ön har också bidragit till en långsiktig försörjning av kompetens och minsk-ning av hyrpersonal. Avdelminsk-ningarna har arbetat aktivt med att förtydliga och förankra sina uppdrag och att utveckla befintliga och nya roller med tydligt arbetsinnehåll i syfte att an-vända medarbetarnas kompetens rätt.
I sin strävan att ha rätt bemanning har förvaltningen också tvingats fatta beslut om tre se-mesterperioder i syfte att trygga sommarbemanningen inom omvårdnadsområdet. Beslutet var en direkt konsekvens av de rekryteringssvårigheter som förvaltningen haft under peri-oden och som förväntas bestå under de kommande åren. Beslutet gjorde att medarbetarna inte behövde flytta sin semester utanför sommaren (juni-augusti).
Heltid som norm har varit ett partsgemensamt arbete med Kommunal som lett ram till en gemensam tidplan med förväntat slut 2021. Arbetet har tvingat fram utveckling av arbetsti-der och scheman i syfte att skapa en bättre arbetsmiljö med rätt förutsättningar för heltid. I arbetet med hållbar bemanning har resursteamet fått ett förändrat uppdrag med tydlig in-riktning på rekrytering och marknadsföring. Avdelningarna har förändrat sina strukturer för hantering av visstidsanställda medarbetare där några enheter etablerat personalpooler för att bättre kunna anpassa resurserna till behoven.
Ett jämställdhetsarbete har påbörjats med fokus på både medarbetare och brukare. HR-specialist har aktivt bistått omvårdnadsavdelningarna med stöd för att öka frisknärvaron och förvaltningen har hållit chefsseminarium om bland annat sjukfrånvaro.
Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06
26 (70)
Socialförvaltningen bedöms i hög utsträckning ha bidragit till Region Gotlands måluppfyl-lelse inom området medarbetare under perioden 2016-2019. Nämndmålet om en tydlig per-sonalpolitik som präglas av klara rutiner och strukturer, tillit, delaktighet och transparens bedöms uppfyllt. Dock fortsätter arbetet med en aktiv och tydlig personalpolitik.
6.3 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling