Socialförvaltningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Socialnämnden

(1)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se

Org. nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Seminarium under Almedalsveckan där Fredrik visar den demografiska utvecklingen för att öka förståelsen för att vi behöver använda mer välfärdsteknik i våra verksamheter.

Socialförvalt- ningen 2019

Socialnämnden

Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen

Datum 2020-02-06 Ärendenr SON 2019/5 Version1.0

(2)

Ärendenr SON 2019/5 Datum 2020-02-06

2 (70)

Verksamhetsberättelse 2019

Innehåll

1 Sammanfattning ... 4

1.1 Viktigare händelser kvalitet ... 4

1.2 Viktigare händelser medarbetare ... 4

1.3 Måluppfyllelse ... 5

1.4 Ekonomisk analys av resultatet ... 5

1.5 Utveckling på sikt ... 5

2 Händelser av väsentlig betydelse ... 6

3 Förväntad utveckling ... 8

4 Perspektiv samhälle ...10

4.1 Bedömning av måluppfyllelse ... 10

4.2 God folkhälsa ... 11

4.3 Gotlands klimatavtryck ska minska ... 12

5 Kvalitet ...13

5.1 Redovisningens struktur ... 13

5.3 Digitalisering och E-hälsa... 15

5.4 Delaktighet och brukarmedverkan ... 16

5.5 Ledarskapet ... 18

5.6 God tillgänglighet ... 18

5.7 Inkomna synpunkter ... 19

5.8 Delaktighet ... 19

5.9 Övrig kvalitetsredovisning ... 19

6 Medarbetare ...24

6.1 Redovisningens struktur ... 24

6.3 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) ... 26

6.4 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) .... 27

6.5 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) ... 28

6.6 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) ... 29

6.7 Jämställdhet ... 31

6.8 Medarbetarundersökning 2019 ... 32

6.9 Rekryteringsutmaningar ... 33

6.10 Ledarskap ... 36

6.11 Lönebildning ... 37

6.12 Personalvolym ... 37

7 Ekonomi ...39

7.2 Prioriterade utvecklingsområden ekonomi ... 39

7.3 Ekonomisk uppföljning ... 41

7.4 Ekonomiskt läge verksamhet och utförare i egen regi... 47

7.5 Kostnadsjämförelser 2018 ... 54

7.6 Investeringar... 57

(3)

3 (70)

Bilagor ...58

Bilaga 1: Sammanställning mål ... 58

Bilaga 2: Inkomna synpunkter och sammanställning av brukarundersökningar 2019 ... 60

Bilaga 3: Uppföljning av intern kontroll ... 65

Bilaga 4: Privata utförare... 66

Bilaga 5: Ekonomiska rapporter ... 67

Bilaga 6: Verksamhetsmått ... 69

(4)

4 (70)

1 Sammanfattning

1.1 Viktigare händelser kvalitet

Den psykiska ohälsan ökar och är ett av det vanligaste hälsoproblemet. I arbetet för att öka folkhälsan så har satsning skett på att öka medarbetares kompetens. En utbildningsplan har tagits fram där medarbetare erbjuds utbildning i första hjälpen för psykisk hälsa.

Digitalisering är en viktig del i förvaltningens utvecklingsarbete för att effektivisera proces- serna. Områden som kan utvecklas genom digitalisering har identifierats. Ett verktyg för kostnads- och nyttoanalys kommer att användas vid införande av digitala tjänster. Under året har även e-tjänster införts för att öka tillgängligheten och effektivisera processer.

Brukarmedverkan har varit ett prioriterat utvecklingsområde och flera utvecklingsarbeten pågår för att öka brukarmedverkan. Ett exempel är den arbetsgrupp avseende habiliterings- ersättning där brukare deltagit i utredningsarbetet med samma uppdrag som tjänsteperso- nerna. Ett annat exempel är stöd- och försörjningsenheten som i samverkan med brukare deltagit vid SKR:s träffar för långvarigt biståndsberoende.

Gotland har goda resultat i brukarundersökningar jämfört med riket. Avdelningarna arbetar med sina förbättringsområden och för att involvera brukare i arbetet utifrån brukarunder- sökningar. Inom individ- och familjeomsorgen pågår arbetet med att öka svarsfrekvensen i de nationella brukarundersökningarna.

Ledarskapet står inför utmaningar, förvaltningen behöver kunna ställa om verksamheterna och anpassa till nya arbetssätt. En viktig del i förändringsarbetet är även att lämna invanda arbetssätt i takt med införande av nya. Hälften av socialförvaltningens chefer har genom- gått utbildning i förändringsledning och resterande kommer att erbjudas utbildning under 2020.

1.2 Viktigare händelser medarbetare

Förvaltningen har arbetat intensivt för att rekrytera undersköterskor, legitimerad personal samt socionomer vilket minskat behovet av hyrpersonal. Lönesatsningarna visar att förvalt- ningen tagit stora kliv framåt avseende ingångslöner och medianlöner i jämförelse med riket. Kommande satsningar riktas mer till individer än till hela grupper.

Förvaltningen har infört ett chefstraineeprogram som kommer att avslutas första kvartalet 2020. Verksamheterna haft en relativt hög chefsomsättning vilket påverkat verksamheterna negativt. Totalt sett låg resultatet i medarbetarundersökningen i linje med föregående års mätning. Medarbetare anser att arbetsmiljön är god. Samtidigt har den korta sjukfrånvaron ökat vilket fått negativ påverkan på sjuktalet och sjuklönekostnaderna. Statistik avseende rehabärenden visar att huvuddelen av ärendena startats av icke-arbetsrelaterade orsaker, nå- got som kommer att utredas under 2020.

Överlag använde förvaltningen timanställda i hög utsträckning. Avdelningarna har därför påbörjat ett arbete med hållbar bemanningsplanering och projektet för heltid som norm har övergått till samverkan inom avdelningarna. En tidplan har tagits fram som innebär att för- valtningen kommer att möjliggöra heltid för alla medarbetare, både nya och befintliga, från och med 2021. Utbildningssatsningar har gjorts genom bland annat chefsutbildning i för- ändringsledning, socialrätt för handläggare och körkortsutbildning för omvårdnadsperso- nal. Inför sommaren infördes tre semesterperioder inom omvårdnadsområdet vilket bidrog

(5)

5 (70)

till att lösa bemanningssituationen och undvika att flytta på semestrar utanför sommarperi- oden.

1.3 Måluppfyllelse

Socialförvaltningen arbete med aktiviteter utifrån verksamhetsplanen bidrar till att uppfylla regionens mål 2019 avseende perspektivet samhälle. Målen inom perspektivet verksamhet uppfylls för målområdena kvalitet och ekonomi. Vad gäller målområdet medarbetare uppfylls samtliga mål förutom målet Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bi- behålla god hälsa då sjuktalen fortfarande är höga.

1.4 Ekonomisk analys av resultatet

För 2019 redovisas ett överskott för socialförvaltningen med 5,2 mnkr (underskott 28,9 mnkr 2018). Överskottet beror på att förvaltningen fått in mer intäkter än beräknat från Migrationsverket för flyktingmottagningen. Överskottet i denna verksamhet uppgår till 10 mnkr till skillnad mot 2018 då det var ett underskott på 21 mnkr. För verksamheten exklu- sive flyktingmottagningen är underskottet 5,0 mnkr (underskott 8,9 mnkr 2018).

För vård och omsorg enligt SoL som främst avser äldreomsorg redovisas ett överskott. Vo- lymerna ökar och allt fler äldre som behöver insatser samtidigt saknas det platser på särskilt boende. Precis som tidigare år är det underskott för LSS trots att kostnaderna är väldigt låga nationellt sett. Det är fortsatt underskott för individ- och familjeomsorgen men arbetet med att bromsa kostnadsutvecklingen inom barn- och ungdomsvården har givit effekt samtidigt ökar fortfarande antalet orosanmälningar. Det som senaste året är framför allt ökat behov av försörjningsstöd, främst beroende på att statliga myndigheter ändrat förhållnings- sätt. De höga sjuktalen inom förvaltningen är kostnadsdrivande och för att få en bättre ekonomi måste sjuktalen sänkas.

1.5 Utveckling på sikt

För att möta en åldrande befolkning är kompetensförsörjningen och kompetensutveckling att de strategiskt viktigaste frågorna. Förvaltningen arbetar med olika proaktiva åtgärder som traineeprogram, praktikplatser och utbildningsinsatser. Det är också viktigt att arbeta med förändrade arbetssätt kopplat till digitalisering och större flexibilitet utifrån brukarnas behov.

Svenska ESF-rådet har beviljat socialförvaltningen sex miljoner kronor för satsning på digitalisering inom särskilda boenden. Främst handlar det om att kompetensutveckla medarbetare.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och antalet orosanmälningarna ökar. Många av an- mälningarna handlar om våld i nära relationer. Förvaltningen behöver förutsättningar för att kunna möte upp de behov som ökar kring våld i nära relationer.

Det pågår ett gemensamt arbete kring dessa processer och arbetssätt mellan socialförvalt- ningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Gränsdragningen inom primärvården mellan kommunal hemsjukvård och vårdcentralernas primärvårdsuppdrag blir viktig att följa.

En ökad befolkning ger fler hushåll som blir beroende av försörjningsstöd. Samtidigt gör Arbetsförmedlingens neddragningar och Försäkringskassan restriktivare hållning att fler personer behöver försörjningsstöd. Det finns idag begränsade möjligheter att erbjuda

(6)

6 (70)

sysselsättningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärder vilket medför att det är stor risk för in- låsning i behov av försörjningsstöd och här behövs en regional strategi.

2 Händelser av väsentlig betydelse

Välfärdteknik

Tack vare statliga stimulansmedel har särskilda boenden på Gotland fått pröva olika typer av välfärdsteknik under våren. Boende på demensavdelningar i både egen och privat regi har fått bekanta sig med robotkatter, pröva att cykla i en virtuell verklighet, sova med natt- kamera och minnesträna med surfplattor och smart-tv. När projektet utvärderats ser en majoritet av medarbetarna en nytta med produkterna, både för brukarna och för verksamheten.

Första linjen invigdes

I slutet av mars invigde socialtjänsten tillsammans med hälso- och sjukvården mottag- ningen Första linjen i Visby. Första linjen är en mottagning dit barn och unga och deras föräldrar kan vända sig vid psykisk ohälsa.

Sammanhållen beroendevård

Första kvartalet 2019 startade sammanhållen beroendevård tillsammans med psykiatrin. Nu finns en helt ny vårdkedja som gör det möjligt att hjälpa en person som söker hjälp när denne är motiverad och hjälpsökande.

Mobila mötesplatser

Socialförvaltningens hälsofrämjande enhet har börjat med så kallade mobila mötesplatser.

Det innebär att enheten åker runt i olika socknar på Gotland och leder exempelvis samtals- grupper och rörelsegympa. Enhetens nya rörelsefilmer har blivit ett bra komplement till gympan.

Översyn av placering av barn och unga

Kostnader för placeringar av barn och unga i samhällsvård fortsätter att öka. Socialförvalt- ningen har på uppdrag av socialnämnden under våren 2019 gjort en genomgripande över- syn av placering av barn och unga. I översynen konstateras behov av förbättring och utveckling inom ledning och styrning, kommunikation, processer och rutiner.

Detta arbete påbörjades under hösten och fortgår under 2020.

Första hjälpen i psykisk hälsa

En utbildningsinsats för att lära mer om psykisk hälsa har inletts. Medarbetare i socialför- valtningen ska få utbildning i första hjälpen i psykisk hälsa. Utbildningen drog igång hösten 2019 och fortsätter under 2020. De medarbetare som möter brukare i deras hem är prioriterade.

Wifi på boenden

I december hade 80 procent av regionens särskilda boenden tillgång till wifi. Målet är att alla boenden ska ha det så snart som möjligt.

Goda resultat för hemsjukvården

I en enkät svarade 250 personer som varit i behov av hemsjukvård på vad de tyckte om vården och bemötandet. Betygen blev fina. Hela 96 procent var nöjda eller mycket nöjda

(7)

7 (70)

med den vård de fick. 86 procent känner att de alltid blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt.

Rekrytering av sommarpersonal

Efter en omfattande kampanj med bland annat drop in för jobbintervjuer rekryterades 400 sommarvikarier till äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

I rekryteringsarbetet var förvaltningens ambassadörer en viktig del.

Till sommaren infördes tre semesterperioder för att säkra kvaliteten för brukarna och göra arbetsmiljön bättre för medarbetarna. I mitten av december drog kampanjen för sommaren 2020 igång. Under mellandagarna hölls drop in-intervjuer för hemvändare.

Drop in blev succé

Resursteamet har under slutet av våren och under hösten erbjudit drop in-intervjuer för vi- kariat. Över 200 personer sökte jobb under hösten. Drop in bli en viktig del i sommarre- kryteringen fortsättningsvis.

Gratis körkortsutbildning

Socialförvaltningen satsar på att höja kompentensen bland medarbetarna och erbjöd under året gratis körkortsutbildning till medarbetare främst inom hemtjänsten.

OOF får egen vikariepool

Omsorgen om personer med funktionsnedsättning, OOF, har startat en egen vikariepool.

Hittills har 13 personer anställts och söktrycket till tjänsterna var högt.

Stöd- och försörjningsenheteni vann servicepriset!

Socialförvaltningen hade hela åtta bidrag nominerade till Förnyelsedagen. I kategorin servicepriset tog stöd- och försörjningsenheten inom individ- och familjeomsorgen hem priset för digitaliserad ansökan om försörjningsstöd.

Familjehem

En kampanj för att rekrytera fler familjehem har pågått under hela året och fortsätter med utbildning och informationsinsatser. Under våren lyckades familjehemsteamet rekrytera flera nya familjer och kontaktpersoner.

Brukarmedverkan inom daglig verksamhet

Under våren gjorde deltagare inom daglig verksamhet tillsammans med tjänstepersoner en utredning om habiliteringsersättningen. De genomförde en studieresa till Botkyrka för att se hur de jobbade där och hur deras ersättning ser ut. Arbetet resulterade i en rapport och senare ett politiskt beslut som innebar att deltagare i daglig verksamhet fick ta del av extra statliga pengar vid två tillfällen under 2019.

Genomförandeplaner

En granskning har gjorts av genomförandeplaner. Detta i syfte att öka kunskapen kring pla- nernas omfattning, innehåll samt brukares delaktighet. Totalt 685 brukare omfattas av granskningen. I granskningen framkommer flera goda exempel på genomförandeplaner och framförallt en beskrivning ”hur” insatserna ska genomföras och på vilket sätt som brukaren varit delaktig. Granskningen har resulterat i ett antal förutsättningar/behov för vidare arbete.

Yrkesmässa för daglig verksamhet

I maj arrangerades yrkesmässan för daglig verksamhet. Flera hundra personer inom daglig verksamhet och övriga intresserade minglade i Ljusgården där olika dagliga verksamheter

(8)

8 (70)

visade vad de har för aktiviteter.

Seminarier under Almedalsveckan

Under årets politikervecka i Almedalen arrangerade Region Gotland en rad seminarier. Två av dem stod socialförvaltningen för på temat välfärdsteknik och digitalisering. Flera av förvaltningens medarbetare deltog liksom riksdagsledamot Barbro Westerholm och Science Parks verksamhetsledare Julius Bengtsson.

Festmåltider på särskilda boenden

Tack vara pengar från Åkermanska stiftelsen kunde särskilda boenden, både de i regionens regi och privata, arrangera fester under hösten. Många boenden tog chansen.

Trill int ikull

Tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen arrangerade socialförvaltningen för sjunde året i rad temaveckan Trill int ikull. Under veckan tränades bland annat fallteknik tillsammans med Visby Judoklubb.

LSS-insatser

Under flera år har myndighetsavdelningen på grund av personalbrist inte kunna ta beslut om LSS-insatser inom lagstadgad tid. Men under året har enheten blivit fulltalig och beslut om insatser sker nu inom rätt tid.

3 Förväntad utveckling

Demografi kontra kompetensförsörjning

För att möta en åldrande befolkning kommer kompetensförsörjningen och kompetensutveckling att vara de strategiskt viktigaste frågorna de kommande åren. Förvaltningen kommer att arbeta med olika proaktiva åtgärder för att tidigt knyta kompetens till verksamhets- områden med bristyrken. Till exempel genom traineeprogram, praktikplatser och utbildningsinsatser för anställda medarbetare.

Digital äldreomsorg

Efter projektet med välfärdsteknik har nästa projekt kring digitalisering dragit igång.

Svenska ESF-rådet har beviljat socialförvaltningen sex miljoner kronor för satsning på digitalisering inom särskilda boenden. Främst handlar det om att kompetensutveckla medarbetare. Inom ramen för projektet genomförs också utbildning i förändringsledning.

Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder

En ökad befolkning ger ett större antal hushåll som blir beroende av försörjningsstöd.

Samtidigt gör Arbetsförmedlingens neddragningar och Försäkringskassan restriktivare håll- ning, främst när det gäller sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning, att fler personer behöver försörjningsstöd. Det finns idag begränsade möjligheter att erbjuda sysselsättnings- insatser och arbetsmarknadsåtgärder vilket medför att det är stor risk för inlåsning i behov av försörjningsstöd och här behövs en regional strategi.

Psykisk hälsa och våld i nära relation

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och antalet orosanmälningarna ökar. Många av an- mälningarna handlar om våld i nära relationer. Förvaltningen behöver förutsättningar för att kunna möte upp de behov som ökar kring våld i nära relationer.

(9)

9 (70) Utveckling av nära vård inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Det pågår ett gemensamt arbete kring dessa processer och arbetssätt mellan socialförvalt- ningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Gränsdragningen inom primärvården mellan kommunal hemsjukvård och vårdcentralernas primärvårdsuppdrag blir viktig att följa.

Heltidsresan

Resan mot heltid fortsätter. Heltidsresan som projekt avslutades i december och därmed går arbetet med att nyanställa på heltid, och få befintliga medarbetare att gå upp i heltid, in i ordinarie verksamhet.

Frisknärvaro och sjukfrånvaro

För att kunna fortsätta öka frisknärvaron och skapa hälsosamma och hållbara arbetsförut- sättningar för förvaltningens medarbetare krävs ett fortsatt arbete med tydliga uppdrag och rimliga krav (exempelvis tillräckliga resurser, tydliga metoder och arbetssätt och uttalad pri- oriteringsordning i arbetet). Att på olika sätt stärka den psykiska hälsan kommer bli avgö- rande för att säkra frisknärvaron.

Förändrade arbetssätt

För att använda befintlig och ny kompetens på rätt sätt och trygga förvaltningens kompe- tensförsörjning krävs ett genomgripande arbete med att utforma arbetsinnehåll så att så många som möjligt kan leverera arbete med hög kvalitet till brukarna. Detta förutsätter att arbetssätten är dynamiska och kan samverka med den digitala utvecklingen inom förvalt- ningens samtliga områden.

Stabil bemanning - minska beroendet av tillfällig personal

En stabil verksamhet med kompetenta medarbetare möjliggör en god kvalitet på utfört arbete med en ekonomi i balans och en god arbetsmiljö. Således behöver verksamheternas bemanning vara så pass stabil i grunden att den endast i nödfall behöver kompletteras med tillfällig personal. En stabil bemanning innebär också ökade förutsättningar för flexibla och förändrade arbetssätt.

Pågående översyn av lagstiftningar

Både socialtjänstlagen och LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, ses över och detta kommer att påverka socialförvaltningens verksamhet och ekonomi.

(10)

10 (70)

4 Perspektiv samhälle

4.1 Bedömning av måluppfyllelse

Socialförvaltningen har i verksamhetsplanen för 2019 valt att formulera aktiviteter som kopplar till målen God folkhälsa samt Gotlands klimatavtryck skall minska. De aktivi- teter som vi valt att prioritera under året bedöms ha bidragit till att uppfylla Region Got- lands mål kring god folkhälsa.

Under perioden 2016 till 2019 har socialförvaltningen inom samhällsperspektivet arbetat mot följande mål:

God folkhälsa

Gotlänningar känner sig delaktiga Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan

Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Gotlands klimatavtryck skall minska

SOCIAL HÅLLBARHET

För Region Gotland handlar social hållbarhet om att bygga ett långsiktig och öppet samhälle för dess invånare och besökare. Ett jämlikt och jämställt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses. En ö där människor lever ett gott liv i kombination med god hälsa vilket in- nebär att man kan förverkliga sina egna möjligheter. En ö där det finns en mångfald av männi- skor och utrymme för nya möten. En ö där människor känner tillit och förtroende för varandra samt känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen.

(Region Gotlands styrkort)

EKONOMISK HÅLLBARHET

För Region Gotland innebär ekonomisk hållbarhet att skapa ekonomisk tillväxt på ett balanserat sätt i nyttjandet av resurser. Gotland ska växa via en ökad folkmängd, innovativa idéer och samverkan. Med en bra uppväxtmiljö och en god utbildning skapas goda förutsättningar för till- gång av kompetent arbetskraft på lång sikt. Ett bra företagsklimat och goda kommunikationer.

En väl utbyggd infrastruktur, såväl den fysiska, som det tekniska (IT).

EKOLOGISK HÅLLBARHET

För Region Gotland innebär ekologisk hållbarhet att vi ska värna om miljön, naturen och vattnet för att säkra ett fortsatt hållbart samhälle till kommande generationer. Det innebär att utveckla Gotland som ekokommun. Ställa om till lokalproducerad förnyelsebar energi och minska negativa klimatavtryck och gifter i miljön. Högre grad av återvinning och hållbara kretslopp, att minska samhällets farliga avfall, klimatanpassning, medvetna konsumtionsval och ansvarsfullt samhällsbyggande som minskar belastningen på ekosystemen.

(11)

11 (70)

Under perioden har förvaltningen genomfört ett flertal utvecklingsarbeten. Förvaltningen har inrättat HVB för placering av barn och föräldrar tillsammans. I samverkan med Hälso- och sjukvården har man utvecklat MiniMaria, Socialpsykiatriskt team och Första linjen. I samverkan med grundskolan så har man utvecklat ett familjeorienterat skolstöd för att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen. För ensamkommande ungdomar har nya arbetsfor- mer utvecklats i syfte att leda till etablering.

Vidare har ett arbete gjorts i verksamheterna för att följa förvaltningens miljöplan.

Bland annat så har en utökning skett av elcyklar samt en utveckling av möten och utbildningar via webb.

Under perioden 2016-2019 så har ett flertal utvecklingsarbeten skett inom området och be- dömningen görs att socialförvaltningens aktiviteter i hög grad bidragit till Region Gotlands mål inom perspektivet samhälle.

4.2 God folkhälsa

Nedan följer en sammanställning på årets aktiviteter kopplade till målet God folkhälsa

Aktivitet Mätbart mål Status

Ej påbör-

jad Påbörjad Genom- förd 1. Skapa en plan för att utbilda medarbetare

kring första hjälpen i psykisk hälsa Utbildningar är genomförda

utifrån plan x

2. Fortsätta arbetet med att nå fler äldre i fö- rebyggande arbetssätt

Aktiviteter har under året ordnats på tre nya platser på ön

x

4.2.1 Skapa en plan för att utbilda medarbetare kring första hjälpen i psykisk hälsa

I samhället kan man se en ökning av den psykiska ohälsan framförallt bland barn och unga men även bland äldre och också hos personer i yrkesverksam ålder. Inom socialförvalt- ningen har en grupp utsetts med ansvar för att ta fram en plan för att utbilda medarbetare kring första hjälpen i psykisk hälsa. Gruppen har letts av utvecklingsledare inom kvalitet- och utvecklingsavdelningen som i samråd med representanter för förvaltningens kvalitets- utvecklingsråd tagit fram en prioritering för medarbetare som skall genomföra utbildningen. Prioriterade har varit de medarbetare som möter brukare i deras hem. Utbildning- arna har påbörjats under hösten, med fortsättning nästa år, utifrån framtagen plan. Planen avser även 2020 och innefattar även instruktörsutbildning så att förvaltningen har egna ut- bildare framöver. Under hösten har cirka 60 medarbetare genomgått utbildning.

Inom flera av förvaltningens avdelningar så har enhetschefer deltagit i tvådagarsutbildning i Första hjälpen för psykisk hälsa avsedd för chefer

Inom omsorgen om funktionsnedsatta så har man även genomfört tre heldagsutbildningar där medarbetare fått ökade kunskaper om grunderna för olika psykiska tillstånd och verktyg för att möta människor med psykisk ohälsa. Cirka 300 medarbetare har genomgått utbildningen.

(12)

12 (70) 4.2.2 Fortsätta arbetet med att nå fler äldre i förebyggande arbetssätt

Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av våra levnadsvanor. Det är sällan en enskild riskfaktor leder till ohälsa utan samspelet mellan flera. Under året har förvaltningens hälso- främjande enhet fortsatt arbetet med att nå fler äldre i det förebyggande arbetet genom mobila mötesplatser. Detta är det förebyggande arbete som bedöms ge den bästa räckvidden.

Tre mobila mötesplatser har anordnats över ön:

• Rörelseträning på Biltema i Visby

• Rörelseträning i Burgsvik

• Samtalsgrupp för existentiella samtal i Hablingbo

Utöver de mobila mötesplatserna har den hälsofrämjande enheten under året

arrangerat flertalet aktiviteter öppna för allmänheten, så som föreläsningar kring existentiell hälsa och framgångsrikt åldrande samt aktiviteter på öppna mötesplatser för seniorer. En verksamhetsförändring har även gjorts genom att flytta en mötesplats som drivits på Tjelvargränd till Röda korset. Genom denna flytt och samverkan så görs bedömningen att kunna nå fler personer som är 65+ med hälsofrämjande verksamhet, då Röda korset är en mer publik plats.

4.3 Gotlands klimatavtryck ska minska

Nedan följer en sammanställning på årets aktiviteter kopplade till målet Gotlands klimatavtryck ska minska

Aktivitet Mätbart mål Status

Ej påbör-

jad Påbörjad Genom- förd

1. Arbeta utifrån miljöplan Alla avdelningar har aktivi- tetsplaner som kontinuerligt följs upp

x

Avdelningarna arbetar i enlighet med miljöplanen. Både hemtjänsten och omsorg om personer med funktionsnedsättning, OOF utökar med fler cyklar. Som exempel har avdelningen omsorg om personer med funktionsnedsättning, OOF ersatt cirka sju bilar med elcyklar och hemsjukvården planerar även för en arbetsgrupp för elcyklar och ökad tillgång till tjänstecykel. Bilanvändandet men även resor till fastlandet inom förvaltningen minskar i och med det utökade antalet webbmöten. Inom Individ- och familjeomsorgen har man även utsett miljöansvariga som har ett extra ansvar för att minska klimatavtrycket. Avdel- ningen för särskilt boende för en kontinuerlig dialog med måltidsavdelningen avseende portionsstorlekar för att minska matsvinnet. När möbler eller andra saker behövs till verksamheten inom OOF kontaktar man i första hand överskottet för återanvändning innan in- köp sker.

(13)

13 (70)

5 Kvalitet

5.1 Redovisningens struktur

Socialförvaltningen har i verksamhetsplanen för 2019 valt att formulera aktiviteter som kopplar till målen:

God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i vården

God kvalitet i omsorgen

För 2019 så har förvaltningen valt att i verksamhetsplanen prioritera aktiviteter kring digitalisering och E-hälsa som kopplar till samtliga tre mål ovan samt delaktighet och brukarmedverkan som kopplar till målen om god kvalitet i både vården och omsorgen. Vidare så är ledarskapet ett prioriterat område då utbildning i förändringsledning varit en viktig fråga för kvalitetsutvecklingen. Förvaltningen har valt att redovisa resultat utifrån verksamhets- planens upplägg och även kompletterat med övriga resultat för året som visar på insatser- nas kvalitet.

5.2 Bedömning av måluppfyllelse

För att bidra till styrkortets mål så har socialförvaltningen prioriterat vissa aktiviteter i verksamhetsplanen för året. Bedömning av måluppfyllelse kommer således att ske utifrån för- valtningens aktiviteter kopplade till Region Gotlands övergripande mål.

5.2.1 God tillgänglighet till Region Gotland

Genom att identifiera områden som kan identifieras genom digitalisering och genom att ha skapat nya E-tjänster under året så har förvaltningen bidragit i hög utsträckning till att öka tillgängligheten till Region Gotland. Vidare så kommer den framtagna planen för digitalisering som är gjord under året vara ett underlag för nya tjänster som kan öka tillgänglig- heten.

5.2.2 God kvalitet och vården och omsorgen

Under året har förvaltningen påbörjat ett arbete med att öka brukares delaktighet i upprät- tandet av genomförandeplaner samt skapa former för brukares medverkan i förvaltningens utvecklingsarbete. Dessa aktiviteter bedöms i hög utsträckning ha bidragit till god kvalitet i vården och omsorgen. Generellt har förvaltningen goda resultat i både nationella och egna brukarundersökningar och för de områden där man kan identifiera behov av förbättringar så finns framtagna planer. Det goda resultatet gör att det är svårt att kunna se direkta för- ändringar i undersökningarna utifrån genomförda aktiviteter.

I Region Gotland används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt.

(14)

14 (70)

Under 2016 – 2019 så har förvaltningens verksamhetsplaner innehållit en rad aktiviteter som kopplar till Region Gotlands mål:

God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i vården

God kvalitet i omsorgen

Bland annat så har individens behov i centrum, IBIC införts i syfte att öka brukares delaktighet. Synpunktshanteringen har kompletterats med bildstöd för att underlätta för brukare att inkomma med synpunkter. Samordnad individuell plan har varit ett prioriterat utvecklingsarbete under perioden. Vidare så har ett arbete skett med att utveckla informations- material/förenkla webbplatser i syfte att leda till förbättrad tillgänglighet. Under åren har verksamheterna arbetat med modeller för at förbättra brukares delaktighet och öka kvaliteten på insatserna. Olika insatsområden har utvecklat olika modeller för att möta brukares behov. Ett exempel är nya kommunikationsstöd.

För att öka tillgängligheten och kvaliteten så har digitalisering varit prioriterad i verksamheterna. e-tjänster, digital nattillsyn, digitala kommunikationsstöd och nyckelgömmor är några exempel på utveckling som ger både bättre tillgänglighet och ökad kvalitet för brukare och medborgare. Införandet av nyckelgömmor har förbättrat arbetsmiljön, är tidsbe- sparande och minskar bilkörningen samt medfört förbättringar rörande nyckelhanteringen.

Idag har cirka 40 brukare digital nattillsyn inom hemtjänsten. En brukare kan ha mellan 1-5 digitala tillsyner med kamera per natt. I den uppföljning som har genomförts kan konstateras att brukarna känner sig lika trygga eller till och med tryggare med digital nattillsyn. De säger sig fått bättre nattsömn genom att inte bli störda av fysiska tillsynsbesök och vill inte byta tillbaka. Av anhöriga upplevs insatsen som väldigt positiv och ger dem en känsla av trygghet. I genomsnitt görs 2,05 tillsyner via kamera per natt och brukare. Under år 2019 genomfördes 20 600 ”tillsynsbesök” med kamera. 5 procent av dessa medförde ett efter- följde larm, vilket innebär i snitt ca 3,5 larm per natt.

En stor satsning var projektet 3S där förvaltningen med stimulansmedel haft möjlighet att erbjuda bl a robotdjur, surfplattor, elektroniska inkontinensskydd och digital nattillsyn inom särskilt boende för att öka kvaliteten inom vården och omsorgen. Användningen av digital nattillsyn inom särskilt boende har ökat successivt under året och i december 2019 gjordes 1400 digitala tillsynsbesök. Gällande de elektroniska inkontinensskydden så genom- fördes cirka 96 procent färre manuella kontroller vilket medför ökad integritet och mer ostörd nattsömn samt att kostnaderna beräknas minska med cirka 25 procent. I enkäten som genomfördes efter projektet 3S kan konstateras att produkterna som har testats inom projektet har varit till stor nytta för brukarna, anställda och till viss del även anhöriga. Pro- jektet fick mycket publicitet och satte Gotland på kartan avseende digitalisering inom äldre- omsorgen.

Socialförvaltningen bedöms i hög utsträckning ha bidragit till Region Gotlands måluppfyl- lelse inom området kvalitet under perioden 2016-2019.

(15)

15 (70)

5.3 Digitalisering och E-hälsa

Avser mål: God tillgänglighet till Region Gotland, God kvalitet i omsorgen och God kvalitet i vården

Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig

Ej påbörjad Påbörjad Genomförd 1. Identifiera områden som kan utvecklas

genom digitalisering x Varje utföraravdelning

identifierar 2 områden Avdelningschefer 2. Fortsätta utvecklingen av e-tjänster x Skapa 4 nya e-tjänster Administrativ chef 3. Socialförvaltningen skall skapa plan för

prioriterade områden kring digitalisering

och arbeta utifrån denna x Plan är framtagen och

förankrad Administrativ chef 4. Införande av digitala tjänster skall föregås

av underlag kring kostnad och effekt x Standardiserat underlag

tas fram och användas Administrativ chef/Kvali- tetschef

5. Fysiska möten ersätts i den mån det är möjligt med webbmöten

x Möjlighet finns att delta

på möten via webb Avdelningschefer

6. Utse medarbetare med ett särskilt ansvar

för digitalisering x Avdelningen har utsett

namngivna personer Avdelningschefer

5.3.1 Identifiera områden som kan utvecklas genom digitalisering

Samtliga avdelningar har identifierat områden som kan utvecklas genom digitalisering.

Inom avdelningen särskilt boende har man identifierat planeringsverktyg, digitala signe- ringslistor och appar för dokumentation. Hemtjänsten har identifierat planeringsverktyg och e-handel. Omsorgen om funktionsnedsatta ser bland annat behov av fler mobila ar- betsverktyg samt möjlighet att utveckla matinköp via nätet. Hemsjukvården har bland annat identifierat mobil journalföring, läkemedelsrobotar som administrerar APO-dospåsar, sig- nering av läkemedel via app i mobilen och patientens tillgång till egen journal. Identifierade områden har förts in i förvaltningens digitaliseringsplan 2020-2022 där respektive område även har skattats utifrån nytta, angelägenhet och genomförbarhet.

5.3.2 Fortsätta utvecklingen av e-tjänster

Under 2019 har flera e-tjänster lanserats såsom förtursansökan till bostad på grund av me- dicinska och/eller sociala skäl, ansökan om bostadsanpassning, en räknesnurra för prelimi- närberäkning av hemtjänstavgifter samt bokning av intervjutider i samband med vikariere- krytering. Med hjälp av e-tjänsten för bokning av intervjutider sparas cirka 75 timmars ma- nuellt arbete per år. En effekt som önskas med räknesnurran för preliminärberäkning av hemtjänstavgifter är ökad tillgänglighet där brukaren själv kan beräkna vid valfri tidpunkt, slippa passa telefontider till avgiftsteamet och samtidigt skall det minska inkommande samtal till avgiftshandläggarna. Dock är det ännu för tidigt att följa upp effekterna.

5.3.3 Socialförvaltningen ska skapa plan för prioriterade områden kring digitalisering och arbeta utifrån denna

Socialförvaltningens plan för digitalisering 2020-2022 är framtagen och förankrad i förvalt- ningsledningen. Syftet med digitaliseringsplanen inom socialförvaltningen är att tydliggöra vilka aktiviteter som är planerade att genomföras kommande år, prioritering av dessa samt vilka kostnader och effekter som prognostiseras.

5.3.4 Införande av digitala tjänster skall föregås av underlag kring kostnad och effekt

Förvaltningen har börjat använda Ekonomistyrningsverkets mall för business case inklusive kostnads- och nyttokalkyl. Verktyget syftar till att underlätta dokumentation och

kalkylering av nyttor, kostnader, angelägenhet, hinder samt genomförbarhet för den

(16)

16 (70)

önskade förändringen för offentliga investeringar i verksamhetsutveckling.

Verktyget har använts under förstudien för införande av planeringsverktyg inom hemtjänsten. Verktyget har även använts såsom en förenklad version i samband med framtagandet av planen för digitalisering. Förvaltningen kommer att fortsätta använda verktyget för kostnad och nyttoanalys i samband med införande av digitala tjänster och verktyget har även integrerats i Region Gotlands projektmodell.

5.3.5 Fysiska möten ersätts i den mån det är möjligt med webbmöten

Webbmöten används inom alla avdelningar. Webbmöten har främst ersatt interna möten, rekryteringar och fysiska utbildningar men användningsområdena utökas efter hand där bland annat Omsorgen om funktionsnedsatta har önskemål om att möjliggöra för webb- möten mellan brukare och personal.

5.3.6 Utse medarbetare med ett särskilt ansvar för digitalisering

Tanken med denna aktivitet är att avdelningen ska utse namngivna personer som kan användas för dialoger kring digitaliseringsutveckling inom förvaltningen. Dessa personer kan representera avdelningen och veta vilka planer och behov avdelningen har rörande digitalisering. Inom Myndighetsavdelningen, Kvalitet- och

utvecklingsavdelningen och Individ- och familjeomsorgen finns utsedda medarbetare med ett särskilt uppdrag för digitalisering. Andra avdelningar har valt att ta fram funktioner med särskilt ansvar inom ett visst område såsom införande av e-handel eller ansvar för infö- rande av en viss app. Inom avdelningen Särskilt boende har man utsett digitala koordinato- rer inom respektive boende. Hemsjukvården har valt att inte utsett någon särskild medarbetare utan ser att många delar på ansvar för digitalisering.

5.4 Delaktighet och brukarmedverkan Avser mål: God kvalitet i omsorgen och God kvalitet i vården

Ej påbörjad Påbörjad Genomförd 1. Brukare skall vara delaktiga i utformandet

av genomförandeplan x Vid uppföljningar skall

detta kunna styrkas Avdelningschefer

2. Öka kunskapen och användandet av SIP x Öka antalet genomförda

SIP:ar Avdelningschefer

3. Skapa former för brukares medverkan i

utvecklingsarbete x Brukarmedverkan i ett

utvecklingsområde Avdelningschefer

5.4.1 Brukares delaktighet i utformandet av genomförandeplan

Inom Kvalitets- och utvecklingsavdelningen så har man under sommaren och hösten genomfört en granskning av genomförandeplaner inom de olika insatsområdena. Totalt har cirka 700 brukares genomförandeplaner granskats utifrån de krav som ställs på

genomförandeplanernas innehåll. Resultatet har analyserats i fokusgrupper där medarbetare från olika insatsområdena deltar. Detta för att kunna identifiera vilka utbildningsinsatser som behövs inom området framöver.

Inom hemtjänsten tar man upp genomförandeplanen både i välkomst- och uppföljnings- samtal. Det finns skillnader mellan enheterna men samtliga enheter arbetar med att för- bättra och utveckla dessa samtal.

(17)

17 (70)

Avdelningen för särskilt boende följer befintliga rutiner för brukare och närståendes delaktighet vid upprättande av genomförandeplaner. Ett arbete har gjorts för att dokumentera delaktighet vid upprättandet av planen i Treserva. För personer med demenssjukdom så arbetar man även med levnadsberättelser.

Inom individ- och familjeomsorgen, IFO så har flera verksamheter påbörjat arbetet för att säkra att samtliga brukare/klienter har genomförandeplaner. Efter införande av Signs of sa- fety görs uppföljningar genom kartläggningar för att tydliggöra vad som behöver hända och vem som skall göra vad. Detta hanteras inte alltid i genomförandeplanen utan kan ligga som ett dokument i personakten.

Inom omsorgen om funktionsnedsatta så pågår ett arbete att utveckla arbetsmetoder för att möjliggöra större delaktighet från brukare. Det kan handla om teckenstöd, förberedande möten eller samtalsplatta. Inom avdelningen finns vid årets slut 737 upprättade genomfö- randeplaner där 56,4 procent av brukare markerats varit delaktiga. Avdelningen har nu på- börjat åtgärder för att öka delaktigheten med bland annat att uppföljning görs var sjätte må- nad samt att avdelningen skapar en struktur för genomförandeplansmöten.

5.4.2 Öka kunskapen och användandet av SIP

Under året har arbetet för att öka kunskapen och användandet av SIP, samordnad individuell plan, pågår på alla nivåer inom socialförvaltningen. Ett förvaltningsgemensamt utvecklingsarbete har genomförts mellan HSF och SOF med bland annat digitalisering av blanket- ter och utbildningsplanering. Inom de avdelningar som är berörda av SIP så lyfts frågan både på lednings- och verksamhetsnivå och utbildningar har erbjudits till berörda verksamheter under året.

Ett gott exempel är omsorgen om funktionsnedsatta där man hittills under året deltagit i 75 SIP-möten (jämfört med 31 stycken under delår 1 och 54 stycken delår 2).

5.4.3 Skapa former för brukares medverkan i utvecklingsarbete

Inom förvaltningen pågår ett viktigt utvecklingsarbete kring brukares delaktighet i utvecklingen av våra verksamheter. På Regionövergripande nivå så har man arbetat fram ett underlag för att klargöra hur vi kan tänka kring ersättning i de fall medborgare/brukare deltar i verksamhetens utvecklingsarbete.

Myndighetsavdelningen har fört diskussioner med pensionärsrådet kring förenklat besluts- fattande.

Inom individ- och familjeomsorgen så pågår flera arbeten för att öka brukarens medverkan i utvecklingsarbetet. Exempelvis så har stöd- och försörjningsenheten deltagit tillsammans med en brukare vid SKR:s träffar för långvarigt biståndsberoende. Som en följd av konfe- rens kring brukarmedverkan så har man bjudit in till fokusgrupp för att få in synpunkter på det jobb som görs inom avdelningen. Intresset har dock varit svalt så ett nytt försök kommer att göras under kommande år.

Omsorgen om funktionsnedsatta och Kvalitet- och utvecklingsavdelningen har samverkat kring ett utvecklingsarbete angående habiliteringsersättning för brukare inom daglig verksamhet. Arbetsgruppen består av utvecklingsledare/verksamhetsutvecklare samt tre brukare med beslut om daglig verksamhet. Arbetsgruppen har varit på studiebesök i Botkyrka

(18)

18 (70)

för att ta reda hur de arbetar med frågan. I arbetet har det varit hög delaktighet från brukare/kunder från att arbetet planerats till att rapporten skrivits och dragits på socialnämn- dens sammanträde. Arbetet har resulterat i att brukare har fått en höjd aktivitetsersättning.

Vidare så har avdelningen tagit fram en modell att utifrån brukarundersökningen involvera brukare i utvecklingsarbetet. Vid uppstart av ny verksamhet så sker ett aktivt arbete att brukare skall vara delaktiga i utformandet av verksamhetens inredning, aktiviteter och sociala sammanhang.

5.5 Ledarskapet

Avser mål: God kvalitet i omsorgen och God kvalitet i vården, Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna

Ej påbörjad Påbörjad Genomförd

1. Anordna utbildning för chefer i för-

ändringsledning x 50% av förvaltningens

chefer har gått utbildning i förändringsled- ning under 2019

Kvalitetschef/HR- chef/Avdelningschefer

Under hösten har hälften av socialförvaltningens chefer genomgått utbildning inom för- ändringsledning. Utbildningen har getts genom företaget Edvard Lynx. Resterande chefer kommer att gå utbildningen under 2020.

5.6 God tillgänglighet

Hösten 2019 har den senaste servicemätningen genomförts för att undersöka tillgänglig- heten till Region Gotland via e-post och telefoni. Undersökningen görs inom ramen för Kommuners kvalitet i korthet (KKIK). Resultaten från denna mätning används för att mäta måluppfyllelsen för målet God tillgänglighet till Region Gotland. För socialtjäns- ten så undersöks tre områden: äldre, funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg.

Indikator från koncernstyrkort Resultat för SOF (angivet i %) Andel som får svar på E-post inom två

dagar Äldre: 91%

Funktionsnedsättning: 80%

IFO: 82%

Andel som tar kontakt med region Gotland via telefon

och får ett direkt svar på den fråga man haft Äldre: 33%

Funktionsnedsättning: 58%

IFO:17%

Gott bemötande av handläggare Äldre: 100 %

Funktionsnedsättning. 88%

IFO: 100%

Styrkor och förbättringsområden utifrån servicemätningen

Identifierade styrkor

Gott bemötande för IFO och Äldreområdet

En ökning på avsändaruppgifter i e-post både inom både funktionsnedsättning och äldre Svarskvaliteten är förbättrad för samtliga tre områden

Identifierade förbättringsområden Intresse och engagemang

Direkt svar på ställd fråga Svaret innehåller merinformation

(19)

19 (70)

Resultaten i årets servicemätning kommer att behöva analyseras ytterligare tillsammans med berörda avdelningar. En åtgärdsplan kommer att tas fram vilken även kommer att innehålla en analys av resultatet.

5.7 Inkomna synpunkter

Under 2019 har det inkommit 93 synpunkter till förvaltningen. Synpunkterna är spridda inom de olika insatsområdena men omsorgen om funktionsnedsatta är den verksamhet som har flest inkomna synpunkter (34 st). Nedan i tabellen presenteras några exempel på både positiva och negativa synpunkter. I bilaga 2 presenteras tre inkomna synpunkter med mer kompletterande text.

Områden med positiva synpunkter Områden med negativa synpunkter

Positivt med ny teknik Brister i bemötande

Fint bemötande Lång väntetid på boende

Funkar bra trots att man möter många olika personal Svårt att byta boende

5.7.1 Analys och eventuella åtgärder

Det är svårt att se några samband för inkomna synpunkter då varje synpunkt är unik. Flera handlar om brister i bemötande från medarbetare men lika många handlar om gott bemö- tande som brister i bemötande. Nytt för i år är positiva synpunkter kring införandet av teknik i våra verksamheter. Det är positivt för verksamheten att få denna respons i samband med ett pågående utvecklingsarbete. Då varje inkommen synpunkt är unik är det viktigt att verksamheten följer den rutin vi har kring inkomna synpunkter. Rutinen innebär att en återkoppling ska ske inom en vecka och att ansvarig enhetschef ansvarar för återkoppling till den som inkommit med en synpunkt.

5.8 Delaktighet

Under året så har delaktighet och brukarmedverkan varit en prioriterat utvecklingsområde i förvaltningens verksamhetsplan. Det arbete som gjorts under året redovisas under punkten 5.4

5.9 Övrig kvalitetsredovisning 5.9.1 Brukarupplevelser

Under2019 har brukarundersökningargenomförts inom flertalet av socialförvaltningens insatsområden. Inom äldreområdet genomförs årligen en nationell undersökning för både särskilt boende och hemtjänst där man har möjlighet att jämföra sig både med andra kommuner och riket. Vidare så har förvaltningen i samarbete med Sveriges kommuner och Regioner (SKR) valt att genomföra brukarundersökningar inom Bostad med särskild service SoL och LSS, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, barn och unga samt ensamkommande ungdomar. Kvalitet- och utvecklingsavdelningen har för första gången ge- nomfört en egen brukarundersökning på Korttidsenheten och även en patientundersökning inom hemsjukvården.

Resultaten har redovisats på branschråd för olika insatsområden där både utförare i egen och privat regi möts. Vidare så har resultaten tagits upp på avdelningarnas ledningsgrupper för vidare arbete inom olika enheter. En redovisning av brukarundersökningarna redovisas i bilaga 2.

(20)

20 (70) 5.9.2 Kvalitetsuppföljningar

Inför 2019 antog socialnämnden en plan för kvalitetsuppföljningar som följts under året.

Nytt för året är att man använt sig av observation vid uppföljning i verksamhet där det finns barn eller personer med demenssjukdom som inte själva kan berätta om sina upple- velser av insatsen. Utöver det så har man vid uppföljning deltagit vid brukarråd på särskilda boenden för att där samla in synpunkter från brukare i verksamheten. Detta har skett utan att någon medarbetare från verksamheten deltar. Kvalitetsuppföljningarna utgår från de uppdrag och kvalitetskrav där socialnämnden ställer krav på utförare av respektive insats.

Under 2019 har uppföljningar gjorts inom följande insatsområden:

Hemsjukvård

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Särskilt boende

Bostad med särskild service enligt SoL

Dagverksamheter för personer med demenssjukdom

Nedan följer styrkor och förbättringsområden som identifierats vid dessa kvalitetsuppfölj- ningar:

Styrkor Förbättringsområden

Kompetens Aktuella rutiner

Bemötande Kompetensutvecklingsplaner

Riskbedömningar i samband med inflytt Aktuella genomförandeplaner Tillgång till legitimerad personal Avvikelsehantering

Dokumentation

Utöver detta så har en granskning gjorts av genomförandeplaner inom samtliga insatsområ- den i syfte att öka kunskapen kring genomförandeplanernas omfattning, innehåll samt brukares delaktighet. Granskningen har gjorts för att inhämta kunskaper kring vilka brister som finns samt vad som behövs för att utförare ska klara kraven kring planerna.

Inom samtliga enheter har 20 procent av akterna för aktuella brukare (maximalt 50 akter) granskats. Totalt 685 brukare omfattas av granskningen. Granskningen omfattar egen regi och privat regi inom de områden där det är aktuellt. För de privata verksamheter som inte använder Treserva har granskning skett via personakt.

Sammanfattningsvis kan sägas att brukare med insatser i form av bostad med stöd av LSS i högra grad har en genomförandeplan som uppfyller kraven i SOSFS 2014:5. Detsamma gäller för brukare med daglig verksamhet enligt LSS. Inom hemtjänsten, särskilt boende och boendestöd är kvaliteten mycket skiftande, en orsak förefaller vara av administrativ ka- raktär. Det finns olika mallar för genomförandeplan att välja på och beroende av vilken mall man väljer blir resultatet olika. Införande av IBIC med tillhörande mall förefaller också vara en orsak.

I granskningen framkommer flera goda exempel på genomförandeplaner och framförallt en beskrivning ”hur” insatserna ska genomföras och på vilket sätt som brukaren varit delaktig.

Flera är skrivna i jagform och medger goda förutsättningar för att den enskilde kan erbjudas ett individuellt utformat stöd, förutsatt att genomförandeplanen används som ett ar- betsverktyg och finns tillgänglig för de som arbetar i verksamheten.

Som ett led i granskningen har tre fokusgrupper genomförts vid tre tillfällen med representanter från hemtjänst, särskilt boende och boendestöd/bostad med särskild service SoL.

(21)

21 (70)

Resultatet från fokusgrupperna har sedan sammanställts och resulterat i ett antal förutsätt- ningar/behov för vidare arbete med att stödja utförarna i att uppfylla kraven på genomfö- randeplaner.

5.9.3 Personalkontinuitetsmätning

En mätning av personalkontinuiteten har under gjorts inom hemtjänsten under hösten.

Mätningen har gjorts inom samtliga hemtjänstutförare på Gotland. Mätningen genomförs under en 14-dagarsperiod under oktober månad. Mätningen görs hemma hos respektive brukare genom att personalen på en blankett noterar sin närvaro vid varje tillfälle.

Nedan följer resultatet som visar hur många individer man som brukare möter under en tvåveckorsperiod. Siffrorna går nedan att jämföra med både liknande kommuner och riket.

2017 2018 2019

Gotland 12 12 (Kvinnor 11, Män 12) 12 (Kvinnor 12, män 12

Liknande kommuner 16 15 18

Riket 15 15 16

Vår målsättning inför 2019 var att bibehålla det goda resultatet vilket vi gjort då vi under 2019 har samma resultat som tidigare år samtidigt som resultaten från likande kommuner och riket har försämrats.

5.9.4 Våld i nära relation

Inom ramen för SKR:s kvinnofridssatsning 2018-2020 så har socialförvaltningen haft möj- lighet till statliga stimulansmedel. Under 2019 så har förvaltningen, inom ram för Kvinno- fridssatsningen – rekryterat en samordnare för Våld i nära relationer vilken gjort en översyn av förvaltningens organisation. En introduktionsfilm innehållande en grundutbildning för nya medarbetare har påbörjats och arbetet kommer att fortsätta under 2020. Arbetet kring våld i nära relation sker i samverkan med andra aktörer så som bland annat länsstyrelse, po- lis och hälso- och sjukvård. Under året har flera utbildningssatsningar gjorts och representanter från förvaltningen har funnits med på nationella seminarier.

Ett exempel är förvaltningens Fredaärendegrupp som under året haft elva sammankomster med nio helt nya ärenden. Det har även funnits ärenden som hängt kvar sedan året innan.

Innehållet i ärendena har exempelvis handlat om ekonomiskt våld, försummelse, psykiskt våld som lett till besöksförbud och särskilt boende. Våldsutövarna är främst närstående.

5.9.5 Kontroll av läkemedelshanteringen av narkotikaklassade läkemedel

En kontroll av läkemedelshanteringen av narkotikaklassade läkemedel har under året gjorts av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) på särskilda boenden i både egen och privat regi. Kontrollen har inburit att man besökt samtliga särskilda boenden för att titta på hur man lever upp till de krav som finns kring hanterande av narkotikaklassade läkemedel.

Resultatet av kontrollen visar att man sköter hanteringen bra och att verksamheterna i hög utsträckning följer rutiner för hantering av narkotikaklassade läkemedel.

5.9.6 God vård i livets slut

För att följa och utveckla kvaliteten på den vård och omsorg som ges personer i livets slut registreras dödsfall i Svenska palliativregistret.