Övriga återrapporter enligt uppdrag i regleringsbrev

8 Övriga återrapporter enligt uppdrag i regleringsbrev

Arbetsförmedlingen ska redovisa resultat av de åtgärder avseende

jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Därtill ska Arbetsförmedlingen vidta åtgärder för kvinnor och män att få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda. Det senare redovisas dels integrerat i övriga kapitel, dels övergripande relaterat till de jämställdhetspolitiska målen i detta kapitel.

Sammanfattande resultatbedömning 2020

Myndighetens åtgärder för att omfördela resurser i ökad grad till kvinnors

arbetsmarknadsetablering, i synnerhet utrikes föddas, har främst skett genom tydlig styrning. Bedömningen är att det haft viss påverkan på andelen kvinnor i nya beslut om arbetsmarknadsutbildningar och matchningstjänster under 2020, samt andelen utrikes födda kvinnor i nya beslut om extratjänster.

Dock kvarstår utmaningen att kvinnor, i synnerhet utrikes födda kvinnor, är underrepresenterade i totalen av både nya och pågående stöd avseende

arbetsmarknadsutbildningar, matchningstjänster och subventionerade anställningar.

Arbetsförmedlingens bedömning är trots detta att myndighetens samlade bidrag till målen för jämställdhetspolitiken har förbättrats något under 2020.

Bedömningen är att Arbetsförmedlingens verksamhet framför allt kan bidra till ekonomisk jämställdhet eftersom uppdraget till stor del handlar om att förbättra arbetssökandes möjligheter till arbete och egen försörjning. Indirekt finns det även kopplingar till andra jämställdhetspolitiska delmål²⁴³.

Myndighetens övergripande åtgärder för en jämställd verksamhet

I Arbetsförmedlingens verksamhetsplan för 2020 har det tydliggjorts att en högre andel av myndighetens resurser ska användas till utrikes födda kvinnors, inklusive nyanlända kvinnors, arbetsmarknadsetablering. Vidare att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att tillgängliga resurser i alla delar av verksamheten fördelas lika mellan arbetssökande kvinnor och män. Strategin är att ändra könsfördelningen av nya beslut för att få en bättre könsfördelning på totalen av insatser.

I linje med detta har särskilda jämställdhetsmått använts under 2020: ”andel av nya beslut om arbetsmarknadsutbildning som går till kvinnor” samt ”andel av nya beslut om lönestöd som går till kvinnor”. Dessutom har myndighetens statistikapplikationer utvecklats visuellt för att underlätta jämställdhetsanalyser på alla nivåer. Detta för att kunna fördjupa den löpande resultatanalysen.

243 Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv. Detta mål är nedbrutet i sex delmål, bland annat ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning och mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2020 Övriga återrapporter enligt uppdrag i regleringsbrev

Bidrag till ekonomisk jämställdhet

Ett av Arbetsförmedlingens främsta och över tid bestående jämställdhetsproblem är att män i högre grad än kvinnor får del av myndighetens stöd och att män framför allt får del av de stöd som har nära koppling till arbetsmarknaden och som därmed ger större chans till arbetsmarknadsetablering.

Upphandlade matchningstjänster

Bland inrikes födda gick 42,6 procent²⁴⁴ av nya beslut om upphandlade

matchningstjänster (STOM och KROM) till kvinnor, vilket kan jämföras med att de utgör 48 procent²⁴⁵ av samtliga inrikes födda inskrivna. På motsvarande sätt gick 45,5 procent²⁴⁶ av nya beslut om matchningstjänster till utrikes födda kvinnor trots att de utgör 49 procent²⁴⁷ av samtliga utrikes födda inskrivna. Både inrikes och utrikes födda kvinnor är alltså fortfarande underrepresenterade bland dem som anvisas upphandlade matchningstjänster. Dock har det skett en ökning under 2020 av andelen nya beslut om matchningstjänster som går till kvinnor i jämförelse med tidigare år och sannolikt har den tydligare styrningen mot ökad jämställdhet bidragit till ett svagt positivt trendbrott.

Resultat efter upphandlade matchningstjänster skiljer sig mellan kvinnor och män på så sätt att kvinnor i högre grad går vidare till studier, även om det finns en generell trend 2020 att fler deltagare i upphandlade matchningstjänster har börjat studera givet läget på arbetsmarknaden. Slår man ihop resultaten till arbete och studier är kvinnors resultat fortfarande något lägre än mäns, även om resultaten sjönk för båda i jämförelse med förra året.²⁴⁸

Subventionerade anställningar

Under 2020 gick 39 procent²⁴⁹ av beslut om olika typer av subventionerade anställningar till kvinnor, vilket skulle kunna jämföras med att kvinnor utgör 49 procent av samtliga inskrivna. Det är en ökning med en procentenhet mot förra året, men fortfarande är kvinnor som grupp sannolikt underrepresenterade. Utrikes födda kvinnor fick 21 procent av besluten, vilket kan jämföras med att de utgjorde 22 procent av samtliga inskrivna.²⁵⁰ Att stödet till utrikes födda kvinnor är

representativt kan tyda på att prioriteringen av extratjänster till utrikes födda kvinnor fått ett genomslag i verksamheten på alla nivåer samtidigt som Arbetsförmedlingens anslag att finansiera dessa ökade under 2020 i jämförelse med 2019 då det rådde anvisningsstopp under större delen av året på grund av anslagsneddragningar.

Under 2020 fanns även ett uttalat mål att prioritera kvinnor till de lönestöd som finns riktade till personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt

arbetsförmåga. Trots målet uppgickkvinnors andel av nya beslut om lönestöd till 39 procent, vilket var en minskning med en procentenhet mot föregående år. ²⁵¹ Det ska

244 Se tabell 3.5

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2020 Övriga återrapporter enligt uppdrag i regleringsbrev

också jämföras med att kvinnor utgör 45 procent av de inskrivna med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.²⁵²

Resultaten efter subventionerade anställningar är delvis också en del av Arbetsförmedlingens jämställdhetsproblem, då ett återkommande mönster är andelen män som går till arbete är större oberoende vilken typ av subventionerat arbete som föregått.²⁵³ Mönstret återfinns dock inte bland kvinnor och män som lämnar olika lönebidragsanställningar, där är kvinnors och mäns chanser till ny anställning likvärdiga. Undantaget är de kvinnor som lämnar en anställning med lönebidrag för utveckling i anställning på Samhall där statistiken pekar på att deras chanser till arbete är sämre än männens.²⁵⁴ Under året har Arbetsförmedlingen tillsammans med Samhall tagit fram underlag och haft dialog om gemensamma jämställdhetsmål och hur dessa ska följas upp.

Rustande och stärkande insatser till inskrivna som har en funktionsnedsättning, För bidrag för personligt biträde samt SIUS utgjorde andelen kvinnor 41 procent respektive 42 procent.²⁵⁵ Det kan jämföras med att andelen kvinnor bland inskrivna med funktionsnedsättning var 45 procent. Båda insatserna är kopplade till ett arbete och den skevhet som syns i lönebidragsanställningar för kvinnor och män kan vara en förklaring till att den återfinns även här.

Stöd till personer med svagare konkurrensförmåga på arbetsmarknaden Resultaten efter avslutad JOB, UGA och etablering har generellt försämrats i jämförelse med tidigare år för in- och utrikes födda män²⁵⁶ samt inrikes födda kvinnor, både på grund av den försämrade konjunkturen och effekterna av

pandemin. Däremot har resultatet för utrikes födda kvinnor förbättrats, mycket tack vare ökningen av extratjänster under 2020 och att dessa prioriterats till utrikes födda kvinnor. Dock kvarstår faktumet att det är utrikes födda kvinnor som har störst utmaning med att få arbete.²⁵⁷

Det har därför varit viktigt för Arbetsförmedlingen att utveckla arbetsmetoder för att förbättra just utrikes födda kvinnors möjligheter att komma ut i arbete, se avsnitt 4.5.2.

Bidrag till jämställd utbildning

Myndighetens ambition är en inkluderande och normbrytande studievägledning, exempelvis genom att låta personer av det underrepresenterade könet företräda olika yrken på bild, film, intervjuer²⁵⁸. En av Arbetsförmedlingens

jämställdhetsutmaningar är att öka andelen kvinnor som deltar i

arbetsmarknadsutbildningar och därför har andelen kvinnor i nya beslut följts upp regelbundet. Den ökade styrningen mot en mer jämställd fördelning av

252 Se avsnitt 4.6

253 Se tabell 4.14

254 Se tabell 4.15

255 Se tabell 4.17

256 Inrikes födda män och kvinnor ingår inte i målgruppen för etableringsprogrammet

257 Se tabell 4.7

258 De digitala vägledningstjänsterna är också konstruerade på ett sätt som undviker att återskapa yrkesstereotyper utifrån egenskaper som exempelvis ”praktisk” och ”omsorgsfull”.

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2020 Övriga återrapporter enligt uppdrag i regleringsbrev

utbildningsplatser har dock inte fått något stort genomslag. Bland inrikes födda utgör kvinnor 28,4 procent av gruppen med pågående och nya beslut om

arbetsmarknadsutbildning sammanslaget, vilket kan jämföras med kvinnors andel på 29 procent av nya beslut tagna under 2020.²⁵⁹

Motsvarande jämförelse bland utrikes födda är 26,1 procent kvinnor i gruppen med pågående och nya beslut om arbetsmarknadsutbildning sammanslaget och 26,6 procent av nya beslut om arbetsmarknadsutbildning.²⁶⁰ Därmed har styrningen mot ökad jämställdhet i arbetsmarknadsutbildningar bidragit till att vända de senaste två årens trend med en minskad andel kvinnor bland nya beslut om

arbetsmarknadsutbildning. Ett arbete har även påbörjats för att se över nuvarande utbud av arbetsmarknadsutbildningar utifrån att kvinnor är underrepresenterade, likväl som försök med riktad information om arbetsmarknadsutbildningar till enbart kvinnor. Resultaten efter avslutad arbetsmarknadsutbildning är också en del av jämställdhetsutmaningen. Under 2020 var det generellt svårare för både in- och utrikes födda kvinnor och män i jämförelse med förra året att få en anställning efter avslutad arbetsmarknadsutbildning och störst resultatskillnad var det för män, främst på grund av den vikande konjunkturen. Dock kvarstår mönstret att det framför allt är utrikes födda kvinnor som har svårt att gå vidare till arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning.²⁶¹

Bidrag till ökad upptäckt av våld

Målet för 2020 var att öka medarbetares kunskaper på området.

Webbutbildningen Ökad upptäckt av våld, lanserades den 25 november och till den 31 december 2020 var det sammanlagt 815 medarbetare som hade genomgått utbildningen. Ett fördjupningsmaterial i form av en intervjuserie där ett 20-tal olika experter delar med sig om sin kunskap har också producerats och lanserats.

Därutöver har under året 955 medarbetare genomgått en grundläggande webbaserad introduktionsutbildning från Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) och 279 medarbetare har deltagit i en webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck.²⁶² Som ett ytterligare stöd har samtliga regioner under 2020 haft olika interna

kunskapshöjande aktiviteter. Innehållet har varierat från genomgångar av

regeringsuppdraget, genomgångar av handläggarstöd, workshops, dialogmöten både för medarbetare och i ledningsgrupper, informationsutskick med mera vid

sammanlagt 137 tillfällen.²⁶³

259 Se tabell 3.4.

260 Ibid.

261 Se tabell 3.3.

262 Lägesrapport Regeringsuppdraget ökad upptäckt av våld, dnr. Af-2019/00384338.

263 Ibid.

Arbetsförmedlingens årsredovisning 2020 Kompetensförsörjning