Övriga kommentarer

För att avsluta och sammanfatta intervjun ställde intervjuledaren en sista fråga.

Intervjuledaren ställde frågan om respondenterna hade en avslutande kommentar gällande DT och möjliggörande faktorer.

R1 menar att det kan komma lagkrav eller krav från kunder och leverantörer som gör att företagen tvingas till en förändring. Exempelvis krav på spårbarhet av produkter eller andra saker som företagen inte tänkt på själva i den digitala transformationen.

55 R2 trycker på att det är viktigt att våga tänka större än bara en IT-lösning. Företagen måste förstå att genomförandet av en DT är absolut nödvändigt för dem för att överleva. Dock bör inte införandet kompliceras för mycket så att det blir för stort och för mycket för SME:er. Det får inte kännas som en för stor uppgift. Företagen har ofta väldigt många projekt i luften samtidigt och en DT måste kännas som en del av helheten och inte ta över för mycket. En faktor för de små och medelstora företagen är att många personer sitter på väldigt många hattar så det måste vara lättnavigerat. Enligt R2 kommer sannolikheten att företagen ska våga kasta sig in i en DT vara större desto mer tydliga och lättförståeliga modellerna kan vara. Det är bra om språket är jordnära och lätt att förstå så att det inte kompliceras allt för mycket när en DT ska genomföras eller pitchas för SME:er.

R3 beskriver att det är viktigt för SME:er med mycket exempel och att dessa exempel är väldigt nära verksamheten i fråga. Det är tyvärr ganska svårt att ta up Spotify som exempel för en mekanisk verkstad. SME:er behöver få se exempel på både

kostnadsbesparingar vid en DT och hot som framkommer genom att inte göra någonting alls. Tyvärr går det nästan inte att få nog av goda exempel när det kommer till

digitalisering eller DT, och tyvärr är det väldigt svårt att hitta dessa exempel. R3 menar att det är väldigt många företag som är på god väg fast nästan inga som är hela vägen i mål. R3 beskriver också att det är viktigt att en DT får ske i många små steg. Små steg kan på sikt leda till stora förändringar. Företagen kan börja i ett läge för att bara kunna samla in data så att de om fem år kan leverera en produkt till en kund när företaget sedan är moget och kunden är villig att betala för det.

R4 beskriver tre saker som skulle kunna vara faktorer. Den första är tid och

engagemang. Det är viktigt att företagen avsätter tid för detta när de väl börjar och är engagerade i arbetet. Den andra är att företagen behöver hjälp med det första steget. Desto mindre företaget är, desto mer viktigt och givande blir det med den typen av stöd. Någon som hjälper företagen att driva frågan framåt. Så att det sker något och det inte stannar av. Den tredje och sista är att hjälpen inte ska vara gratis. R4 berättar att

företagen i hans projekt har fått betala en slant fast inte särskilt mycket i förhållande till vad vi har fått i slutändan.

R5 beskriver att det finns två områden som han anser är viktiga. Det första handlar mycket om ledarskap och att skapa en förändringskultur i företaget. Det andra handlar det om att skapa ett agilt tillvägagångssätt både i Systemutvecklingen men även i företagsutvecklingen. Alltså att inte bygga eller köpa in det här stora systemet på en gång utan att genomföra åtgärder som skapar nytta och värde antingen för dig eller för kunden ganska här och nu. Här är det bra att tänka stort men agera smått. R5 beskriver att det i Sverige finns vissa stöd att få gällande denna typ av utveckling. Det går att söka stöd både hos regionerna samt hos vissa stödorganisationer mm. Dock beskriver R5 att stödet just går till dessa stödorganisationer.

56

“Det finns fruktansvärt mycket stöd och EU pengar till företag som hjälper andra företag exempelvis stödorganisationer” (R5).

Det finns jättemycket stöd för att genomföra kompetenshöjningar eller analyser vilket R5 tycker är bra. Fast samtidigt menar R5 att det nästan inte finns något stöd alls för själva genomförandet hos företag.

“Även om en analys har genomförts är det fortfarande skitläskigt att investera 600 000 i något man aldrig jobbat med” (R5).

R5 tror att stödsystemet behöver ses över så att det blir lättare att få stöd på olika sätt för att faktiskt göra grejer och inte bara för att analysera allt till vägens ände.

“Även om man har en plan måste man våga satsa och där krävs ett visst stöd”

(R5).

R5 beskriver att detta stöd exempelvis skulle kunna bestå av konsultcheckar där företag får stöd för att ta in en konsult. Vid en konsultcheck får företag ofta betala en avgift själv också som ibland kan vara 50 %. R5 menar att 50 % också kan vara svårt för små

företag. Sedan menar R5 att det också borde finnas mer stöd för egen arbetsinsats. R5 menar att det inte är klokt för honom att ta in en konsult när företaget redan vet vad de ska göra. R5 berättar att det finns ett forsknings och utvecklingsavdrag i Sverige som är jättegeneröst och som just har dubblats. R5 menar att detta avdrag är för smalt. R5s vilja är att det gjordes om till ett innovationsbidrag istället. R5 beskriver att denna typ av ekonomiskt stöd speciellt skulle behövas i början av en DT för att komma igång och våga ta det första steget.

“Om man kan verifiera en metod eller en affärsidé som ett företag har på ett billigt sätt så vågar ofta företaget vidareutveckla” (R5).

57

7 Analys

I detta kapitel analyseras respondenternas svar från materialpresentationen genom att det ställs mot den teoretiska referensramen. Författaren har haft studiens frågeställning som utgångspunkt i analysen som lyder: Vilka faktorer påverkar svenska SME:er inom tillverkningsindustrins genomförande av en digital transformation? För att svara på denna frågeställning har författaren identifierat kategorier och teman genom en analys och kodning av materialpresentationen. Dessa kategorier och teman utgör underrubrikerna i kapitlet.

7.1 Nuläge

Nuläge är en kategori som representerar mognadsgraden för att genomföra en DT i svenska SME:er inom tillverkningsindustrin.

I den teoretiska referensramen beskrivs traditionell digitalisering som att övergå från analogt till digitalt, och dagens digitalisering som att skapa starka kopplingar mellan affärsprocesser i kombination med system som samlar in och presenterar data för beslutsfattare (Bogner et al., 2016). I relation till denna beskrivning tyder

respondenternas svar från materialpresentationen på att svenska SME:er inom

tillverkningsindustrin tillhör både dagens och den traditionella digitaliseringen. R2, R3 och R4 beskriver att svenska SME:er inte kommit så långt med digitaliseringen. R2 beskriver dock att nästan alla SME:er håller på med digitalisering i någon grad, ofta utan att veta att det håller på med just digitalisering. När SME:er väl ger sig på digitalisering brukar de enligt R2 och R3 göra det agilt och utan plan eller strategi. Fokus vid en digitalisering är i dagsläget blandat och ligger bland annat enligt R3 på att få system att kommunicera med varandra, enligt R1 att utveckla en e-handelssida eller enligt R4 arbete med sociala medier.

Definitionen av DT som används i denna studie lyder: DT är en grundläggande förändringsprocess i företag som initieras av nya konkurrensfördelar genom

utvecklingen av IT för att på ett väsentligt sätt skapa värde (Goerzig och Bauernhansl, 2018). Den digitala transformationen i SME:er handlar enligt den teoretiska

referensramen om sociala medier, Big data och andra typer av informationsteknologi. Utifrån denna definition och beskrivning av DT i SME:er tyder respondenternas svar på att vissa SME:er enbart har en kännedom av vad DT är. R1, R2, R3 och R4 känner alla till SME:er som har påbörjat en DT. R4 har till och med kännedom ett SME som genomfört en DT. Även om SME:er inte har så bra koll på begreppen digitalisering och DT har de till skillnad från vad Bogner et al. (2016) menar fått upp ögonen för vad digital teknik skulle kunna göra för företagen. Enligt R2 och R3 har SME.er kommit till insikten att de vill ha koll på sina system och R3 menar att SME:er har stora visioner och är villiga att satsa. Utifrån respondenternas svar kan det noteras att även mognadsgraden hos SME:er för att genomföra en DT är blandad. R1, R3 och R4 menar att det i dagsläget enbart är vissa SME:er som skulle klara av att genomföra en DT och R2 beskriver att mognadsgraden hela tiden ökar bland företagen.

58 R2, R3 och R4 beskriver att svenska SME:er är rätt dåliga på att se över sin affärsmodell och R4 menar att de dessutom gör ett dåligt jobb när den väl ses över. R2, R3 och R4 menar alla att SME:er generellt sett behöver bli bättre på att se över och ifrågasätta sin affärsmodell.