Procedurmodell för DT i SME:er

Intervjuledaren presenterar för respondenterna det andra tillvägagångssättet som beskrivs i den teoretiska referensramen framtaget av Barann et al., (2019). Detta tillvägagångsätt visar hur en DT kan genomföras av SME:er med hjälp av en offentlige finansierad supportenhet. Syftet med att visa tillvägagångssättet för respondenterna är få deras input för om det är applicerbart i en svensk kontext.

51 Figur 4. Procedurmodell för DT i SME:er (Barann et al. 2019)

Intervjuledaren ställde frågan vad respondenternas intryck var av ovanstående modell och tillvägagångssätt.

R1 beskriver att detta tillvägagångssätt är väldigt lik det han tidigare pratade om. Ettan som skapar tvåan. Detta tillvägagångssätt skapar företagskultur, acceptans och en mogenhet i organisationen. Både för ledning och övrig organisation. Det är bra att ha med de supportenhet redan från början, det är så R1 jobbar. R1 menar att han inte jobbat med SME:er som drivit det här själva. I detta fall är R1s företag supportenheten som kan tillsätta extern kompetens som kan hjälpa företaget att göra dom här stegen. R1 beskriver att hans företag skulle kunna genomföra vissa av stegen. R1 menar att han tror att detta tillvägagångssätt kommer fungera väl för att göra en DT.

R2 menar att hon blir lycklig när kulturfrågan kommer in i bilden. Det var vad R2 menade med den andra modellen. Det finns människor bakom som måste vara med på det hela och vi behöver ett arbetssätt som fungerar. R2 menar dock att hon gillar själva bilden bättre i den andra modellen. R2 beskriver att hon saknar det innovativa steget i denna modell. En mix hade så klart varit det bästa. Dessutom menar R2 att steget skapa en stödjande företagskultur borde vara i fas 1. Företagskulturen måste vara på plats för att de anställda ska vara med på förändringen i företaget och förstår varför och hur. Vid en DT måste de anställda förstå att de kommer få ha kvar deras jobb även efter

förändringen. En DT kanske innebär att de anställda måste läsa en kurs finansierad av företaget, dock inte att de kommer förlora sina jobb. Här måste också en plan tas fram för hur företaget ska hantera anställda som ändå inte accepterar förändringen. R2 menar att genomförandet av detta egentligen inte är mycket mer komplicerat än vad

52 företagen gör idag. Det som är nytt här är att IT blir en så stor grej. Från att IT supporten sitter i källaren till att IT blir Integrerat i den dagliga verksamheten.

Om förutsättningen är att en DT kräver en extern motpart kan förändringen upplevas som väldigt stor. Även om hjälpen är gratis så är det ändå en extern motpart som ska in i verksamheten och göra förändringar. Detta kan skapa förutsättningar för att en DT blir mycket mer komplicerad än den behöver vara. Om en DT ska gå hand i hand med vision och mål så menar R2 att det är viktigt att det finns rekommendationer i modellen. Exempelvis i detta steg rekommenderar vi att företaget tar in en person med en viss kompetens. Om en rekommendation görs att ett företag ska använda en viss modell och säger att införandet ska stödjas en supportenhet. Då har redan en etikett satts som säger att detta kommer bli för komplicerat för SME:er att klara av själva. Då kommer företaget säja att de inte orkar. Istället menar R2 att det går att säga till SME:er att detta kommer bli enkelt, här har ni en modell men för rekommendationerna. Rekommendationerna kan exempelvis säga att det finns en stödorganisation, högskolan eller kanske en konsultfirma som kan hjälpa till med olika steg i processen. R2 menar att det är viktigt att tänka på mindset kring skapandet och införandet.

R3 beskriver att denna modell rent spontant känns och landar lite bättre när det kommer till SME:er. R3 menar att den här modellen inte skulle upplevas som så högtravande som den andra modellen. Den här modellen är nära sin personal på ett annat sätt och det är väldigt viktigt för många SME:er som står väldigt nära sin personal. R3 menar att det ofta går att korta ner stegen i modellerna en del. R3 tror inte att en DT alltid måste innefatta att alla steg följs till punkt och pricka. Utan ibland handlar det om att företagen måste börja där de står, där det finns ett intresse både från ledningen men också från personalen. För företagen gäller det att se: Just det här området tror vi

kommer göra vårt företag lite bättre. Det är viktigt att det ges utrymme för både testning och kreativitet där folk visar intresse. R3 menar att detta ligger mycket till hands för de företag han arbetar med. Det handlar om att företagen har en begränsad mängd

anställda och då måste ta vara på de idéer som finns inom företaget. Om en anställd har en bra idé, kunskap och brinner för något som företaget normalt sett kanske inte riktigt jobbar med. Så bör det finnas en möjlighet att ge den här personen lite tid att jobba med detta. Företaget bör låta denna anställda jobba med ett Case eller lösning som skulle vara bra för företaget. Detta har företaget väldigt mycket att vinna på.

R4 tycker spontant att det första tillvägagångssättet var bättre. Det här med att skapa en stödjande företagskultur menar R4 lika gärna hade kunnat ligga i affärsmodellen i det förra tillvägagångssättet. R4 menar dessutom att skapandet av en stödjande affärskultur redan borde genomföras i fas 1. I affärsmodellen går det att lägga in en förståelse om hur företaget fungerar. I den skapas en förståelse för hur företaget jobbar och de ser till att alla anställda är lika viktiga. Det är viktigt att ta med kulturen redan i grunden. En grundförutsättning för att ett företag ska kunna och vilja genomföra en DT är att de har en acceptans och företagskultur. Alla ska vara med på båten innan den kastar loss. R4 menar att hans erfarenhet av företagskultur i SME:er är blandad. Det har både att göra

53 med ledningen men också storleken på företaget. Om företaget består av tre personer går det att genomföra det mesta, fast om företaget har 30 anställda ställer det högre krav på ledarskapet. Om företaget har 30 anställda behöver de mer struktur och mer rutiner. Dock menar R4 att de flesta företag han stöter på ändå har en stödjande företagskultur. Då R4 arbetar med offentligt finansierat stöd mot små och medelstora tillverkande industriföretag menar han att rollen som supportenhet inte skulle passa hans företag. R4 menar att hans företag ska genomföra stödjande insatser som hjälper företagen komma igång själva.

“Vi kan hjälpa dem med att få upp modeller och rutiner med olika processer och arbetssätt, men sen är meningen att de ska jobba vidare själva eller köpa in tjänsten eller hjälpen från annan” (R4).

Enligt R4 är anledningen att hans företag lever på skattefinansierade medel och att de inte ska ta jobb från den privata sektorn. Oavsett om R4s företag kan bygga en hemsida eller inte ska de inte konkurrera med exempelvis en webbyrå. R4s företag kan hjälpa dem med att få fram en kravspecifikation som leder till att de får en bra hemsida sen. Det skulle inte vara bra om supportenheten började konkurrerade ut den privata sektorn. När R4 var med i digitaliseringsprojektet köpte de tjänster från företag runt omkring istället. Stödpengarna R4s företag fick användes så att R4 skulle kunna sköta sitt jobb samtidigt som andra företag också fick jobb. Allt för att stötta värmländsk Industri. R4 menar att det här nästan blir lite dubbel payback. I detta sammanhang störtas ju fler än bara SME:er. R4 menar att en offentligt finansierad supportenhet kan användas för att få företaget att komma igång fast inte för att genomföra en hel DT. R4 tror att båda tillvägagångssätten i grund och botten skulle fungera vid genomförandet av en DT. Sen menar R4 att verkligheten och litteraturstudier inte alltid är samma sak. Det är i grund och botten bra att ha någon typ av ledstång eller ramverk att utgå ifrån. Sen kan det bli så att något steg går fort eller att ett annat till och med hoppas över.

“Det kanske inte är lika viktigt för alla företag att genomföra alla steg. Det beror på transformation i sig” (R4).

När det kommer till Tyskland menar R5 att de har ett väldigt stark inifrån och ut perspektiv. Alltså att när de bygger ett system så fokuseras det väldigt mycket på de interna processerna och rutinerna. Sen menar R5 att det är ganska dåliga på att parkera det mot kunder och användare. R5 menar att företag både i Sverige och i USA är bättre på att göra detta och har ett större kundfokus. Vart krutet läggs i den digitala

transformationen färgas av det också. Satsar företaget internt eller satsar de på kunden? R5 menar att Sverige ligger väldigt långt fram även när det kommer till Norge och

Finland.

“Om Sverige skulle bli snäppet bättre på detta skulle konkurrenskraften öka extremt kraftigt” (R5).

54 Intervjuledaren ställde frågan om respondenterna tror att SME:er kan finansiera en sådan supportenhet själva eller om de kommer behöva offentligt stöd.

R1 menar att SME:er kan finansiera dem själva eftersom tillvägagångssättet möjliggör för att genomföra transformationen i små steg. Allt behöver inte göras på en gång. Om SME:er arbetat igenom fas 1 och förstår varför, kommer det finnas en investeringsvilja. I vissa fall har SME:er själva medel att finansiera detta, dock finns väldigt mycket medel att söka för att få stöd vid investeringar i Sverige. Exempelvis kan de få med sig en bank på en investeringsresa om de är väldigt duktiga på att förklara vad detta ska leda till för företaget. Om SME:er ska finansiera detta själva kan de ju genomföra det i små steg och därmed skapa nya intäktsströmmar för att finansiera vidare utveckling. Problematiken skulle kunna ligga i att det är en resursfråga för SME:er. Även om företaget har en supportenhet som hjälper till så måste företaget vara involverat. De måste vara där och lägga sin tid och engagemang.

“Den här modellen skulle fungera väldigt väl för svenska SME:er. För merparten skulle det inte vara en investeringsproblematik” (R1).

R2 menar att aktören som driver en DT absolut skulle kunna vara en konsult med rätt kompetens. Det finns det ju en konsultverksamhet som behöver få Sverige att rulla som är väldigt duktiga på digitalisering. R2 menar på att det i Sverige finns pengar att söka för att driva utvecklingsprojekt såsom jättemånga typer av konsultcheckar och

digitaliseringscheckar som skulle passa bra för det här uppdraget.

Om ett företag har en supportenhet som hjälper till hela vägen så menar R4 att de flesta företagen troligen kommer kunna finansiera det själva. Frågan är bara om de vill. R4 tror att det hade varit bra om företagen får betala en liten del själva i alla fall. Om SME:er får hjälpen helt gratis tror inte R4 företagen kommer engagera sig tillräckligt mycket i sin egen transformation. Om företagen får betala en liten del själva menar R4 att

företagen kommer engagera sig. R4 menar att det finns en annan aspekt när det kommer till att nyttja offentlig sektor. Det är bra att knyta industri och akademien närmare till varann. Det kan fylla en funktion att använda akademiska institut till detta också. Att koppla akademin och industrin kan ge ett större värde än kostnaderna för det. Om studenterna exempelvis stannar kvar vid studieorten och jobbar kvar vid företagen är det en win-win situation.