Del med frågor påbörjas

Då har vi kommit till frågorna. Inledningsvis kommer jag ställa lite generella frågor kring området. Därefter kommer jag gå igenom två olika tillvägagångssätt för Digital

transformation där jag kommer fråga dig som respondent om tillvägagångssättens applicerbarhet på svenska SME:er.

Först skulle du gärna kunna få berätta lite om vilken yrkesroll och erfarenhet du har? Kort förklaring DT

Innan jag ställer frågorna kommer jag gå igenom min syn av vad en digital transformation i SME:er är, och vad en DT skulle kunna göra för företagen.

Definitionen av digital transformation som jag använder i min studie är att DT är en

grundläggande förändringsprocess i företag som initieras av nya konkurrensfördelar genom utveckling av IT för att på ett väsentligt sätt skapa värde.

Den digitala transformationen av SME:er kan exempelvis ske genom satsningar på Big Data, sociala medier och andra typer av informationsteknologi. Satsningar på Big Data kan ske genom att företaget samlar in data för i stort sett en hel värdekedja för en produkt. Detta leder bland annat till möjligheter för data-drivna inkomstströmmar, prediktiv analys och att marknadsföring och kundrelationer förbättras. Sociala medier kan exempelvis användas för att sköta kontakt med kunder.

Generella frågor DT:

• Vad är din syn av en digital transformation?

• Vad tror du att digital transformation kan göra för små och medelstora företag? • Har ni påbörjat projekt rörande digital transformation i ditt företag?/Känner du till

SME:er som har påbörjat en digital transformation?

• Vilka tror du är de största utmaningarna med införandet av DT i svenska SME:er? • Tror du att svenska SME:er gynnas av att satsa på att utveckla sin affärsmodell? • Tror du att svenska SME:er kommer behöva genomföra en DT för att kunna överleva i

framtiden?

• Tror du att svenska SMEs är redo för att genomföra en DT • Vad skulle behövas för att de skulle bli redo?

1.4 Agilt EA-ramverk för genomförandet av DT

Nu har vi kommit till det första tillvägagångssättet baserat på tidigare litteratur. Detta tillvägagångssätt för DT är då redan anpassat till SME:er .

Tillvägagångssättet är indelat i en makro och en micro cykel. Arkitekturen för hela verksamheten representeras i macro-cykeln, och i micro-cykeln representeras enskilda funktioner såsom system eller affärsprocesser som implementeras och testas separat. Grunden för den digitala transformationen är den digitala affärsstrategin och transformations strategin. Utgångspunkten är den digitala affärsstrategin som innehåller grundläggande beslut om omfattning, hastighet och storlek av införandet av den digitala transformationen.

Därefter härleds en transformationsstrategi ur den digitala affärsstrategin.

Affärsmodell

Affärsmodellen är macro-cykelns första steg. Affärsmodellen härleds från den digitala affärsstrategin och innehåller information såsom intäktsströmmar, kundsegment och värdeproposition.

Ideal arkitektur

Här ger man en arkitekt fritt spelrum att att designa den ideala arkitekturen. Alltså utan att behöva ta hänsyn till legacy-system eller strategiska begränsningar. Den ideala arkitekturen innehåller beskrivningar av huvudsakliga IT-tjänster, huvudprocesser och den information som behövs för att förverkliga det hela.

Real och nuvarande arkitektur

Det tredje steget är den reala arkitekturen som härleds utifrån den ideala arkitekturen. Skillnaden här är att man i den reala arkitekturen tar hänsyn till den nuvarande arkitekturen inklusive legacy-system och strategiska begränsningar.

De grundläggande förändringar av verksamheten som sker vid en transformation behöver ske stegvis på grund av att det alltid kommer finnas legacy-system och gränssnitt som behöver tas hänsyn till.

Arkitektur backlog

Som är det sista steget i macro cykeln och följer samma princip som en Product backlog i utvecklingsmiljön SCRUM. Här definieras user storys baserat på skillnaderna mellan den nuvarande och den reala arkitekturen. Dessa user storys är förslutna service-system med definierade gränssnitt. Ett bestämt antal user storys kan sedan köras igenom micro-cykeln. Det som är viktigt vid skapandet av user storys är att man inte bestämmer vilken hårdvara eller mjukvara som ska användas. Däremot beskriver man den önskade funktionaliteten, fördelarna med utvecklingen och den tänkta användargruppen. Tanken här är att skapa ett öppet utrymme för utvecklarna att göra sitt jobb. I arkitektur backlog prioriteras user storys i den ordningen de ska implementeras. Baserat på intern kompetens bestäms om systemen ska utvecklas in-house eller köpas in.

Micro-cykelns startas efter att macro-cykeln gått ett varv. Micro-cykeln börjar med att välja de user storys med högst prioritet från backloggen. Mängden av user storys som påbörjar cykeln samtidigt beror på vilken hastighet verksamheten bestämt sig för att genomföra transformationen i.

Uppbyggnad/Val av tjänst

Det första steget i micro-cykeln är uppbyggnad eller val av tjänst. Uppbyggnad är

utvecklingssteget och här implementerar utvecklarna user storys i sprintar. I de flesta fall passar dock steget val av tjänst bättre, som innebär att köpa in färdiga system och tjänster. Om kompetensen inte finns inom verksamheten för att utveckla en user story och om det

som önskas redan finns tillgänglig för att köpas in, bör en intern utveckling till största grad undvikas.

Testning

Efter inköp eller utveckling testas varje user story. Test av en user story kan exempelvis utföras tillsammans med slutanvändargruppen eller tillsammans med olika organisationer som erbjuder sin hjälp med testning såsom universitet eller forskningsinstitut.

Utvärdering

Det sista steget i micro-cykeln är utvecklingssteget och här finns det tre möjliga alternativ. Det första alternativet är att markera en user story som klar. Då kan den ansvariga gruppen gå vidare med nästa user story i backloggen.

Det andra möjliga alternativet är att anpassningar krävs och då måste micro cykeln starta om med samma user story.

Det tredje och sista möjliga alternativet här, är att fynd upptäcks som har en påverkan på hela arkitekturen. Detta innebär att macro cykeln måste startas igen. I den första iterationen är macro cykeln fortfarande mycket grov i sin utformning, så det kan krävas upprepningar för att få en bra bild. Varje gång macro-cykeln startas tillkommer fler och fler detaljer. Frågor Agilt EA-ramverk för genomförandet av DT:

• Vad är dina intryck av detta tillvägagångssätt? Bra att dela upp i en agil del och en stabil del?

• Är det något av stegen som du inte ser skulle fungera eller som du skulle vilja genomföra på ett annat sätt?

• Är det här något som du upplever att SME:er kommer kunna genomföra detta själva eller kommer en extern aktör behövas?

1.5 Procedurmodell för DT i SME:er

Då går vi igenom det andra och sista tillvägagångssättet för DT i SME:er. Detta

tillvägagångssätt utgår ifrån att företaget tar hjälp av en supportenhet för att lyckas med den digitala transformationen. Denna supportenhet kan vara i form av offentligt finansierade akademiska och icke-akademiska institut, eller kanske en konsultfirma om företaget kan stå för kostnaderna själva. Supportenheten kan ge företagen stöd med själva DT processen samt med implementeringen av vissa utvalda projekt.

Likt det första tillvägagångssättet utgår detta också från en mer stabil del och sedan en agil utvecklingsdel.

Positionera verksamheten:

Det första steget i ramverket handlar om att positionera verksamheten. Här analyseras företagets nuläge med hjälp av affärsmodellen. Detta görs för att identifiera risker,

utmaningar och kundförväntningar. Baserat på nuläget kan digitaliseringsmöjligheter

identifieras tillsammans med specifika trender, scenarios och riktmärken. Denna analys görs av supportenheten som sammansätts inför detta steg. Supportenheten består av en extern aktör samt företagets VD och eventuellt ledning.

Digitaliseringsplan:

Det andra steget handlar om att skapa en digitaliseringsplan. Detta görs genom att generera ideer och framtidsscenarios för hur den digitala eller data-drivna innovationen kan ske och hur befintliga processer och strategier kan utvecklas. När detta är genomfört går

supportenheten tillsammans med företagets VD igenom de olika möjligheterna och jämför dem med företagets strategiska mål. När det är bestämt vilka ideerna som är aktuella utvärderas, grupperas och förfinas idéerna av supportenheten för att avgöra fördelar, problem och genomförbarhet med den nuvarande situationen i åtanke. Slutligen skapas en plan för digitaliseringen där de förfinade målen prioriteras tillsammans med företaget. Mål som är enkla att uppnå och som gör det möjligt att implementera mer komplexa mål bör prioriteras först. Denna plan för digitaliseringen bör inte planeras i allt för mycket detalj utan enbart ses som en vision för genomförandet av en DT. Detta för att denna process bör hållas flexibel.

Det tredje steget handlar om att skapa en stödjande företagskultur. Det är viktigt att de anställda och ledningen förstår varför den kommande förändringen genomförs. Om de anställda inte stödjer besluten kommer införandet gå trögt och bli svårt. Om man involverar de anställda ökar acceptansen för förändringsprocessen. Detta skapar i sin tur en

digitaliseringskultur i företaget. Detta är extra viktigt om man ska genomföra mer radikala förändringar av affärsmodellen.

Förbered digitaliseringsprojekt:

Det fjärde steget handlar om att förbereda digitaliseringsprojektet. Detta genomförs av supportenheten tillsammans med de anställda som behövs. Här väljs det högst prioriterade målet ut från digitaliseringsplanen. Supportenheten tar det högst prioriterade målet och

genomför en analys för att fastställa vilka olika lösningsalternativ som finns. En lista med konkreta idéer tas fram tillsammans med för och nackdelar.

Supportenheten väljer med hjälp av de anställda ut det mest passande lösningsalternativet. Det görs även en kostnad-nyttoanalys och en riskbedömning. Om det skulle visa sig att en lösning har en hög risk, att sannolikheten att misslyckas stor eller att kostnaderna kan bli för stora så prioriteras de bort. Om ingen lösning kan identifieras är det bättre att börja med ett annat mål från digitaliseringsplanen.

Om ett passande lösningsalternativ identifieras påbörjas en detaljerad resurs och projektplanering. Här sammansätts implementeringsgrupper som bär ansvaret för kommande steg i processen. En analys av kompetensen i företagets genomförs för att avgöra om kompetensen för utveckling finns i företaget eller om extern hjälp såsom

konsulter kommer att behövas för att implementera lösningen. Efter detta fattas ett beslut baserat på den samlade informationen om det valda lösningsalternativet är görbart eller inte. Slutligen hjälper supportenheten företaget bygga den skicklighet som behövs för att genomföra lösningen.

Implementera lösningen:

Det sista steget handlar om att implementera själva lösningen. Detta sker genom en iterativ implementering. Här designas lösningen genom att skapa ett utkast eller en prototyp för att öka lösningens korrekthet och testa dess körbarhet. Därefter förfinas lösningen iterativt genom att den valideras, verifieras och anpassas till affärsmodellen och extern input. I vissa fall är det nödvändigt att gå tillbaka till designen av lösningen för att lösa utmaningar som uppkommer.

Därefter ska lösningen lanseras/släppas. I samband med det gäller det att genomföra nödvändiga strategiska och organisatoriska förändringar. För att uppnå acceptans hos

användarna bör lösningen testas av användarna och i vissa fall kan lösningen behöva förfinas ytterligare. När lösningen är lanserad bör den övervakas av supportenheten vid användning för att se till att den uppnår sitt syfte och mål. I vissa fall är det här nödvändigt att

genomföra korrigerande åtgärder för att se till att företaget kan växa genom innovation. När allt är genomfört är det viktigt att reflektera över processen. Detta görs genom att noggrant dokumentera det som gick bra respektive dåligt och använda sig av materialet till nästa iteration eller mål.

Frågor procedurmodell för DT i SME:er:

• Vad är dina intryck av detta tillvägagångssätt?

• Vad tror du om iden att använda sig av en supportenhet eller ett externt stöd? Är det nödvändigt för att lyckas?

• Vad tror du om att företagen själva skulle stå för kostnaderna vid användningen av en supportenhet?

o Skulle supportenheten behöva finansieras från till exempel offentlig sektor såsom icke-akademiska eller akademiska institut?

o Vad tror du om att skapa en stödjande kultur i företaget och vad tror ni om att de anställda skulle få vara med och välja vilka lösningar som ska

implementeras? Är detta något som skulle kunna fungera?

o Hur mycket tror ni att de anställda bör vara involverade i processen? • Är det något av stegen som du inte ser skulle fungera eller som du skulle vilja

genomföra på ett annat sätt?

Den sista frågan:

o Då har jag bara en sista fråga: Vilka faktorer tror du är de viktigaste för SMS:er som vill genomföra en DT?

Presentera material Läs transkriberingarna och skriv materialpresentationen Materialpresentation Kapitel 6 Ca 26 sidor i uppsatsen Strukturerat i frågeställningar Fem olika transkriberade texter, en per respondent, med svar fråga för fråga. Totalt ca 100 sidor text.

Syfte: Kunna bearbeta i textform

Syfte: Bra analysunderlag Läsaren kan ta del av

intervjusvaren