A NALYS AV - OCH JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT OCH TEORETISK BAKGRUND

I Skolverkets allmänna råd – arbetet mot diskriminering och kränkande behandling står det att rektorn ska se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan mot kränkande

behandling. Skola A och B har upprättat en plan mot kränkande behandling vilket 1 av 4 fritidspedagoger inte är medveten om. Skola B:s plan mot kränkande behandling innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn vilket skola A:s gör. Skola A:s innehåller även en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året och en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Planen innehåller 8 åtgärder.

Fritidspedagog 1 presenterade 3 av 8 åtgärder medans fritidspedagog 2 inte presenterade någon. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen vilket densamma har gjorts på både skola A och B. Planen mot kränkande behandling och

47

likabehandlingsplanen bör skrivas samman eller var för sig. Skrivs de var för sig ska de hänga ihop på ett systematiskt sätt. Skola A och B:s plan mot kränkande behandling och

likabehandlingsplanen har skrivits samman. Planen bör vara anpassad till den skolan planen är ämnad för. Skola A:s fritidspedagoger presenterade 3 problem varav 2 presenteras i planen.

Skola B:s fritidspedagoger presenterade 1 problem vilket inte presenteras i planen. Planen bör synliggöras i verksamheten, hos barnen och deras vårdnadshavare. Skola A:s plan synliggörs hos barnen och deras vårdnadshavare och enligt rektorn, i verksamheten. Rektorn sade att han presenterar densamma för all personal vilka i sin tur ska läsa in den och att personalen får planen mot kränkande behandling i sin arbetsplan. Trots detta sade fritidspedagog 1 att hon inte vet om skola A har upprättat en plan mot kränkande behandling. Skola B:s plan

synliggörs i verksamheten, hos barnen och deras vårdnadshavare. Planen bör innehålla konkreta mål vilka grundar sig på slutsatserna av kartläggningarna. Skola A och B:s plan innehåller konkreta mål men de grundar sig inte på slutsatserna av kartläggningarna. Planen bör innehålla en fördelning av ansvaret när det gäller utförandet av de främjande och förebyggande insatserna. Skola A:s plan innehåller en fördelning av ansvaret när det gäller utförandet av de främjande och förebyggande insatserna medans skola B:s plan innehåller en fördelning av ansvaret när det gäller utförandet av de främjande insatserna. Planen bör innehålla en beskrivning hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas vilket skola A och B:s plan innehåller. 3 av 4 fritidspedagoger realiserar inte planens beskrivningar hur de

förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas. Planen bör innehålla rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska gå tillväga för att anmäla

kränkande behandling vilket skola A och B:s plan innehåller. Planen bör innehålla rutiner för hur personalen och rektorn ska fullgöra anmälningsskyldigheten och rutiner för hur kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras vilket skola A och B:s plan innehåller. 1 av 4 fritidspedagoger sade sig inte känna till anmälningsskyldigheten. Fritidspedagog 2 uppgav en trestegsprocess varav ett steg är felaktigt. Fritidspedagog 3 uppgav en

sjustegsprocess varav ett steg är felaktigt. Fritidspedagog 4 uppgav en femstegsprocess varav två steg är felaktiga. Skola A och B:s rutiner för hur kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras är en process i fler steg än någon fritidspedagog uppger. Planen bör innehålla en beskrivning hur barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet vilket skola A och B:s plan innehåller.

48

Rektor 1 och 2 samt fritidspedagog 1, 2, 3 och 4:s definition av mobbning: 4 av 6 definitioner kräver att utsattheten måste realiseras fler än en gång – upprepade tillfällen, som en

upprepning, återupprepande eller återkommande under en längre period. Den teoretiska bakgrunden presenterar ett problem med definitionerna av mobbning, nämligen kravet att de kränkande behandlingarna måste ha pågått under en tid för att kunna definieras som

mobbning. Skolverket och Osbeck med flera skriver att beteendet bör betraktas som oacceptabelt även vid enstaka tillfällen eftersom det avgörande måste vara individens upplevelse av kränkning. 3 av 6 definitioner kräver att utsattheten måste realiseras systematiskt. 2 av 6 definitioner kräver att utsattheten riktas mot en specifik person eller grupp medans 1 av 6 definitioner kräver att utsattheten riktas på samma person – en person, inte flera. Den teoretiska bakgrunden säger att 6 av 18 definitioner innehåller att offren kan vara fler än en till antalet i en mobbningssituation. Skolverket säger följande: Mobbning innebär att en person blir utsatt. 1 av 6 definitioner kräver att offret blir utsatt av samma barn.

2 av 6 definitioner skiljer inte på mobbning och kränkande behandling förutsatt att de kränkande behandlingarna är återupprepande respektive systematiska. Den teoretiska bakgrunden säger att flertalet av de författare som behandlar bådadera anser att kränkande behandling är mobbning, bland andra Larsson, men kan inte definieras som mobbning förrän de kränkande behandlingarna har pågått under en tid, närmare bestämt, eller obestämt, en odefinierad tid. 1 av 6 definitioner kräver inte att de kränkande behandlingarna eller

utsattheten måste vara grova. 1 av 6 definitioner ger begreppet utsatt ett vidare perspektiv då densamma säger utsatt för någonting. Samma definition presenterar konsekvensen av detta utsatt för någonting vilket endast kan avgöras av individens subjektiva upplevelse, samt när konsekvensen realiseras. Staff skriver att man aldrig kan sätta en gräns mellan vad som är mobbning och vad som inte är det. Mobbning är när någon far illa. Den teoretiska

bakgrunden säger att så många som 1/3 av definitionerna innehåller begrepp som symboliserar olika former av mobbning vilken ingen intervjupersons gör.

Rektor 1 och 2 samt fritidspedagog 1, 2, 3 och 4:s definition av kränkande behandling: 4 av 6 definitioner talar om att det är offret som definierar så upplever den sig kränkt är den kränkt.

Utöver individens subjektiva upplevelse av kränkning kräver 2 av dessa 4 definitioner att uppträdandet eller beteendet resulterar i att offret blir ledsen, tar illa vid sig eller känner att det blir jobbigt respektive mår dåligt. Dahlkwist säger att det som är avgörande för vad som ska betraktas som en kränkning är individens subjektiva upplevelse. 1 av 6 definitioner kräver att

49

uppträdandet kränker en elevs värdighet vilket även kan avgöras av individens subjektiva upplevelse. 3 av 6 definitioner säger att kränkande behandling kan uttryckas genom att kalla någon kamrat eller vuxen fula saker, att titta på någon på ett speciellt sätt respektive allt inom våldsspektret eller något. Skolverket säger att kränkande behandling kan uttryckas genom fysiskt våld, förlöjligande, nedsättande tilltal, ryktesspridning, att frysa ut någon eller hota någon. 1 av 6 definitioner kräver att uppträdandet syftar till att höja sig själv genom att trycka ned någon maktmässigt. Dahlkwist säger att kränkningar ofta är ett uttryck för makt och förtryck. 1 av 6 definitioner skiljer inte på kränkande behandling och mobbning. 1 av 6 definitioner kräver att uppträdandet inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Rektor 1 och 2 samt fritidspedagog 2 och 4 säger att respektive skola definierar mobbning och kränkande behandling som de säger medans fritidspedagog 1 och 3 säger att de inte vet hur respektive skola definierar mobbning och kränkande behandling. Enligt respektive plan mot kränkande behandling definierar respektive skola kränkande behandling på följande sätt:

kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Respektive plan mot kränkande behandling saknar en definition av mobbning. Den teoretiska bakgrunden

presenterar Skolverkets definition av kränkande behandling – Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.

För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar respektive skola på följande sätt: Trygghetsgrupper, aktivt arbete, aktiv kommunikation med skolsköterskan, rasttillsyn, samtal, barnens pris, cool-julklappen, empatiträning, multinationella almanackan,

enkätundersökningar, lucia, advent, påsk, barnrättsveckan, kompisvecka, träning i social kompetens, klassgenomgångar, kartläggningar, klassråd, rastvakter bär gula västar, personal närvarande i omklädningsrummen, utredningsrutin, gyllene regeln, teman, värderingsövningar och skolan har visat en film om mobbning respektive stjärnstället, multireligiösa almanackan, kartläggningar, rutiner för akuta situationer, dagliga samtal om mobbning och kränkande behandling samt att personalen är överallt. Den teoretiska bakgrunden presenterar hur skolor kan arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling: Angående

trygghetsgrupper bekräftas det av en referens. Aktivt arbete bekräftas av sju referenser.

50

Rasttillsyn bekräftas av två referenser. Samtal bekräftas av sex referenser. Empatiträning bekräftas av en referens. Enkätundersökningar bekräftas av två referenser. Klassgenomgångar bekräftas av fem referenser. Personal närvarande i omklädningsrummen bekräftas av en referens. Rutiner för akuta situationer och utredningsrutin bekräftas av sex referenser.

Värderingsövningar bekräftas av fyra referenser. Att personalen ska vara överallt bekräftas av tre referenser. Träning i social kompetens bekräftas av mer eller mindre samtliga referenser.

Angående att skola A har visat en film om mobbning bestrids av en referens. Referensen skriver att skolor aldrig ska visa filmer eller dylikt med mobbningssituationer därför att detsamma resulterar i en större mobbningsproblematik. Intervjupersonerna säger ingenting om könsskilt arbete vilket Höistad och Lagerman & Stenberg marknadsför. Höistad skriver om könsskilda samtal medans Lagerman och Stenberg skriver om aktiviteter i flickgrupper respektive pojkgrupper. Intervjupersonerna säger ingenting om demokrati vilket Aarland och Dahlkwist marknadsför. Aarland skriver att ett demokratiskt ledarskap skapar minst konflikter medans Dahlkwist skriver om demokratiuppdraget. Intervjupersonerna säger ingenting om policys vilket Höistad och Herlin & Munthe marknadsför.