E GNA REFLEKTIONER , PROBLEMATISERING , ÅTGÄRDER OCH SLUTSATSER

Ovan står det att skola B:s plan mot kränkande behandling inte innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn vilket skola A:s gör. Enligt 6 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Ett problem är alltså att rektor 2 strider mot aktuell lag. Ett andra problem kan vara att personalen upplever planen diffus. Fritidspedagog 4 säger att de förebyggande åtgärderna inte är jättepreciserade. Det andra problemet kan innebära att personalen arbetar felaktigt vilket kan resultera i en större mobbningsproblematik men det dementeras av fritidspedagog 4. Han säger att skolan är hyfsat förskonad. Problemen kan åtgärdas genom att, när planen ska revideras, presentera åtgärder och det övriga planen saknar men måste innehålla. Skola A:s plan innehåller 8 åtgärder. Fritidspedagog 1 presenterade 3 av 8 åtgärder medans fritidspedagog 2 inte presenterade någon. Jag anser att det är mänskligt att inte komma ihåg alla 8 åtgärder utantill men resultaten 3 av 8 respektive 0 av 8 är oroande. En orsak kan vara att fritidspedagogerna endast ansvarar för 2 av 8 åtgärder. Ett problem är att planen kanske inte förankras i verksamheten vilket kan resultera i en större

mobbningsproblematik. Problemen kan åtgärdas genom att konkretisera åtgärderna –

51

visualisera desamma. Herlin och Munthe skriver att det handlingsplanerna vill förmedla behöver skolorna öva. Problemen kan även åtgärdas genom att rektorn fördelar ansvaret så att alla, oavsett befattning, involveras i samtliga åtgärder. Ovan står det att planen bör förankras i verksamheten. Skola A:s plan förankras enligt rektorn, i verksamheten men inte enligt planen.

Rektorns svar tyder på att planen är omöjlig att undgå. Trots detta sade fritidspedagog 1 att hon inte vet om skola A har upprättat en plan mot kränkande behandling. Det intressanta är att samma fritidspedagog presenterade 3 av 8 åtgärder medans den medvetna fritidspedagogen inte presenterade någon. Hur pålitligt är rektorns svar? Varför presenteras inte rektorns svar i planen om hans svar är pålitligt? Hur kan planen undgå fritidspedagog 1 om rektorns svar är pålitligt? Är fritidspedagog 1 medveten om planen men inte dess namn? Frågorna är relevanta men jag väljer att inte diskutera dilemmat djupare med anledning av arbetets omfattning utan nöjer mig med att presentera det sannolikaste. Det sannolikaste är att rektorns svar är pålitligt.

Rektorns svar presenteras inte i planen därför att förankringsmetoden är ny eller för att detsamma inte måste presenteras i planen. Oavsett så har inte planen undgått fritidspedagog 1 utan endast dess namn. Problemet är då att planen förankras i verksamheten på antingen ett otydligt eller mindre bra sätt vilket kan åtgärdas på samma sätt som presenteras ovan men med tema plan mot kränkande behandling, inte åtgärder. Ovan står det att planen bör vara anpassad till den skolan planen är ämnad för. Skola B saknar både åtgärder och

problemformuleringar trots att fritidspedagogerna presenterade 1 problem. Jag anser att planen inte är anpassad till skola B. Skola A:s åtgärder grundar sig på problemformuleringar vilka grundar sig på kartläggningar men fritidspedagogerna presenterade 3 problem varav 2 presenteras i planen. En orsak kan vara att problemet som presenterades av fritidspedagogerna men inte i planen var inaktuellt när planen skrevs eller att uppfattningen är personlig och inte allmän. Ovan står det att planen bör innehålla konkreta mål vilka grundar sig på slutsatserna av kartläggningarna. Skola A och B:s plan innehåller konkreta mål men de grundar sig inte på slutsatserna av kartläggningarna. Det resultatet grundar sig på rektorernas intervjusvar. Jag anser att skola A:s konkreta mål grundar sig på slutsatserna av kartläggningarna för att de kan kopplas till problemformuleringarna vilka grundar sig på kartläggningarna. Skola B saknar slutsatser av kartläggningarna. Skola A saknar inte slutsatser men presenterar ändå ett negativt svar. En orsak kan vara att målen inte måste grunda sig på slutsatserna av kartläggningarna.

Ett problem kan då vara att målen inte är lika relevanta vilket kan åtgärdas genom att, när planen ska revideras, presentera konkreta mål som grundar sig på slutsatserna av

kartläggningarna. Jag anser däremot att målen är väl motiverade. 3 av 4 fritidspedagoger realiserar inte planens beskrivningar hur de förebyggande insatserna mot kränkande

52

behandling ska följas upp och utvärderas. Jag anser att syftet med uppföljning och utvärdering måste vara att utveckla verksamheten. Realiseras inte uppföljningen och utvärderingen

korrekt kanske verksamheten stagnerar vilket inte är optimalt i dagens samhälle. Detsamma är då ett problem vilket kan åtgärdas på samma sätt som presenteras ovan angående att planen kanske inte förankras i verksamheten men med tema uppföljning och utvärdering, inte åtgärder. Angående rutiner för hur personalen och rektorn ska fullgöra

anmälningsskyldigheten och rutiner för hur kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras uppgav fritidspedagog 2 en trestegsprocess varav ett steg är felaktigt.

Fritidspedagog 3 uppgav en sjustegsprocess varav ett steg är felaktigt. Fritidspedagog 4 uppgav en femstegsprocess varav två steg är felaktiga. Skola A och B:s rutiner för hur kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras är en process i fler steg än någon fritidspedagog uppger. Jag anser att det är mänskligt att inte komma ihåg alla steg i processen utantill vilket innebär att det är okej att svaren är ofullständiga. Problemet är svaren som är felaktiga såvida de inte är effektivare än de rutiner som presenteras i planen.

4 av 6 definitioner kräver att utsattheten måste realiseras fler än en gång – upprepade

tillfällen, som en upprepning, återupprepande eller återkommande under en längre period. Jag anser att problemet inte ligger i definitionerna av mobbning utan i specifika formuleringar i definitionerna vilka är odefinierade. De tre förstnämnda är definierade medans den

sistnämnda – återkommande under en längre period, är odefinierad. Den sistnämnda skapar problem därför att densamma är odefinierad. Återkommande under en längre period kan för en i personalstaben innebära 3 veckor medans det för en annan i personalstaben kan innebära 3 månader. Ett problem är då att utredningen och åtgärderna förhastas eller genomförs försent.

1 av 6 definitioner kräver att utsattheten riktas på samma person – en person, inte flera. Ett problem är om utsattheten är synonym med samtliga krav i definitionen men riktas mot fler än en person. Detta är däremot inget allmänt problem. Problemen kan åtgärdas genom att planen mot kränkande behandling måste innehålla en definition av mobbning vilken inte ska gå att tolka på annat sätt än vad den objektivt presenterar. Dahlkwist skriver att det ska finnas en tydlig och gemensam definition av mobbning. Personalen ska ha en gemensam uppfattning om hur man ska agera mot mobbning och kränkningar.

53

Angående respektive skolas arbete för att förebygga mobbning och kränkande behandling är det mycket arbete som inte bekräftas av referenser men jag finner inget arbete som är mer negativt än positivt. Skola A har visat en film om mobbning vilket bestrids av en referens.

Referensen skriver att skolor aldrig ska visa filmer eller dylikt med mobbningssituationer därför att detsamma resulterar i en större mobbningsproblematik. Svaren från

fritidspedagogerna tyder på att mobbningsproblematiken är större på skola A än B och jag undrar om det är resultatet av att skola A har visat en film om mobbning.

Hur arbetar skolorna för att förebygga mobbning och kränkande behandling? Skolorna genomför huvudsakligen kartläggningar, olika former av samtal och rutiner för akuta

situationer. Desamma arbetar huvudsakligen med multireligiösa almanackan. Följer skolornas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling det som står i

styrdokumenten? Skola A:s plan mot kränkande behandling innehåller det densamma måste innehålla. Skola B:s plan mot kränkande behandling innehåller inte det densamma måste innehålla. Skolornas planer innehåller det desamma bör innehålla med undantag för att de konkreta målen inte grundar sig på slutsatserna av kartläggningarna. Arbetet med planen är en del av det främjande och förebyggande arbetet och bör bedrivas i enlighet med 3 punkter.

Skola A:s arbete med planen bedrivs i enlighet med 3 av 3 punkter varav 2 kan underkännas men ska inte underkännas enligt min mening. Skola B:s arbete med planen bedrivs i enlighet med 2 av 3 punkter. Rektor 2 strider mot aktuell lag. Skola A:s plan saknar inget densamma måste innehålla. Angående åtgärder anser jag att fritidspedagog 1 måste godkännas medans fritidspedagog 2 måste underkännas. Angående uppföljning och utvärdering anser jag att samtliga fritidspedagoger med undantag för fritidspedagog 4 måste underkännas. Angående utredning, åtgärder, dokumentation och anmälningsskyldigheten anser jag att betyget ska grunda sig på konsekvensen felet kan medföra. Fritidspedagog 2 sade att kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras olika beroende av offrets reaktion och kränkningens art vilket är fel men bör tolkas som att samtliga mobbningssituationer är unika och ska behandlas anpassat. Fritidspedagog 3 sade att anmälningar till rektorn ska gå genom trygghetsteamet vilket är fel och kan få allvarliga konsekvenser om anmälan inte når rektorn.

Fritidspedagog 4 sade att arbetslaget ska starta bokmetoden och att personalen, vid direkt övergrepp, ska kontakta socialen vilket är fel. Det förstnämnda är däremot intressant men ska inte spekuleras kring så jag förhåller mig neutral till detsamma. Den sistnämnda kan få allvarliga konsekvenser. Fritidspedagog 1:s svar tyder på medvetenhet men omedvetenhet om

54

begrepp. Sammanfattningsvis anser jag att 50 % av rektorernas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten. Angående fritidspedagogerna anser jag att 75 % av desammas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, mer eller mindre, följer det som står i styrdokumenten. Angående skolornas personal anser jag att cirka 67 % av desammas förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, helt eller delvis, följer det som står i styrdokumenten. Procenten grundar sig på min analys av intervjusvaren vilket argumenteras ovan.

Innebär slutsatserna att 25 % av personalen blundar för mobbning och kränkande behandling?

Intervjusvaren tyder på att mobbningsproblematiken är mindre på skola B än A. Trots detta är det skola B:s rektor och fritidspedagog 4 som inte anses följa det som står i styrdokumenten.

Innebär det att planen mot kränkande behandling är värdelös? Vilka funktioner fyller planen mot kränkande behandling? Hur bör planen mot kränkande behandling förankras i

verksamheten? Hur står sig ovan presenterade slutsatser i förhållande till övriga skolor och län? Hur påverkar ovan presenterade problem med definitionerna av mobbning personalens arbete angående utredning, åtgärder och dokumentation? Hur påverkas

mobbningsproblematiken på skolor med en konkret definition av mobbning i förhållande till skolor med en abstrakt definition av mobbning? Vilka åtgärder och insatser måste komma till stånd för att mobbning och kränkande behandling inte ska resultera i självmord? Vilka åtgärder och insatser måste komma till stånd för att skolornas personal inte ska välja att blunda för mobbning och kränkande behandling?