P LAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA A

Planen heter skola A:s plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola A:s vision är att alla ska känna trygghet, respektera varandra, trivas och med glädje gå till skolan.

Rektorn, eleverna, vårdnadshavarna och personalen har varit delaktiga i upprättandet,

uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i planen mot kränkande behandling via främst klassråden och elevrådet. Klassråden diskuterar planen under ledning av klassläraren. Elevrådet diskuterar planen under ledning av vuxna i skolan. Elevernas delaktighet beaktar särskilt kartläggningen, främjandet, förebyggandet, vem man kan vända sig till och hur skolan arbetar när kränkningar rapporteras. Eleverna

uppmuntras att kontakta trygghetsteamet och presentera synpunkter. Planen förankras i verksamheten genom att densamma förankras hos barnen och deras vårdnadshavare. Planen förankras hos barnen och deras vårdnadshavare genom att elevrådets representanter och klassläraren, i sina klasser, berättar om planen och dess innehåll vilket förklaras och

diskuteras. Även rektor besöker klasserna och berättar om planen och diskuterar valda delar.

Vårdnadshavarna förankrar planen genom att rektor berättar och diskuterar densamma med styrelsen för Skola A:s föräldraförening och i samband med det första föräldramötet i september för de olika klasserna. Planen finns i alla klassrum och på skolans hemsida så att elever och vårdnadshavare kan läsa densamma. Den föregående planen mot kränkande behandling utvärderades av rektorn, elever, personal, elevhälsan och vårdnadshavare.

Främjande insatser: Främja kränkande behandling och främja att kränkningar inte ska förekomma. Främja kränkande behandling – All personal ska studera skolverkets allmänna råd ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”. Föreläsning om materialet av skoljuristen och rektor. Rektor och trygghetsteamet fortbildas med extern kompetens. Målet med främja kränkande behandling är att all personal ska känna till innebörden av kränkande behandling och begreppen främjande och förebyggande. Uppföljning sker efter genomgången

28

fortbildning genom att rektor samlar personalen och frågar de om fortbildningsinsatserna har svarat upp mot målet. Ansvarig är rektor. Främja att kränkningar inte ska förekomma – Konkret rastvaktsrutin. Trivseldag med social gemenskap mellan åldrarna. Lägerskolor för årskurs 5 och 6 under hösten. Sociala aktiviteter elever och personal tillsammans som till exempel fotbollsmatchen, luciafirandet, advent och påsk. Klassråden och elevrådet diskuterar frågor om kränkande behandling under ledning av klasslärare respektive samordnaren. Målet med främja att kränkningar inte ska förekomma är nolltolerans mot kränkningar. Uppföljning sker via enkäter till eleverna i årskurs 3, 5 och 6 och särskild elevenkät och föräldraenkät i förskoleklass, årskurs 2 och 4. Uppföljning sker även kontinuerligt under klassråden där klassläraren ansvarar. Ansvariga är rektor, skolsköterskan och klasslärarna.

Planen presenterar kartläggningsmetoder, bland andra enkäter vilka förskoleklass och årskurs 3, 4, 5 och 6 ska besvara samt klassråden varje vecka och elevrådet varje månad. Områden som berörs i kartläggningarna är, bland annat, kränkande behandling. Eleverna har involverats i kartläggningarna genom att besvara en kartläggningsenkät och delta i klassvisa diskussioner under klassråden. Elevrådet genom att delta i analysen av kartläggningen. Enkäter och

undersökningar visar på god trygghet och hög trivsel angående samverkan mellan eleverna och personalen samt att personalen är lättillgänglig. Planen presenterar förbättringsområden vilka är följande: Att förskoleklasseleverna kan känna sig osäkra och rädda när de börjar på fritids, att yngre elever kan känna sig ängsliga i samverkan med äldre elever, att vissa elever använder ett ovårdat språk, att det förekommer att elever känner sig oroliga i

omklädningsrummen, att kränkande behandling har förekommit på rasterna då personalen har befunnit sig för långt borta och att äldre elever har gjort yngre elever rädda genom att jaga de på rasterna.

Förebyggande åtgärd: Att motverka förekomsten av kränkande behandling – skolan ska schemalägga rasterna vilket innebär att inte alltför många barn är ute samtidigt. Rastvakterna ska bära gula västar. Rastvaktsschemat ska förstärkas vilket innebär att fler vuxna är ute på rasterna. Elevernas raster ska styras vilket innebär att äldre kan vara goda förebilder och faddrar till yngre. Äldre elever ska även besöka yngre elever under lektionstid så att de lär känna sina faddrar. Klassråden ska innehålla diskussioner angående vikten av att vara en god kamrat och att vara goda förebilder för yngre elever. Elevrådet ska innehålla förslag från

29

eleverna om hur kränkningar kan motverkas. Personal ska närvara i omklädningsrummen.

Alla klasser ska genomföra ett tema om språkbruk. Målet med att motverka förekomsten av kränkande behandling är att det inte ska förekomma kränkande behandling i verksamheten.

Uppföljning sker via klassråd där skolan tar upp frågor om kränkande behandling. Den kartläggande enkätundersökningen ska innehålla särskilda uppföljningsfrågor. Ansvariga är rektor och klasslärarna. Rektor för att en ny rastvaktsrutin skrivs och genomförs. Klasslärarna för att övriga åtgärder genomförs.

Policyn på skola A är att det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling i deras skola.

Skola A:s rutiner för att upptäcka kränkande behandling är följande: På klassråden frågar kontinuerligt klasslärarna eleverna om förekomsten av kränkande behandling så att alla kan ta ställning till om det förekommer. Under utvecklingssamtalen frågar klasslärarna eleverna och deras vårdnadshavare samma fråga. Skolans rutin för rastvaktsschemat innebär god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på rasterna. Planen mot kränkande behandling innehåller även personal som elever och föräldrar kan vända sig till vilka är trygghetsgruppen, kurator och rektor. Skola A:s rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling är följande: Kränkande behandling och misstanke om kränkande behandling ska anmälas till rektor som ska anmäla till huvudmannen, skyndsamt utreda omständigheterna kring desamma och ge i uppdrag åt trygghetsteamet att starta utredningen. Trygghetsgruppen består, bland andra av en samordnare som har samordningsansvaret. Två medlemmar ur trygghetsteamet ska, med stöd av blanketten ”Dokumentation av utredning gällande diskriminering,

trakasserier, kränkande behandling samt åtgärder”, klarlägga följande: Vad som har hänt? Hur har offret blivit utsatt? Vem har kränkt? Vem ligger bakom kränkningarna? Var förekommer kränkningarna? När förekommer kränkningarna? Trygghetsteamet ska genomföra ett samtal med offret. Samtalet ska innehålla budskapet att personalen kommer sätta stopp för

kränkningarna, att kränkningarna inte är offrets fel, offrets perspektiv kring kränkningarna och bokning för uppföljning. Uttryck och händelser i samtalet dokumenteras. Två medlemmar ur trygghetsteamet ska samtala med den eller de som kränker, en och en och så nära inpå som möjligt. Samtalet/samtalen ska innehålla kränkaren/kränkarnas perspektiv kring

kränkningarna, ett konkret klargörande av skolans perspektiv på kränkningar, avslutas med att skolan har nolltolerans, att kränkningar aldrig accepteras, att kontroller att kränkningarna upphör kommer genomföras och bokning för uppföljning. Trygghetsteamet ska informera vårdnadshavarna om samtalen, om möjligt före samtalen. Kränkande behandling ska

30

konstateras skriftligt vilket rektor ansvarar för. Rektor ansvarar även för att, om det är lämpligt, sammanföra vårdnadshavarna och skolans elever till information, samtal och överenskommelser och om det inte är lämpligt sker samtalen med var och en för sig.

Kränkaren/kränkarna ska be om ursäkt och det är lämpligt att det sker med personal ur

trygghetsteamet närvarande alternativt berörda fritidspedagoger eller klasslärare. Uppföljning ska ske dagen efter vilket trygghetsteamet ansvarar för. Trygghetsteamet ansvarar även för, om det behövs, extra stöd för offret och uppföljning av kränkaren/kränkarna via

återkommande samtal och träning innehållande hur man förhåller sig till den man kränkt.

Kränkande behandling ska resultera i ökade observationer vilka trygghetsteamet organiserar genom att själva observera och uppdra rastvakter, klasslärare, assistenter och fritidspedagoger att göra detsamma. Trygghetsteamet och rektor ska diskutera omorganisation och särskild hjälp. Rektor ansvarar för att desamma övervägs. Om särskilt stöd övervägs ska rektor överväga att upprätta ett åtgärdsprogram. Rektor, trygghetsteamet och skolpersonalen ska diskutera om de kränkande behandlingarna kan vara en del av ett större mönster. Om det behövs, ska rektor avgöra om disciplinära åtgärder ska användas. Ansvarsförhållande:

Personal ska rapportera förekomster av kränkande behandling till rektor. Rektor ska, när en elev är eller misstänks vara utsatt för kränkande behandling, förankra skolans rutiner för personal, elever och deras vårdnadshavare. Trygghetsteamet ska bistå i arbetet med att utreda, åtgärda och dokumentera. Rektor ska även upprätta utredningen och sätta in och följa upp åtgärder.

Skola A definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

4.1.1 Intervju med rektor 1 på skola A

Rektor 1 på skola A säger att skolan har upprättat, följt upp och sett över en plan mot kränkande behandling. Elever, personal, rektor och vårdnadshavare har varit delaktiga i upprättandet, uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling. Eleverna har medverkat i upprättandet, uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling genom att, tillsammans med rektorn och klassläraren, framarbetat ordningsregler.

Framarbetandet av ordningsreglerna har genomförts genom diskussioner. Planen mot

31

kränkande behandling är sammanskriven med likabehandlingsplanen och heter Skola A:s plan mot diskriminering och kränkande behandling. De är sammanskrivna därför att de ligger så nära varandra och för att det är effektivt – skolan löser problemen på samma sätt vilket innebär att åtgärdsplanen är densamma. Planen mot kränkande behandling är anpassad till denna skola genom att densamma innehåller många regler om rasttillsyn och dylikt. Den är lokal och helt anpassad till hur skolan har det. Planen mot kränkande behandling synliggörs i verksamheten genom att rektorn presenterar densamma för all personal vilka i sin tur ska läsa in den. Personalen får planen mot kränkande behandling i sin arbetsplan. Planen mot

kränkande behandling synliggörs hos barnen och deras vårdnadshavare genom att klassläraren presenterar densamma för barnen och rektorn för vårdnadshavarna när han har

föräldrasamverkan. Densamma finns även på hemsidan och en förkortad version i

folderformat. Planen mot kränkande behandling innehåller konkreta mål, ett av målen är att ingen ska känna sig kränkt. Densamma innehåller konkreta mål för varje

diskrimineringsgrund. De konkreta målen motiverar skolan genom att de är upprätthållet av lag, att de ligger i lagstiftningen och samhället och att skolan måste ha de.

Rektor 1 på skola A definierar mobbning på följande sätt: mobbning blir det först när det är upprepade tillfällen mellan samma personer. Om samma barn blir utsatt upprepade tillfällen av samma barn går det över till mobbning. Det blir en förföljelse. Han säger att mobbning är lurigt. Rektor 1 på skola A definierar kränkande behandling på följande sätt: Det är den som blir kränkt som definierar det så upplever den sig kränkt så är den kränkt, det är svårt att definiera själv.Han säger att kränkande behandling är svårt. Skola A definierar mobbning och kränkande behandling som rektor 1 säger. För att förebygga mobbning och kränkande

behandling arbetar skolan på följande sätt: Skolan jobbar mycket med trygghetsgrupper, aktivt arbete och aktiv kommunikation med skolsköterskan angående densammes samtal med barnen och undersökningar av desamma, rasttillsyn, samtal, barnens pris, cool-julklappen, empatiträning, multinationella almanackan – att klasserna går igenom vad som händer i de olika religionerna, enkätundersökningar för att se hur barnen mår, lucia, advent, påsk, barnsättsveckan – sjunger i Aulan och arbetar, kompisvecka, träning i social kompetens, Klassgenomgångar – rektorn tar reda på hur det är i klasserna, kartläggning en gång per termin, klassråd, rastvakter bär gula västar, personal närvarande i omklädningsrummen, samtal om språkbruk, utredningsrutin – personal tar tag i det direkt och meddelar rektor,

32

rektor meddelar nämnd, utredning – samtal med barnen. Det svåra är om vi blundar för då kan det växa att dem tror att dem kan hålla på.

4.1.2 Intervju med fritidspedagog 1 på skola A

Fritidspedagog 1 beskriver problemen med kränkande behandling på skola A. Hon säger att det är mycket och riktigt fula ord vilka sprider sig och är väldigt svåra att få stopp på. Vissa är utstötta – att det inte är självklart att man får vara med i leken och att det är samma barn som traskar lite ensamt. Utfrysning. Hon presenterar vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Personalen ska prata om det i klasserna och värdegrundsövningar men att det viktigaste är att ha personal på plats. Det viktigaste är att ha personal på plats i kapprummet – till och från matsalen. Av ovan presenterade åtgärder så avses samtliga, förutom att ha personal på plats i kapprummet, att fortsätta, påbörjas eller genomföras under det kommande året. De förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas genom att, om det inte blir någon förbättring, jobba med det, lyfta fram det ännu mer och kanske ha ett extra föräldramöte. Hon erkänner att hon får läsa på angående planen mot kränkande behandling. Kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras genom att, om ett barn retar ett annat barn, lösa det på skolan men om det skulle vara något mer allvarligt – att ett barn sparkar ett annat barn så informerar personalen föräldrarna. Upprepade kränkningar ska personalen, i skriftlig form, rapportera till rektorn vilket sparas och om det fortsätter så går skolan vidare med det genom ett möte men i övrigt vet hon inte. Hon erkänner att hon inte är insatt. Skolans mål med det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling är att det inte ska förekomma kränkningar, att alla har rätt att vara som man är och att alla ska accepteras. Angående vad hon ska ansvara för när det gäller utförandet av de främjande och förebyggandet insatserna säger hon att det inte är något uttalat men att hon ska följa demokratiuppdraget, stötta, konflikter ska lösas direkt, att inte blunda för en konflikt. Barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet genom att, om två eller flera barn leker och ser ett barn som inte ingår i en grupp, fråga det barnet om densamme vill vara med och leka. Om ett barn som inte ingår i en grupp frågar två eller flera barn som leker om densamme får vara med och leka måste svaret vara ja. Det är en av skolans regler. Hon säger att hon inte känner till

anmälningsskyldigheten gällande mobbning och kränkande behandling. Hon säger även att hon inte vet om skola A har upprättat, följt upp och sett över en plan mot kränkande

behandling.

33

Fritidspedagog 1 på skola A definierar mobbning på följande sätt: Mobbning ska vara en upprepning. Då ska det vara upprepning och det ska vara uträknat – riktat mot en specifik person eller en grupp. Hon säger att mobbning är lite svårt. Fritidspedagog 1 på skola A definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling är något som får den andre att känna sig kränkt helt enkelt, det kan vara mycket. Det kan vara allt ifrån saker man säger till att titta på offret på ett visst sätt men det är jättesvårt att ta på. Allt inom

våldsspektret. Hon säger att hon inte vet hur skola A definierar mobbning och kränkande behandling. För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar skolan på följande sätt: Kompisdagar – tvärgrupper med elever från F-6 som träffas, gyllene regeln – samtal och värdegrundsövningar, teman: alla olika och alla är värda lika mycket.

4.1.3 Intervju med fritidspedagog 2 på skola A

Fritidspedagog 2 beskriver problemen med kränkande behandling på skola A. Han säger att kränkande behandling bland barnen förekommer men det finns ingen elev som kränker samma elev utan det är en allmän företeelse. Kränkningarna förekommer över hela skolområdet. Han presenterar vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Konflikter ska redas ut direkt. Om konflikten är allvarligare eller om en elev kränker en annan elev flera gånger ska personalen informera

vårdnadshavarna. Om man vet att det finns elever som har gjort det förut så får man ju liksom va på dem hela tiden och säga åt dem att tänka sig för. Av ovan presenterade åtgärder så avses samtliga att fortsätta, påbörjas eller genomföras under det kommande året. De förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas genom att observera mobbaren och offret mer än tidigare. Kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras olika beroende av offrets reaktion och kränkningens art men om offret blir väldigt ledsen ska personalen meddela vårdnadshavarna och rektorn. Om det är en riktigt allvarlig eller grov kränkning ska rektorn rapportera till barn- och ungdomsförvaltningen.

Skolans mål med det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling är att kränkningar inte ska förekomma på skolan. Angående vad han ska ansvara för när det gäller utförandet av de främjande och förebyggandet insatserna säger han att han ska hålla god uppsyn. Barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet genom att delta i kompisdagar – personalen delar skolan i tvärgrupper med 10-12 barn i varje och så genomför grupperna lära känna-aktiviteter. Han säger att han känner till

anmälningsskyldigheten gällande mobbning och kränkande behandling och om han ska

34

fullgöra anmälningsskyldigheten skulle han göra det på följande sätt: han anmäler

kränkningar till rektorn. Han säger även att han vet att skola A har upprättat, följt upp och sett över en plan mot kränkande behandling. Vidare presenteras hur känt innehållet är i densamma för honom. Han säger att han har läst den någon gång och att han vet hur han ska gå tillväga.

Fritidspedagog 2 på skola A definierar mobbning på följande sätt: Mobbning är

återupprepande kränkande behandlingar. De kränkande behandlingarna måste inte vara grova.

Fritidspedagog 2 på skola A definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling är när offret blir ledsen, tar illa vid sig eller känner att det blir jobbigt. Skola A definierar mobbning som fritidspedagog 2 säger men han tillägger följande: Mobbning är om någon är dum, någon inte får vara med någon och någon är utanför hela tiden. Skola A

definierar kränkande behandling som fritidspedagog 2 säger. För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar skolan på följande sätt: Kompisdagar, värderingsövningar och skolan har visat en film om mobbning.