4. RESULTAT
4.2 P LAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING SKOLA B
Planen heter skola B F-5s plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola B:s vision är att deras elever tänker på skolan med glädje – en skola att längta till. Rektorn, eleverna, vårdnadshavarna och personalen har varit delaktiga i upprättandet, uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i planen mot kränkande behandling genom att densamma skickas till elevråden som får tycka till och lämna åsikter. Elevrådens åsikter väger tungt i skolans arbete mot kränkande behandling. Eleverna deltar i kartläggningar av lokaler och trivsel. Elevråden är även med i framtagandet av åtgärder och det förebyggande arbetet utifrån dessa kartläggningar. Planen förankras i verksamheten genom att personalen informeras och delges på studiedagar och
arbetslagsträffar. Densamma finns i en mapp som heter gemensam och i pappersformat i varje arbetslags trygghetsteamspärm. Planen förankras hos barnen och deras vårdnadshavare genom att elevråden presenterar densamma för samtliga klasser. Vårdnadshavare får en kortversion, information via veckobrev om vart planen finns att läsa i sin helhet och vart de kan lämna synpunkter. Den föregående planen mot kränkande behandling utvärderades av skolledning och personal.
35
Främjande insatser: Stjärnstället och multireligiösa almanackan. Stjärnstället –
Trygghetsteamet bestående av kurator, rektor och annan personal på olika avdelningar presenterar en ny diskrimineringsgrund varje månad som eleverna ska arbeta med.
Tillsammans smyckar trygghetsteamet och eleverna stjärnstället i linje med detta tema. Målet med stjärnstället är att öka trivsel och samhörighet och ge kännedom om
diskrimineringsgrunderna. Resultatet följs upp i april på, bland annat, klass- och elevråd.
Ansvariga är trygghetsteamet genom att lägga upp planering och bidra med förslag på material och mentorerna genom att ansvara för genomförandet. Multireligiösa almanackan – multireligiösa kalendrar köps in och en sätts upp på stjärnstället. Trygghetsteamet anordnar aktiviteter av olika religiösa och kulturella högtider. Målet med multireligiösa almanackan är att ge en ökad kunskap och förståelse för Sveriges viktigaste högtider och festligheter utifrån de sex världsreligionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen, kristendomen och sikhism. Ansvariga är trygghetsteamet.
Olika kartläggningar kommer att genomföras under läsåret, bland annat, kartläggning av skolans lokaler genom trygghetskartor, kartläggning av trygghet och trivsel genom
elevenkäter och kartläggning av språkbruk genom övningar med elever. Områden som berörs i kartläggningarna är, bland annat, kränkande behandling. I kartläggningen av skolans lokaler involveras eleverna genom att få fylla i en trygghetskarta och i kartläggningen av trygghet och trivsel involveras eleverna genom att samtliga får fylla i en enkät. Elevråden redovisar
resultatet för klasserna och förslag på åtgärder tas upp på klass- och elevråd. I kartläggningen av språkbruk involveras eleverna genom en övning som sker i varje klass. Övningen anordnas av mentor och en person från trygghetsteamet. Vanligt förekommande kränkande ord lyfts till elevråden som deltar i analysen. När kartläggningarna är gjorda kommer resultat och analys att beskrivas.
Policyn på skola B är att alla ska vara fria från kränkande behandling. Skola B:s rutiner för att upptäcka kränkande behandling är följande: Personalen har en gemensam uppfattning om vad kränkande behandling är och är uppmärksamma på tecken (tecken presenteras i planen mot kränkande behandling) som kan tyda på att eleven är utsatt. Skolans primära uppdrag är trygghet och säkerhet. Rastvakter finns på raster. Planen mot kränkande behandling innehåller även personal som elever och föräldrar kan vända sig till vilka är mentorn och
36
trygghetsteamet. Skola B:s rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling är följande: Vid kränkande behandling ska personal genast ingripa. Närvarande personal ska meddela elevernas mentorer, informera elevernas föräldrar och anmäla till rektorn.
Blanketterna ”dokumentation av incident” och ”Anmälan till rektor angående signal om kränkande behandling” ska fyllas i. Vid misstanke om kränkande behandling genomförs samma procedur med undantag för att inte informera föräldrarna. Mentorn och en representant för trygghetsteamet ska samtala med offret och ta reda på vad som har hänt och om det har hänt tidigare. Samtalet ska innehålla att kränkningar är olagligt, att skolan kommer att åtgärda detsamma, beslut om tid för uppföljning fem dagar senare och ett klargörande om att offret ska kontakta mentorn om det händer igen. Samtalet ska även dokumenteras. Sedan ska samma personer tala med kränkaren/kränkarna och ta reda på vad som har hänt. Om kränkarna är fler än en till antalet ska samtalen genomföras enskilt. Elever och uppgiftslämnaren frigörs från ansvar. Samtalet ska även dokumenteras och innehålla att kränkningar är olagligt, att de genast ska upphöra, en plan för hur de ska upphöra, presentation av max tre saker som kränkaren ska eller inte ska göra vilka kränkaren ska repetera, information om att personalen kommer ringa föräldrarna för att tala om vad som har hänt och presentera planen för hur kränkningarna ska upphöra, beslut om tid för uppföljning fem dagar senare. Planen för hur kränkningarna ska upphöra ska presenteras för offret. Föräldrakontakten ska dokumenteras.
Eleverna på skolan ska informeras om att skolan arbetar med ett kränkningsfall/mobbningsfall men inga namn ska nämnas. All dokumentation ska kopieras och meddelas rektorn och
skolkuratorn. Kränkaren/Kränkarna och offret ska observeras. Uppföljande samtal ska följa samma mall, därefter kontaktas föräldrarna för att tala om hur det har gått,
kränkaren/kränkarna och offret ska även fortsättningsvis observeras och alla samtal dokumenteras. Om det behövs kallas kränkaren/kränkarna och densammes/desammas vårdnadshavare till möte med rektor och personal. Mötet ska innehålla upprättande av en handlingsplan och dokumenteras. Uppföljning av handlingsplanen ska ske i ett nytt samtal vilket dokumenteras. Om det behövs kontaktas socialtjänsten eller polisen.
Ansvarsförhållande: Mentor ska anmäla till rektor och trygghetsteamet och rektor ska starta utredningen.
Skola B definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
37 4.2.1 Intervju med rektor 2 på skola B
Rektor 2 på skola B säger att skolan har upprättat, följt upp och sett över en plan mot
kränkande behandling. Rektorn, eleverna, vårdnadshavarna och personalen har varit delaktiga i upprättandet, uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling.
Eleverna har medverkat i upprättandet, uppföljningen och granskningen av planen mot kränkande behandling genom att planen skickas på remiss till elevråden som får tycka till och lämna åsikter. Eleverna deltar även i kartläggningar av lokaler och trivsel. Kartläggningarna ligger till grund för framtagandet av åtgärder och det förebyggande arbetet vilket elevråden är delaktiga i. Planen mot kränkande behandling är sammanskriven med likabehandlingsplanen och heter Skola B F-5s plan mot diskriminering och kränkande behandling. De är
sammanskrivna därför att Skolverkets allmänna råd rekommenderar att de skrivs samman.
Planen mot kränkande behandling är anpassad till denna skola genom att innehållet i
densamma grundar sig på kartläggningar vilka skolan har genomfört. Planen mot kränkande behandling synliggörs i verksamheten genom att rektorn delger densamma på arbetslagsträffar och studiedagar. Planen finns även i varje arbetslags trygghetsteamspärm och en mapp.
Planen mot kränkande behandling synliggörs hos barnen och deras vårdnadshavare genom att elevrådet presenterar densamma för alla klasser. Densamma finns även i förkortad version (folderformat) vilken vårdnadshavarna får. Veckobreven innehåller information, bland annat vart vårdnadshavarna kan lämna synpunkter. Planen mot kränkande behandling innehåller konkreta mål, ett av målen är att skolans elever tänker på skolan med glädje, en skola att längta till. Densamma innehåller konkreta mål för varje diskrimineringsgrund. De konkreta målen motiverar skolan genom att desamma är framtagna under demokratiska former.
Rektor 2 på skola B definierar mobbning på följande sätt: Mobbning är systematiskt kränkande behandlingar. Rektor 1 på skola A definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Skola B definierar mobbning och kränkande behandling som rektor 2 säger. För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar skolan på följande sätt: Stjärnstället, multireligiösa almanackan, kartläggning och rutiner för akuta situationer.
38 4.2.2 Intervju med fritidspedagog 3 på skola B
Fritidspedagog 3 beskriver problemen med kränkande behandling på skola B. Hon erkänner att kränkande behandling förekommer. Hon presenterar vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen mot kränkande behandling måste vara ett levande dokument – diskuteras varje dag. Hon presenterar ett exempel, nämligen att man ska jobba under 14 dagar med att man ska vara en bra kompis. Temat ska samtalas och arbetas och efter 14 dagar ska skolan byta tema. Detta ska ske lika mycket i hemmen som i skolan. Av ovan presenterade åtgärder så avses samtliga att fortsätta, påbörjas eller genomföras under det kommande året. Fritidspedagog 3 på skola B vet inte hur de förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas. Kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras genom att trygghetsteamet samlar berörda och samtalar med dem samt att hemmen informeras. Kränkande behandling anmäls till
trygghetsteamet vilka, tillsammans med personalen, fyller i en blankett innehållande åtgärder.
Blanketten lämnas till rektorn och, om det behövs, elevhälsotemat. Skolans mål med det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling är att mobbning och
kränkande behandling inte ska förekomma. Skolan har nolltolerans mot mobbning. Angående vad hon ska ansvara för när det gäller utförandet av de främjande och förebyggandet
insatserna säger hon att alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder för barnen, direkt agera om de ser att det är någonting på gång, ta kontakt med föräldrar och lämna vidare till
trygghetsteam eller, om det behövs, elevhälsoteamet. Barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet genom att utföra uppdrag. Skolan har en plats i korridoren som heter stjärnstället vilket innehåller uppdrag vilka barnen ska utföra,
exempelvis att vara extra snäll mot någon person och rita eller skapa någonting och sätta upp på stjärnstället. Stjärnstället är för årskurs F-5. Hon säger att hon känner till
anmälningsskyldigheten gällande mobbning och kränkande behandling och om hon ska fullgöra anmälningsskyldigheten skulle hon göra det på följande sätt: hon anmäler till trygghetsteamet vilka anmäler till rektorn som, om det behövs, anmäler till elevvårdsteamet.
Om hon ser att det är någon socvarning anmäler hon direkt till rektorn som ska göra en anmälan. Hon säger även att hon vet att skola B har upprättat, följt upp och sett över en plan mot kränkande behandling. Vidare presenteras hur känt innehållet är i densamma för henne.
Hon säger att de har APT varje tisdag – diskuterar planen mot kränkande behandling, forum, om det är någonting som händer i deras grupper och lösningar.
39
Fritidspedagog 3 på skola B definierar mobbning på följande sätt: Mobbning är återkommande under en period på samma person, systematik under en längre period.
Fritidspedagog 3 på skola B definierar kränkande behandling på följande sätt: Kränkande behandling är att kalla någon kamrat eller vuxen fula saker, att ljuga för någon, beter sig allmänt illa så att offret mår dåligt och att titta på någon på ett speciellt sätt. Skola B definierar mobbning på följande sätt: Hon säger att hon inte vet hur skola B definierar mobbning och kränkande behandling. För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar skolan på följande sätt: Dagliga samtal om mobbning och kränkande behandling och stjärnstället.
4.2.3 Intervju med fritidspedagog 4 på skola B
Fritidspedagog 4 beskriver problemen med kränkande behandling på skola B. Han säger att skolan är hyfsat förskonad men att det förekommer kränkande behandling. Han presenterar vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.
Skolan jobbar med klassrelationer. Personalen bestämmer. Av ovan presenterade åtgärder avses samtliga att fortsätta, påbörjas eller genomföras under det kommande året. De
förebyggande insatserna mot kränkande behandling ska följas upp och utvärderas genom att följa handlingsplaner som finns på skolan. Trygghetsteam följer upp. Åtgärdsprogram följs upp. Kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras genom att klassläraren och trygghetsteamet kommer överens om vem som ska dokumentera. Kränkande behandling ska utredas genom att personalen viger en bok för barnet som misstänks vara utsatt och under rasterna ska en rastvakt observera barnet. Observationerna ska pågå minst en vecka. Barnen är omedvetna om metoden. Skolans mål med det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling är att få bort så mycket som möjligt av mobbningen och de kränkande behandlingarna och att varje människa ska leva ett trevligt liv. Angående vad han ska ansvara för när det gäller utförandet av de främjande och förebyggandet insatserna säger han att han ska ansvara för att skolans mål med det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling uppnås. Barn har medverkat och ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet genom att försöka göra ledsna barn glada. Han säger att han känner till
anmälningsskyldigheten gällande mobbning och kränkande behandling och om han ska fullgöra anmälningsskyldigheten skulle han göra det på följande sätt: han anmäler till rektorn som har det formella i slutändan och informerar densamma och, om han är säker, även hela arbetslaget vilka startar bokmetoden men om han misstänker direkt övergrepp kontaktar han socialen. Han säger även att han vet att skola B har upprättat, följt upp och sett över en plan
40
mot kränkande behandling. Vidare presenteras hur känt innehållet är i densamma för honom.
Han säger att planen mot kränkande behandling är tämligen känd därför att han jobbar med trygghetsteamet. De förebyggande åtgärderna är inte jättepreciserade.
Fritidspedagog 4 på skola B definierar mobbning på följande sätt: Mobbning är att vara utsatt för någonting som gör att du inte tycker att livet känns så där helt bra när du vaknar på morgonen. Fritidspedagog 4 på skola B definierar kränkande behandling på följande sätt:
Kränkande behandling är ungefär detsamma som mobbning. Kränkande behandling syftar till att höja sig själv genom att trycka ned någon maktmässigt. Skola B definierar mobbning och kränkande behandling som fritidspedagog 4 säger. För att förebygga mobbning och kränkande behandling arbetar skolan på följande sätt: personalen är överallt.