Genomförandetid
Varje detaljplan skall ha en bestämmelse om genomförandetid. Det är en administrativ bestämmelse som betecknas med lilla ”a”, komplet- terat med index. Om bestämmelsen gäller hela planområdet behövs ingen beteckning. Beteckningen kan också fogas till (ritas jämte) en användningsbeteckning och gäller då hela användningsområdet. Genomförandetiden bör normalt räknas från den dag planen vinner laga kraft. I planförslaget bör inte (med hänsyn till eventuell över- prövning) anges den tidpunkt då genomförandetiden löper ut, utan endast en viss tidsrymd. Efter laga kraft kan genomförandetidens början och slut av praktiska skäl noteras i stämpel på plankartan. När det gäller genomförandetider vid ändring av detaljplan, se ”Ändring
av detaljplan” (Boverket 1991). Se även sid 128 beträffande genom
förandetidens rättsverkningar. a1 Genomförandetiden är ... år från den dag planen vinner laga kraft a2 Genomförandetiden börjar ... och slutar ... (då genom- förandetiden börjar senare än lagakraftdatum) a3 Genomförandetiden är ... år från närmsta halvårsskifte efter det att planen vunnit laga kraft a4 Genomförandetiden är förnyad med ... år a5 Genomförandetiden är förlängd med ... år Ändrad lovplikt, lov med villkor
I en detaljplan får man föra in bestämmelser som ökar eller mins- kar den generella lovplikten. Bestämmelserna kan innehålla villkor för att en åtgärd skall vara lovfri, t.ex. att byggnader utformas eller utförs på visst sätt eller enligt viss typritning. Sådan lovfrihet kan tidsbegränsas och får inte meddelas om lovprövningen behövs för att
tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. I detaljplanen
Exempel
Välj en rimlig tid för genomför
ande av planen PBL 5:55:14, 5:15 prop s 567-572, 598-601 PBL 5:7, 8:5, 8:6, 8:8, 8:9, 8:10 prop s 574, 699-709 Man kan minska eller öka lov
får också bestämmas att bygglov inte skall lämnas förrän viss åtgärd
genomförts. Det senare kan gälla t.ex., att en viss byggnad rivits, att
en fastighetsplan vunnit laga kraft eller att en viss anläggning blivit färdig. (Villkoren får dock inte avse en anläggning som kommunen skall vara huvudman för).
Även denna typ av administrativa bestämmelser betecknas med ”a”, kompletterat med index. Om bestämmelsen gäller hela planområdet behövs ingen beteckning. Den kan också fogas till användningsbe- teckningen och gäller då hela användningsområdet.
a6 Bygglov/Marklov/Rivningslov krävs inte/även för ... a7 Under planens genomförandetid krävs inte bygglov för att uppföra bostadsbyggnader på villkor att ... a8 Bygglov krävs inte för att uppföra kolonistugor som följer kommunens typritning ..., daterad ... a9 Bygglov får inte ges för ändrad markanvändning förrän: – (angiven) anläggning etc. kommit till stånd – (angiven) byggnad rivits/ändrats/flyttats etc. – utfarten ändrats så att ... – en fastighetsplan, där gemensamhetsanläggning för ... prövats/vunnit laga kraft etc. Exploateringssamverkan
Tillstånd till exploateringssamverkan betecknas också med ”a”, kompletterat med index. Om bestämmelsen gäller hela planområdet behövs ingen beteckning.
a10 Exploateringssamverkan får ske inom området. Exploaterings beslut skall meddelas före den ...
Tidsrymden får vara högst fem år från att planen vunnit laga kraft. I de fall ett beslut redan meddelats om att samverkan får ske, får i den nya detaljplanen (den s.k. samverkansplanen) bestämmas att samverkan skall ske.
a11 Exploateringssamverkan skall ske inom området
I så fall skall även de fastigheter som eventuellt behöver lösas in anges.
a12 När exploateringssamverkan genomförs behöver fastigheterna … lösas in helt eller delvis
Se även sid 143 om exploateringssamverkan. Exempel
Fastighetsägarna kan själva få sköta genomförandet Exempel PBL 5:7 prop s 587-588 ESL prop 1993/94:178 s 56 ff Exempel PBL 5:8
Huvudmannaskap för allmänna platser
Huvudmannaskapet för allmänna platser i en detaljplan kan vara an- tingen kommunalt eller enskilt.
Kommunen skall vara huvudman för allmänna platser inom en de- taljplan, om det inte finns särskilda skäl för annat. Kommunalt hu- vudmannaskap är således huvudregel. Kommunen bör dock kunna avsäga sig ansvaret i områden med t.ex. fritidsbebyggelse (där man före PBL vanligen använt byggnadsplaner).
Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet skall detta anges i planen. I dessa fall bör pla- nen inte innehålla någon bestämmelse om vem/vilka som skall vara väghållare. Tilltänkta väghållare (anläggningssamfälligheter) bör där emot anges i genomförandebeskrivningen. Motiv för enskilt hu- vudmannaskap anges i planbeskrivningen.
I ett och samma planbeslut måste huvudmannaskapet vara antingen helt kommunalt eller helt enskilt. Bakgrunden är bl.a. den att flera regler av tvingande karaktär är konstruerade utifrån att blandning av kommunalt och enskilt huvudmannaskap inte förekommer.
Kommunen är inte huvudman för allmän plats
Se vidare under Genomförande av detaljplan sid 130 och ”Boken om
genomförande” (Lantmäteriverket 1987). Verkan på fastighetsplan
En befintlig fastighetsplan upphör att gälla i de delar den kommit att strida mot den nya detaljplanen. För att precisera vilka delar det är fråga om behövs en administrativ planbestämmelse. Den kan t.ex. utformas genom uppräkning av berörda föreslagna fastigheter (lotter) i fastighetsplanen (eller tomter om det är en tomtindelning).
Den fastighetsplan för kvarteret ... som vann laga kraft ... (tomtindelning som fastställdes) upphör att gälla Den fastighetsplan som vann laga kraft ... (tomtindelning som fastställdes) upphör att gälla för följande (föreslagna) fastigheter (lotter/tomter) ... i kvar- teret ... Den tomtindelning som fastställdes ... upphör att gälla för den del av tom- ten ... i kvarteret ... som utgör allmän plats
Vad inryms i de administrativa bestämmelserna?
Administrativa bestämmelser är vanligen helt exakta i sin formu- lering och tolkning. Om genomförandetiden skall börja senare än den tidpunkt då planen vinner laga kraft kan dock en tidigarelagd
PBL 6:26 prop s 656-657 PBL 5:4 prop s 565-567 prop s 567 Exempel Exempel PBL 6:11
byggstart i vissa fall behandlas som mindre avvikelse. Detta kan vara fallet om t.ex. den VA-anläggning, vars sena färdigställande angetts som skäl för genomförandetidens förläggning, i praktiken blir klar tidigare än beräknat.