Lägre krav vid vissa ändringar

Bebyggelse kan skyddas och

rivning hindras prop s 580 ffBoU:1

s 140 ff prop 1994/95:230 s 82 f

Man kan bestämma utform­ ningen av både gator, tomter och hus prop s 583-584 PBL 5:3 PBL 10:17 prop s 584 prop s 584-585 Det går att visa tillfällig mark­

användning . . .

en plan med samma tidsgränser. Det skall då vara fråga om åtgärd,

som typiskt sett kan vara tillfällig. Grannar och andra berörda skall i det senare fallet ha underrättats före beslutet och getts tillfälle att yttra sig. För att en åtgärd skall anses vara tillfällig bör det föreligga sådana tekniska och ekonomiska förutsättningar att det är realistiskt att räkna med att byggnaden eller anläggningen tas bort eller att an- vändningssättet upphör när tiden gått ut. Se ”Boken om lov, tillsyn

och kontroll” (Boverket 1995).

Plats för allmän trafik, ledningar etc. på kvartersmark kan reserveras

i en plan. Själva nyttjanderätten behöver sedan säkras med ett avtals- servitut enligt jordabalken eller ett officialservitut enligt fastig hets­ bildningslagen, expropriationslagen eller ledningsrättslagen.

Störningar och risker

Fysisk planering och då inte minst detaljplanläggning kan i hög grad medverka till att såväl begränsa som att förebygga störningar av olika slag.

Planbestämmelser med syfte att skydda någon verksamhet mot

störningar utifrån kan hämta stöd i 5 kap. 7 § första stycket punkt

11 PBL medan bestämmelser som kräver åtgärder på eller kring en

störande verksamhet har stöd i punkt 4 samma paragraf. Störnings-

förhållanden behandlas lämpligen i planbeskrivningen eller i planens miljökonse kvensbeskrivning, om sådan upprättats.

Riksdagsbeslutet om en handlingsplan mot buller innebär att buller- störningarna i samhället skall begränsas kraftigt såväl vad avser ljudnivåerna som det antal människor som blir utsatta. Bl.a. bör vid ny- eller väsentlig ombyggnad av väg åtgärder vidtas för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus till högst 55 dBA vid fasad eller, om sådana åtgärder inte är rimliga, till högst 30 dBA inomhus. Se ”Planera för god ljudmiljö” (Boverket 2000).

Störningskänslig markanvändning

Planbestämmelser om högsta tillåtna störning får införas om det finns särskilda skäl, t.ex. för att skydda en befintlig eller planerad verksam- het som är störningskänslig eller lokaliserad till ett hårt miljöbelastat område. En sådan bestämmelse om att t.ex. vissa värden på externt industribuller inte får överskridas kan införas utan att den skyddade verksamheten finns inom planområdet. Motsatsvis kan också gräns- värden för t.ex. en bostadsbebyggelse ha effekter för en industri ut- anför planområdet. Gränser får, om det finns särskilda skäl, sättas för luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap. MB. Gränserna binder kommande sådan prövning, men mindre avvikelser får medges om syftet med planen ej mot- verkas. Redan meddelade tillstånd påverkas inte. Om miljöprövning inte skett tidigare kan planbestämmelser innebära att en prövning . . . var ledningar skall placeras

Handlingsplan mot buller Skyddsåtgärder enligt olika lagrum

PBL 5:7 p 11 prop s 164 f och 585 f Störningsgränser med effekter

utanför planområdet prop s 579 f prop 1993/94:215 s 9 ff MB 16:4

av kraven på befintlig verksamhet i praktiken sker i planärendet. Se

”Bättre plats för arbete” (Boverket 1995).

För buller kan bestämmas ekvivalent- eller maxvärden inom- eller utomhus. Det är också möjligt att låta störningsgränserna variera med tiden på dygnet eller, för kraftigare störningar, med frekvensen av störningstillfällen.

Högsta störningsnivå kan vara avgörande vid lokalisering av indu- strier, trafikanläggningar etc. samt för befintliga verksamheters möj- ligheter att utvecklas. Samråd bör därför tas på tidigt stadium med dem som blir låsta av gränsvärden för tillståndspliktig verksamhet

även om dessa ligger utanför planområdet. De är självfallet sakägare

i planärendet.

Störande markanvändning

Själva störningskällan kan i princip inte påverkas med PBL. En verksamhets störningsproblem inom egen byggnad eller tomt hante- ras med annan lagstiftning, bl.a. arbetsmiljölagen och miljöbalken. En planbestämmelse om högsta tillåtna störning vid ett visst verk- samhetsområdes användningsgräns kan dock indirekt innebära att störningskällan måste angripas. I fråga om motortrafik kan störnings- gränser också kompletteras med maximerat fordonsflöde och tillåten hastighet.

Skyddsåtgärder och ansvar

Om planen enbart sätter gräns för en viss störning, lämnas fritt att välja åtgärd för att tillgodose kravet. Konkreta åtgärder kan emellertid också föreskrivas, såväl med avseende på skydd kring den som störs som skydd kring den som stör. Erforderliga skyddsvallar, plank etc. kan anvisas plats och dimensioneras. För bostäder kan föreskrivas att visst antal rum per lägenhet skall vetta mot tyst sida eller att fasaden eller fönstren skall ha vissa bullerdämpande egenskaper. (Ägare till befintliga byggnader kan åläggas att förstärka sin fasadisolering om han vill ändra byggnadens användning eller vidtar åtgärder som av- sevärt förlänger byggnadens brukstid).

Avgörande för regleringsmöjligheterna och genomförandeansvaret är vanligen i vilken ordning den störande och den störda verksamheten har etablerats. Vid t.ex. igångsättning av störande verksamhet invid befintliga bostäder, parker och liknande faller ansvaret på den som stör, medan ansvaret vid nybyggande invid t.ex. en befintlig trafikan- läggning vanligtvis faller på den byggande.

Verkställigheten av skyddsanordningar anvisade inom väg- eller järnvägsområde ankommer på den som förfogar över trafikområdet. Åtgärder på tomt eller byggnad prövas i bygglov och bevakas i pro- cessen efter bygganmälan.

Tidiga samråd viktiga

Skyddsanordningar PBL 5:7 p 4

prop s 164, 579

Skyddsanordningar kan pre­ ciseras Ansvaret för åtgärderna PBL 5:7 p 4 och 11 BVF 7, 14, 15

Risker

Byggnader och anläggningar kan föreskrivas utformade och utförda på ett för platsen och omgivningen lämpligt sätt, så att risker för skador genom t.ex. brand, skred, översvämning eller förändrad grundvatten- nivå motverkas. Se vidare om byggnadsteknik sid 100 och 104 samt

”Riskanalyser i fysisk planering” (Boverket 2000). Variation i lovplikt

Det finns möjlighet att minska den generella lovplikten genom bestämmelser i detaljplan om att

m bygglov inte krävs. Lovfriheten kan tidsbegränsas t.ex. till genom- förandetiden och villkoras t.ex. med att byggnader utförs på visst sätt,

m marklov eller rivningslov inte krävs. genom områdesbestämmelser om att

m bygglov inte krävs för anläggningar, för enklare fritidshus och/ eller för att bygga till eller ändra industribyggnader,

m bygglov inte krävs för komplementbyggnader, tillbyggnader, uteplatser och skärmtak.

Bygglovsbefrielse får dock inte meddelas om bygglov krävs för att tillvarata grannars eller det allmännas intressen.

För ett område som utgör en värdefull miljö kan den generella lov- plikten ökas genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestäm- melser om att

m bygglov krävs för att färga om en­ eller tvåbostadshus (berör de- taljplan) eller för omfärgning eller andra ändringar som avsevärt påverkar byggnaders yttre utseende (berör områdesbestämmel- ser),

m bygglov krävs för underhåll av sådan särskilt värdefull bebyggelse som avses i 3 kap. 12 § PBL.

Bygglovsplikten kan om det finns särskilda skäl ökas genom bestäm- melser i detaljplan eller områdesbestämmelser om att

m lov krävs för att uppföra eller ändra ekonomibyggnader för areella näringar,

m lov krävs för anordna eller förändra grundvattentäkter.

PBL 8:5

PBL 8:5