När man upprättar eller ändrar detaljplaner och områdesbestäm melser kan det ibland inte undvikas att det uppkommer så oförmånliga kon sekvenser för enskilda parter att det är rimligt att de får ekonomisk kompensation för detta. Några av fallen har berörts i föregående av snitt. Därutöver gäller det följande fall.
Om det i en detaljplan bestäms att ett område för allmän samfärdsel helt eller delvis får annan användning eller ändrat höjdläge skall väg hållaren utge full ersättning för eventuell skada för fastigheter intill gatanellertrafikområdet.
Kommunen är skyldig att betala full ersättning om en detaljplan änd ras,ersättsellerupphävsföreellerundergenomförandetideneller undertidenförprövningenavenbygglovsansökan,somgjortsunder genomförandetiden.
Gatukostnadsersättning enligt PBL skall återbetalas med ränta om en fastighet på grund av vägrat bygglov inte kan användas på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut. Detsamma gäller engångs avgifter enligt valagen och lagen om allmänna värmesystem. Denna situationkanuppkommaomendetaljplanersättsmedenny,ändras eller upphävs.
En fastighetsägare har rätt till full ersättning av kommunen för even tuell skada när skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan eller områdesbestämmelser. En förutsättning är dock att skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Det kan bl.a. vara fallet om krav ställs på särskilt kostnadskrävande material eller om någon tvingas underhålla en byggnad som han inte har någon använd ning för. Domstolen kan bestämma att ersättningen inte skall betalas ut förrän vissa åtgärder med byggnaden har utförts.
Områdesbestämmelser som gäller vegetation eller markytans utform ning eller höjdläge och som medför att pågående markanvändning av sevärt försvåras berättigar också ägaren till full ersättning för skadan från kommunen. Kommunen svarar i princip själv för kostnaden om det är fråga om att skydda miljöförutsättningarna i ett område avsett för bebyggelse. Är det fråga om ett skydds eller säkerhetsområde kringenförsvarsanläggning,enflygplats,enindustrianläggningel ler liknande svarar anläggningens ägare för att kommunen får igen utbetalad ersättning.
Om rivningsförbud meddelas i en detaljplan eller i områdesbestäm melser får den enskilde rätt till ersättning för skada som är betydande
i förhållande till den berörda delen av fastigheten. I detta fall från
räknas en ”självrisk” som motsvarar vad man måste tåla utan rätt till ersättning. PBL 14:4 PBL 14:5 • nya planförhållanden under genomförandetiden PBL 14:7 PBL 14:8 BoU 1 s 152 PBL 15:5 PBL 14:8 PBL 14:8 PBL 14:10 • återbetalning • skyddsbestämmelser • markfrågor • rivningsförbud
Ersättning till enskilda skall lämnas vid bl.a. . . .
Om en detaljplan eller områdesbestämmelser utformas så att en be fintligbyggnadkommerattstridamotplanenellerbestämmelserna kan kommunen förhindra att den återuppförs på samma sätt efter en rivning eller en brand eller annan olyckshändelse. Om bygglov vägras iensådansituationharägarenrätttillersättningavkommunen,om ansökningen gjorts inom fem år efter rivningen eller olyckshändel sen. Vid olyckshändelse skall full ersättning betalas för hela skadan. Vid frivillig rivning gäller däremot samma begränsningar som när rivningsförbud meddelas.
En utvidgning av lovplikten medför aldrig i och för sig någon er sättningsrätt. Däremot kan ett vägrat rivningslov eller marklov i vissa fall leda till att sökanden får rätt till ersättning enligt de principer som härharbeskrivits.Iflertaletavdenubehandladesituationernagäller att markägaren har rätt att begära inlösen av fastigheten om skadan är så omfattande att synnerligt men uppkommer vid användningen av fastig heten.
ExL
Med plangenomförande menas vanligen de åtgärder som vidtas för att förverkliga planer eller andra beslut om markanvändningen. Åt gärderna kan vara tekniska, fastighetsrättsliga, organisatoriska eller ekonomiska. I detta avsnitt behandlas närmast de instrument som regleras genom PBL.
Enligt PBL måste stor vikt läggas på samspelet mellan planlägg ningen och plangenomförandet. Redan vid planläggningen är det nödvändigt att klargöra och redovisa vilka medel som bör användas för att genomföra den aktuella planen. Genom att gå igenom planens genomförande tidigt i samrådet med berörda parter och olika kommu nala organ kan genomförandeaspekterna beaktas och påverka planens utformning.
Detaljplaner, enligt PBL, är påtagligt genomförandeinriktade genom krav på genomförandetid och genomförandebeskrivning. Genom förandebeskrivningen redovisar hur, när och på vilket sätt planen avses att genomföras. Därmed klarläggs samtidigt vilka förvaltningar som är ansvariga för olika delar av genomförandet, att medel avsätts för genomförandet, att vissa åtgärder skall ske vid vissa tidpunkter etc. Fastighetsägare som inte utnyttjar sin byggrätt under genom förandetiden riskerar att förlora den och i vissa fall att få sina fastig heter inlösta av kommunen. Genom den lagstadgade rätten till inlösen Planläggning, projektering,
genomförande – ett viktigt samspel
PBL 6:24 Detaljplaner är genomförande
av enskild mark som inte blivit bebyggd enligt planen kan kommu nen säkra att gjorda investeringar i allmänna platser och infrastruktur kommer till nytta.
Nedan följer en genomgång av de genomförandemedel i PBL som kan bli aktuella i planläggningen. I ”Boken om genomförande” (Lant mäteriverket 1987) finns en mer fullständig genomgång av olika ge nomförandemedel. I kapitel 5, Rättsverkningar, redovisas de regler om plangenomförandet som automatiskt följer av en detaljplan.