Planhandlingarna bör av praktiska skäl rubriceras ”Detaljplan för ... ” resp. ”Områdesbestämmelser för ... ” redan på sitt preliminära sta- dium, eftersom samma original ofta används under hela processen till dess de vinner laga kraft. I löpande text kan det dock i vissa samman- hang bidra till tydligheten att använda det tidigare gängse uttrycket ”Förslag till detaljplan ... ”. Lämpligen bör också skede och status tydligt anges genom beteckningen ”samrådshandling”, ”utställnings- handling” eller ”antagandehandling”.
Det minimum av information som behövs på en plankarta (”laga karta”) är att den visar vilka bestämmelser som gäller var. Därutöver brukar det ofta finnas annan information, exempelvis grundkarta och illustrationer.
Stor informationsmängd gör ibland planen svårläst. Därför bör man noggrant överväga vilken extrainformation som skall finnas i plankar- tan och vilken som kan hänvisas till separat grundkarta, nu lägeskarta, förändringskarta, illustrationskarta etc. Dessa separata kartor skall finnas med vid planutställningen. Om illustrationer behöver följa planen även efter laga kraft för att intentionerna skall kunna utläsas, utformas de lämpligen som delar av planhandlingarna, dvs. tas in på samma handling som plankartan eller som bilagor till planbeskriv- ningen.
Fastighetsförteckningen an- passas till plansituationen
PBL 5:19
PBL 5:19
MK 13a
Kartans läsbarhet beror på informationsmängden, beteck- ningssystemet och rittekniken
Bestämmelserna redovisas helst direkt på samma handling som plankartan. Genom beteckningar i planbilden görs en hänvisning till respektive bestämmelse. Det är angeläget att beteckningssystemet och rittekniken är någorlunda enhetlig över landet. Mer om vad som skall och vad som kan bestämmas samt om utformning av bestäm- melsetexter finns i kapitel 4, Bestämmelser. Där visas också vanliga standardformuleringar.
Valet av skala har stor betydelse för möjligheten att göra planen tydlig. Detaljplaner ritas ofta i skala 1:1000. För komplicerade situationer kan det vara lämpligt med skala 1:500. Informationen kan också delas upp på flera kartbilder av samma område. Planer för stora områden med enkelt innehåll kan redovisas i t.ex. skala 1:2000.
Kartor som är större än A1-format är svårhanterliga. Planen kan då delas på två eller flera kartblad. En plan kan även, under processens gång, redovisas som ett samlat häfte i A4-format med en förminskad plankarta.
Eftersom kartbilden endast visar två dimensioner anges föreskrivna höjder normalt med beteckningar. Plankartan kan ibland behöva för- tydligas genom sektioner och fasader. Se bild.
Bestämmelser anges med ett enhetligt system, helst di- rekt på samma handling som kartan
Plankartan har gjorts tydligare genom sektions- och fasadritningar. Exempel från Västerås kommun.
När en plan ersätts kan redovisningen av tidigare gällande gränser göra kartan svårläst. Utgående gränser bör i så fall inte redovisas i planbilden utan på tillhörande illustration. En möjlighet är att rita den nya planen på en film som samkopieras dels med ett lättläst kartun- derlag till en plankarta, dels med en grundkarta med utgående grän- ser till en ”förändringskarta” som illustration till planen. Problemet åskådliggörs med exemplen nedan.
För plankartans utformning rekommenderas följande (Se även plan- exemplen i bilagan)
m Befintliga byggnader, gällande fastighetsgränser och fastighetsbe- teckningar redovisas. Tidigare gällande plan kan framgå av en annan handling vid samråd och utställning.
m Planens olika gränslinjer bör skilja sig tydligt från grundkartans linjer.
m I handlingens högra marginal står förklaring och precisering av bestämmelser till beteckningar på grundkartan resp. på plankartan. Om hela bestämmelsetexten förs in i kartbilden behövs ingen annan förklaring till planbeteckningarna.
m Handlingarnas status markeras ovanför rutan för planrubriken med relevant text: Samråds-, utställnings- eller antagandehandling. De öv- riga handlingar som ingår i samrådet eller utställningen kan också anges här.
m Rubriken placeras lämpligast i nedre högra hörnet så att den blir synlig när kartan är nedvikt till A4.
m Skalan anges. Graderad måttskala i meter underlättar tolkning av kartan.
Plankarta med och utan tidigare gällande gränser.
m Kartbilden placeras i nordsydlig riktning med norr uppåt. Kartan förses med norrpil.
m En orienteringsbild i liten skala kan ange planområdets läge i ett större sammanhang med referenspunkter.
m För att man praktiskt skall klara samråd och utställning med bl.a. stora utsändningar bör plankartan vara tydlig i svartvitt utförande och inte behöva färgläggning och helst även kunna läsas i förminskad form.
m Gränser kan ritas på många sätt, det viktiga är att de är tydliga och skiljer sig från illustrationslinjer och från grundkartans gränser. Följande serie rekommenderas.
Planområdesgräns (bredd 1,2 -1,4 mm) Användningsgräns (bredd 0,7 -1,0 mm) Egenskapsgräns (bredd 0,35-0,50 mm) Administrativ gräns (bredd 0,35-0,50 mm)
Linjebredden väljs så att kartbilden som helhet blir tydlig. Om tidi- gare gällande gränser ritas in bör detta göras med samma gränstyp i smalare linjebredd (alternativt tunn heldragen) och utgående gränser överkorsas.
m Alla gränser, ritas i sitt verkliga läge på kartan. Även planområ- dets gräns kan ritas på detta sätt. Upplysning om eventuella under- liggande gränser får man genom att ange fastighetsbeteckning och använd ningsbeteckning även utanför planområdet. Om beteckning- arna därvid är desamma vet man att det inte ligger någon fastighets- eller användningsgräns under planområdesgränsen. Eftersom dessa upplysningar snabbt kan bli föråldrade måste man dock vid en senare tolkning av planen ta fram gällande fastighetsindelning och då gäl- lande planer för omgivningen.
Om man vill undvika nämnda tolkningsproblem kan man i stället rita en planområdesgräns strax utanför planområdet med följande beteckning.
Linje på kartan ritad 3 mm utanför planområdets gräns Ett annat alternativ är en skraffering eller ett prickraster.
m Ett problem är att tydliggöra områden med olika administrativa bestämmelser. I de fall de administrativa gränserna blir många och täta kan de visas på en separat planbild på karthandlingen. Denna planbild kan göras som en förminskning av planen, förutsatt att fast- ighetsgränserna framgår tydligt.
m Illustrationslinjer bör skilja sig tydligt från bestämmelsegränser. Illustrationslinjer (bredd 0,35-0,50 mm)
Planbeskrivning
Planbeskrivningen skall redovisa de förutsättningar och de syften planen har samt underlätta förståelsen av planförslagets innebörd och följdverkningar (konsekvenser) av dess genomförande. Här redo- visas de allmänna intressen som utgör grund för planen och klargörs bakgrunden till de avvägningar som gjorts mellan olika intressen och de eventuella avsteg som gjorts från program, översiktliga planer och allmänna standardkrav. Planens förenlighet med bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB bör anges. Vidare skall skälen till planens utformning och motiven för valda bestämmelser redovisas. Överväganden som legat till grund för bestämning av bygglovpliktens omfattning skall alltid tas upp. En illustrerad beskrivning ökar ofta tydligheten. Plan- beskrivningen har ingen egen rättsverkan. Hur planbeskrivningen kan disponeras exemplifieras i bilaga ”Minneslista för planbeskriv- ning”, sid 163.