ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS

GENOMFART Genomfartstrafik INFART Infartstrafik HUVUDGATA Trafik mellan områden LOKALGATA Lokaltrafik INDUSTRIGATA Industritrafik BUSSGATA Buss- (och taxi-)trafik GÅRDSGATA Lekgata vid bostäder GÅGATA Gångtrafik P-PLATS Parkering 00 Högsta hastighet ... km/tim 0000 Högsta flöde ... fordon per årsmedeldygn PARK Anlagd park NATUR Naturområde SKYDD Område som skyddar mot störning TORG Gångtrafik, handel och publik verksamhet SALUTORG Torghandel BUSSTORG Busshållplatser med personal- och passagerarutrymmen LEK Anlagd lekplats BOLL Anlagd bollplan HUND Rastplats för hundar RID Ridväg

GCMVÄG Gång-, cykel- och mopedväg FORN Fornlämningsområde

(endast när sådant är fastlagt av lst enligt KML)

Översikt över användningska­ tegorierna

Tillfällig användning av allmän plats betecknas genom tillägg av an-

vändningsbeteckning inom klammer. Se även exempel sid 87. Be- träffande bestämmelse då kommunen inte skall vara huvudman för allmän plats se sid 107.

KOMMENTARER

Byggande i skilda plan kan vålla problem från beteckningssynpunkt. Två typfall finns. Antingen är det två eller flera slag av allmänna plat- ser som överlagrar varandra eller är det fråga om enskilt byggande över eller under en allmän plats.

När det är fråga om olika slag av allmänna platser bestämmer man vilken användning som är den dominerande medan övriga använd- ningar ses som utformningsåtgärder.

Exempel

m En gångbro över park betecknas som anlagd park utformad med gångbro på visst ställe. Detsamma gäller tunnel under park. m En vägbro över park betecknas som gata utformad som viadukt. När det är fråga om enskilt byggande kan det ofta vara enklast att låta den enskilda byggrätten vara huvudanvändning och allmän gångtra- fik, körtrafik osv. vara en begränsning i markens bebyggande. Det blir då lättare att skapa ändamålsenliga inteckningsobjekt. Innan en sådan lösning väljs måste dock rätten till den allmänna trafiken vara säkerställd genom avtal liksom även ansvarsförhållandena om tredje man kommer till skada inom området.

Företeelser som hör till en viss allmän plats kan vid behov avgränsas med egenskapsbestämmelser. Exempelvis bör en mindre lekplats, en gångväg och en kiosk i en anlagd park eller en gångbana, en gatu- plantering och en mindre parkeringsyta inom en gata ses som inslag i utformningen av den allmänna platsen dvs. som egenskaper. Däremot bör en stor kvarterslekplats, en stor bollplan med belysningsmaster, ett viktigt gångstråk eller en bussterminal ses som särskild mark- användning med hänsyn till deras omgivningspåverkan.

Vad inryms i bestämmelserna om användning av allmän plats? En allmän plats är avsedd endast för den användning som bestämmel-

serna anger. Vid tillämpningen är det viktigt att beakta syftet med och följderna av dessa bestämmelser, nämligen att kostnader och miljö skall framgå tydligt.

GENOMFART är avsedd främst för långväga trafik genom en tätort. Alla trafikslag. Stor andel tung trafik.

INFART är avsedd främst för långväga trafik till och från en tätort. Alla trafikslag. Stor andel tung trafik.

Skilda plan

HUVUDGATA är avsedd främst för trafik mellan olika områden i en tätort. Alla trafikslag.

Dessa tre gatutyper ingår i ett sammanhängande huvudnät med hög framkomlighet, stort korsningsavstånd, stort trafikflöde, få tomt­ utfarter och normalt särskilda gång­ och cykelbanor. Utformningen bör medge hög hastighet (minst 50 km/h) utan att säkerheten även­ tyras. Att ordna kantstensparkering på dessa gatutyper är vanligtvis olämpligt.

LOKALGATA är avsedd främst för trafik som har sitt mål vid gatan. Alla trafikslag.

INDUSTRIGATA är en lokalgata inom ett industriområde.

BUSSGATA är en lokalgata enbart avsedd för buss i linjetrafik och eventuellt taxi. Hållplatser med väderskydd bör anges.

Dessa gator avgrenas från huvudnätet och ingår i lokalnätet med lägre framkomlighet, litet trafikflöde, många tomtutfarter och normalt cy- keltrafik på körbanan, ibland även gångtrafik. Utformningen bör vara sådan att den leder till låg hastighet (högst 50 km/h) och hög säkerhet. Gatumarkens eventuella användning för parkering beslutas genom lokala trafikföreskrifter.

GÅGATA är avsedd främst för gångtrafik, i undantagsfall även cykel med aldrig moped.

GÅRDSGATA är en gata där motorfordon inte får framföras med högre hastighet än gångfart, inte får parkeras och skall lämna före- träde åt gående.

För alla åtta gatutyperna gäller att de inrymmer gängse arrangemang av trafikanordningar, planteringar, gräsytor, hållplatsskydd, kiosker etc. I känsligare miljöer, t.ex. centra, bör läget för hållplatsskydd, kiosker, toaletter etc. bestämmas i planen.

P-PLATS är avsedd för parkering av alla slag av fordon, men kan också preciseras exempelvis till att avse turistbussar.

TORG inrymmer kiosker och serveringar, torghandel, kollektivtra- fik med hållplatsskydd samt parkeringsplatser. Om någon av dessa funktioner skall ha en dominerande omfattning eller om torgets ut- formning så motiverar kan användningen preciseras.

PARK inrymmer alla gängse slag av parkanläggningar, dvs. gång­ och cykelvägar, planteringar, mindre lekplatser och bollplaner, kiosker, uteserveringar och liknande, men inte motorfordonstrafik eller privata Huvudnät

Lokalnät

odlingslotter. Anläggningar som kan bli störande för om givningen, t.ex. stora kvarters- och bygglekplatser liksom stora boll planer med belysningsmaster och liknande, bör ges en särskild användningsbe- stämmelse. Parkeringsplatser för besökare till parken ingår, men bör i nya planer lokaliseras och avgränsas på plankartan. Begreppet ”park” förutsätter parkskötsel efter ortens sed.

Ett torg, en park eller en gata kan skyddas mot förvanskning med avseende på dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden genom särskilda skyddsbestämmelser. Syftet med bestämmelserna avgör hur området kan användas och hur det skall skötas.

NATUR kan i mindre omfattning inrymma parkanläggningar av olika slag, motionsslingor etc. men förutsätter ej detta och inte heller an- nan skötsel än viss städning. Bil­ och busstrafik inryms endast i den utsträckning som behövs för att nå viss anläggning inom området. SKYDD inrymmer skyddsanordningar som bullervall, bullerplank och tät plantering, likaså vägar för gång­, cykel­ och mopedtrafik, men inte för annan motorfordonstrafik. Området förutsätts få en sköt- sel anpassad efter läget, utformningen och ortens sed.

En allmän plats är vanligen inte avsedd för bebyggelse. Det hindrar inte att det ofta behövs både anläggningar och byggnader för själva platsens skötsel och bruk. Det kan gälla t.ex. skydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och personalutrymmen. Dessa bör så långt möjligt redovisas i planen genom egenskapsbestämmelser, som tydliggör deras inverkan på miljön.

Anordningar ”för den allmänna nyttan och trevnaden” är inte alltid avsedda för ”evigt” bruk och de behöver sällan vara belåningsbara. Om de inte förutsetts och redovisats i planen kan det vara ett alterna- tiv att bygglovspröva dem som tillfälliga åtgärder, ett annat att pröva dem som mindre avvikelser från planen (om inte frågan har intresse för en bredare allmänhet).