Förändringar i lovplikten

. . . med detaljplan

När en detaljplan börjar gälla utvidgas automatiskt den generella bygglovsplikten i följande avseenden

l.­ Omfärgning­ av­ en­ byggnad,­ byte­ av­ fasadbeklädnad­ eller­ tak­ täckningsmaterial samt annan ändring av en byggnad som avsevärt påverkar dess yttre utseende. En­ och tvåbostadshus och tillhö­ rande komplementbyggnader får dock fortfarande färgas om utan bygglov om byggnadens karaktär inte ändras väsentligt.

2. Uppsättande eller väsentlig ändring av skyltar och ljusanord­ ningar.

3.­ Uppförande,­tillbyggnad­eller­annan­ändring­av­ekonomibyggna­ der­för­jordbruk,­skogsbruk­och­därmed­jämförlig­näring.

En detaljplan utsläcker eventuella områdesbestämmelser inom plan­ området. När detaljplanen börjar att gälla upphör alltså sådana lokala variationer i bygglovsplikten som införts genom områdes bestäm­ melser. Liknande variationer kan dock införas genom detaljplanen. Bygglovsplikten kan nämligen också varieras genom detalj plane­ bestämmelser. Det kan gälla såväl minskning som ökning av lovplikten inom­hela­eller­delar­av­planområdet.­Se­kapitel­4,­ Bestämmelser. En detaljplan medför också skyldighet att söka rivningslov för rivning av byggnader och delar av byggnader. Genom en planbestämmelse kan dock undantag göras från denna huvudregel. Sådana byggnader som­får­uppföras­utan­bygglov,­generellt­eller­på­grund­av­en­bestäm­ melse­om­detta,­får­också­rivas­utan­lov­om­inte­planen­anger­att­ rivningslov krävs.

Slutligen medför en detaljplan också skyldighet att söka marklov för schaktning och fyllning som medför att höjdläget för tomter och mark för allmän plats avsevärt ändras. Även i detta fall kan undantag göras genom en planbestämmelse. Ett generellt undantag gäller för att höja eller sänka markytan till ett höjdläge som är föreskrivet i planen. Marklovsplikten kan också vidgas genom planbestämmelser till att även omfatta trädfällning och skogsplantering.

. . . med områdesbestämmelser

Införande av områdesbestämmelser förändrar inte automatiskt lov­ plikten inom området utan de generella reglerna för områden utan detaljplan fortsätter att gälla.

PBL 8:3 PBL 8:4 PBL 5:35 PBL 8:5-7 PBL 8:8 PBL 8:9 Detaljplan utökar bygglovs-

plikten

Områdesbestämmelser ändrar inte automatiskt lovplikten . . . och marklov också Rivningslov måste normalt sökas inom detaljplan . . . Variationer kan göras genom planbestämmelser

På samma sätt som en detaljplan kan dock områdesbestämmelser innehålla regler om ökning eller minskning av bygglovspliktens om­ fattning inom det aktuella området. Likaså kan områdesbestämmelser i vissa fall innehålla regler om skyldighet att söka lov för rivning res­ pektive­för­schaktning,­fyllning,­trädfällning­eller­skogsplantering.­ Se­kapitel­4,­Bestämmelser samt ”Boken om lov, tillsyn och kontroll” (Boverket 1995).

Prövningsgrunder för lov

Bestämmelserna om prövningsgrunder för bygglov är uppdelade på två­paragrafer,­där­den­ena­(8­kap.­11­§­PBL)­avser­områden­med­ detaljplan­och­den­andra­(12­§)­avser­områden­där­detaljplan­saknas.­ Den väsentligaste skillnaden är följande.

Ett byggnadsföretag i ett område där detaljplan saknas skall lämp­ lig hetsprövas både mot 2 kap. PBL och mot eventuella områdesbe­ stämmelser.­Genom­hänvisningen­i­2­kap.­1­§­skall­även­3­och­4­kap.­ MB­tillämpas­vid­denna­lämplighetsprövning.­Hänvisningen­i­8­kap.­ 12­§­PBL­till­detaljplanekravet­enligt­5­kap.­1­§­PBL­gör­det­­vidare­ möjligt­att­väga­in­en­tidsaspekt­i­prövningen,­så­att­lov­för­ett­bygg­ nadsföretag­som­i­och­för­sig­är­lämpligt­vad­gäller­lokalise­ringen,­ kan vägras i avvaktan på att kommunen antar en detaljplan för en samlad utbyggnad av området. Kommunen bestämmer med stöd av det­kommunala­planmonopolet­när­det­skall­ske.­Se­även­sid­18. Inom ett område med detaljplan sker motsvarande lämplighetspröv­ ning däremot bara mot detaljplanen. Denna förutsätts således ha be­ aktat­alla­kraven­i­2­kap.­PBL­och­i­3,­4­och­5­kap.­MB­och­även­ tidsaspekten.

Ytterligare en skillnad är att man utanför detaljplanelagt område i princip har rätt att utan prövning mot bestämmelserna i 2 kap. PBL och­i­3­och­4­kap.­MB­uppföra­komplementbyggnader­och­göra­min­ dre tillbyggnader på tomter med en­ eller tvåbostadshus. Någon sådan generell­rätt­finns­inte­inom­ett­område­med­detaljplan­utan­här­måste­ man hålla sig inom den rätt att bygga som planen anger. Planen kan dock innehålla bestämmelser om lovfria åtgärder.

Rivningslov och marklov får inte ges i strid mot detaljplan eller om­

rådesbestämmelser.­Om­dessa­inte­ger­någon­vägledning­finns­ändå­ möjlighet att pröva ärendet med hänsyn till förhållandena i det en­ skilda fallet. En detaljplan behöver således inte innehålla en uttöm­ mande reglering av dessa frågor.

Om­kommunen­beslutat­om­antagande,­ändring­eller­upphävande­av­ detaljplan,­områdesbestämmelser­eller­fastighetsplan­kan­bygglov,­ rivningslov eller marklov lämnas med villkor att planbeslutet vinner laga kraft. Av beslutet skall alltid särskilt framgå att åtgärden inte får

PBL 8:5-9

PBL 8:18 a prop 1990/91:146 s 51 f, 85 Lov med villkor

Saknas detaljplan sker lämp- lighetsprövning både mot 2 kap. PBL och ev. områdesbe- stämmelser

PBL 8:11-12

Finns detaljplan prövas lämp- ligheten bara mot denna

PBL 8:16-18 PBL 8:11 PBL 8:18 a PBL 8:12

påbörjas­innan­så­skett.­Med­detta­förfarande­kan­vinnas­tid,­främst­ genom att eventuella överklagande av planbeslut och lovbeslut då kan behandlas parallellt.

Detaljplan

Bygglov får inte ges för en åtgärd som strider mot en detaljplan. Å andra sidan­skall­lov­ges­för­en­åtgärd­som­stämmer­överens­med­­planen,­ om inte heller något av vissa andra hinder föreligger. (Se även prop. 1989/90:37­sid­28­om­ingripanden­mot­olovlig­kontorisering,­m.m.) Det­ligger­i­sakens­natur­att­det­finns­ett­visst­tolkningsutrymme­med­ beaktande av plankartans noggrannhet och planlinjernas utformning. Även­när­det­gäller­planbestämmelsernas­innebörd­kan­det­finnas­ut­ rymme för olika tolkningar. Planbeskrivningen kan som ovan nämnts ge­vägledning,­särskilt­om­det­är­fråga­om­en­bestämmelse­som­är­ utformad för en speciell situation. När det gäller vanliga bestämmel­ ser­med­standardformulering­finns­i­allmänhet­också­en­praxis­att­lita­ till.­Se­även­kapitel­4,­Bestämmelser.

Direkta avvikelser från detaljplanen ryms inte i den rätt till bygglov som sökanden har. Byggnadsnämnden får dock medge mindre avvi-

kelser som är förenliga med planens syfte. I PBL­propositionen anges

några exempel­på­mindre­avvikelser.­I­prop.­1989/90:37­ges­ytterli­ gare bedömningsgrunder för begreppet ”mindre avvikelse”. Regeln om mindre avvikelse är knappast tillämplig om någon vill använda en hel fastighet för ett helt annat ändamål än som var avsett i planen eller om avvikelsen innebär ökad exploatering av någon betydelse. Praxis utvecklas genom Regeringsrättens domar i mål där sökande eller grannar överklagat byggnadsnämndens beslut.

En­mindre­avvikelse­måste­med­tanke­på­bl.a.­medborgarinflytan­ det vara förenlig med planens syfte. Syftet skall framgå av planbe­ skrivningen. I en känslig miljö kan även mycket små avsteg rörande placering och utformning vara otillåtna därför att de strider mot syftet med planen. Har man å andra sidan i planbeskrivningen utvecklat att man ser positivt på vissa t.ex. bostadsanknutna verksamheter bör detta­kunna­utgöra­ett­underlag­för­att­tillåta­sådana,­även­om­de­inte­ är renodlade bostadskomplement som ryms inom bostadsändamålet. En förutsättning är att de inte innebär någon större omgivningspå­ verkan.

När detaljplaner innehåller bestämmelser om tillfällig användning av mark eller byggnader har fastighetsägarna rätt att få bygglov för tillfälliga åtgärder. Även utan sådan planbestämmelse kan byggnads­ nämnden ge lov för tillfälliga åtgärder om hinder mot permanent lov föreligger,­men­det­är­då­ingen­rättighet­för­sökanden.­Se­”Boken

om lov, tillsyn och kontroll” (Boverket 1995). Nämndens beslut kan

dock överklagas. prop s 741 prop 1989/90:37 s 51 ff Planen har ett tolkningsut-

rymme PBL 5:36 prop s 710 prop s 713 Man kan medge mindre av-

vikelser om de stämmer med planens syfte

Om genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa senare än då planen vinner laga kraft får bygglov inte lämnas före genomförande­ tidens början. Däremot påverkar genomförandetidens slut inte förut­ sättningarna för lov utan planen fortsätter att gälla tills den ersätts eller upphävs.

Befintliga­byggnader­inom­ett­område­med­detaljplan­kan­underhål­ las­och­upprustas­även­om­de­i­ett­eller­flera­hänseenden­strider­mot­ planen. Sådana åtgärder som i sig själva strider mot planen och som alltså medför att en byggnad kommer att strida mot planen även i andra hänseenden än förut får dock inte vidtas. Inte heller får en plan­ stridig byggnad byggas till även om den tillbyggda delen i och för sig inte­strider­mot­planen.­Det­förhållandet­att­det­på­fastigheten­finns­ någon annan byggnad eller annan anläggning som strider mot planen utgör däremot inget hinder mot bygglov. Planen kan dock innehålla en bestämmelse med villkor om att vissa åtgärder skall vidtas innan bygglov­ges,­t.ex.­att­en­utfart­skall­ändras.

Om en byggnad eller en fastighet kommit att strida mot planen ge­ nom en mindre avvikelse eller i vissa fall genom en dispens enligt äldre lagstiftning uppstår inte alltid hinder mot nya bygglov. Bygg-

nadsnämnden har att pröva om dispensen kan likställas med mindre avvikelse och i så fall förklara detta vid bygglovet.