Adresser

Adresser och andra kontaktuppgifter till de centrala myndigheter som anknyter till livsmedelsområdet finns upptagna i listan med kontaktpunkter i kontrollplanen.

7. Revision av kontrollmyndigheter

7.1 Inledning

I detta kapitel redogörs för hur revision genomförs av kontrollmyndigheter på central, regional och lokal nivå. System för både extern och intern revision beskrivs. Med redovisningen i detta kapitel anges hur det svenska kontroll- systemet uppfyller kraven på revision i artikel 4.6 i förordning (EG) nr. 882/2004 (jfr artikel 42.2d).

7.2 Statlig revision

7.2.1 Riksrevisionen

I Sverige ombildades systemet med en oberoende revision den 1 juli 2003 till ett system med en från regeringen oberoende granskning av statens resursanvändning och effektivitet. Riksrevisionen ingår i riksdagens kontrollmakt och är en myndig- het vars oberoende garanteras i en av Sveriges fyra grundlagar d.v.s. regerings- formen 12 kap. om kontrollmakten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen6. Riksrevisionen granskar all statlig verksamhet

inklusive länsstyrelserna. Riksrevisionen har inte mandat att granska kommunala myndigheter. Riksrevisionens verksamhet regleras i lag om revision av statlig verksamhet m.m.

Riksrevisionen spelar en viktig roll i vårt demokratiska system. Riksrevisionen granskar såväl myndigheternas redovisning som effektiviteten i statens åtaganden. Det övergripande målet för Riksrevisionen är att bidra till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet. Riksrevisionen utför dels årliga revisioner, dels effektivitets-

revisioner.

Den årliga revisionen innebär att årligen granska myndigheternas redovisning och förvaltning. Denna ska följa god revisionssed, det vill säga bedöma om redo- visningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, och om myndigheterna följer gällande föreskrifter.

Den årliga revisionen upprättar revisionsberättelser och samlar de viktigaste iakttagelserna i en årlig rapport som lämnas till riksdagen och regeringen. Effektivitetsrevisionen granskar hur effektiv den statliga verksamheten är.

Resultatet redovisas i granskningsrapporter. De viktigaste iakttagelserna tas med i

6

8 kap. - Vissa befattningshavare och organ. Riksdagsordningen var fram till 1974 en grundlag, men har nu en mellanställning. Här finns detaljerade regler om riksdagens arbetsformer inkl. dess

den årliga rapporten tillsammans med motsvarande iakttagelser från den årliga revisionen.

Effektivitetsrevisionen granskar förhållanden som rör statens budget, genom- förande och resultat av den statliga verksamheten samt statens åtaganden.

Effektivitetsrevisionen granskar även statliga insatser i allmänhet. Staten ska få ett effektivt utbyte av sina insatser, mot bakgrund av allmänna samhällsintressen. Varje myndighets styrelse ska följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelse till riksdagen som Riksrevisionens granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till. Enligt 15 § i verksförordning, ska myndig- heten - om Riksrevisionens revisionsberättelse över myndighetens årsredovisning innehåller någon invändning - inom en månad efter berättelsens överlämnande, till regeringen redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser vidta med anledning av invändningen. Varje myndighets styrelse ska besluta om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsrapporter.

7.2.2 Justitieombudsmannen

Justitieombudsmannen (JO) är utsedd av riksdagen med uppgift att övervaka att domstolar, andra myndigheter och tjänstemän vid myndigheter (samt även andra vilkas arbete innebär s.k. myndighetsutövning) följer lagar och andra författningar och att de även i övrigt uppfyller sina skyldigheter. JO:s tillsyn (övervakning) baseras på anmälningar som allmänheten skickar in till JO, initiativärende och på iakttagelser vid inspektioner.

JO har vissa befogenheter när han eller hon vid sin tillsyn upptäcker att en tjänste- man har tillämpat en lag felaktigt. Det yttersta vapnet är att JO, som särskild åklagare, kan väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller annat brott i tjänsten. Detta händer mycket sällan, men bara vetskapen om att JO har denna möjlighet har stor betydelse för JO-ämbetets auktoritet. JO har även rätt att

initiera disciplinförfarande mot en tjänsteman för tjänsteförseelse. Vanligast är att JO i sin tillsynsverksamhet gör kritiska, vägledande och/eller rådgivande

uttalanden. Ett uttalande från JO är aldrig rättsligt bindande. JO-ämbetet är helt opolitiskt.

7.3 Internrevision

7.3.1 Inledning

Ekonomistyrningsverket (ESV) har sedan den 1 januari 2006 enligt förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket, i uppgift att ansvara för att utveckla och samordna den statliga internrevisionen. ESV ska sedan årligen lämna en redovisning till regeringen över hur väl den statliga internrevisionen fungerar.

Genom samordning ska internrevisionen stärkas, vilket innebär att ESV ska upprätta ett system för en planerad och ordnad metod- och kompetensutveckling samt kvalitetssäkring. Delar av samordningen sköttes tidigare av regeringens revisionsmyndighet (t.o.m. juni 2003).

Den statliga internrevisionen regleras i förordning om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. Myndighetens styrelse ska enligt 5 § besluta om revisionsplan. Planen ska grundas på en inom internrevisionen genomförd analys av risken för väsentliga fel i den granskade verksamheten. Internrevisorerna ska redovisa sina iakttagelser till myndighetens styrelse varefter styrelsen ska fatta beslut om åtgärder. Denna förordning tillämpas på de myndigheter som har en särskilt inrättad funktion för internrevision. I detta fall berörs fyra länsstyrelser (Norr- bottens län, Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län) samt

Jordbruksverket. För övriga statliga myndigheter gäller verksförordning där det anges att det är styrelsen som ska besluta om en revisionsplan.

7.3.2 Livsmedelskontrollen

Inom Livsmedelsverket bedrivs inte internrevision som en egen funktion.

Livsmedelsverket utgår istället ifrån en särskild instruktion för internrevision. På uppdrag av generaldirektören upprättar en kvalitetsgrupp, efter förslag från en operativ revisionssamordnare, vid den årliga verksamhetsplaneringen en revisionsplan. Revisionerna varierar i fråga om omfattning och djup. Kvalitets- gruppen ansvarar för planering och organisering av revisionerna. Internrevision- erna är en del av Livsmedelsverkets uppföljning av att verksamheten bedrivs enlig styrande dokument i verksledningssystemet (VLS) och andra krav. Syftet med revisionerna är främst att identifiera brister, förbättringsmöjligheter och positiva exempel. Revisionen planeras och genomförs av samordnaren och en med- bedömare. Om avvikelser identifieras ska den berörda enheten vidta åtgärder. Chefen för enheten beslutar om tidsram för när åtgärderna ska vara genomförda. Åtgärderna dokumenteras och följs upp av samordnaren. Normalt ska alla enheter revideras minst en gång inom en fyraårscykel, men den närmare frekvensen avgörs vid behov. Samordnaren sammanfattar de viktigaste resultaten i en rapport som lämnas till ledningsgruppen. Hänsyn tas till resultaten från tidigare genom- förd extern granskning. Det ställs t.ex. ytterligare krav på åtgärder efter

revisionen.

Kvalitetsgruppen ansvarar för att arkivera den samlade dokumentationen, d.v.s. revisionsrapporter, blanketter och iakttagelser och årsrapporter.

Instruktionen gäller även för den ackrediterade verksamheten men med ett antal modifieringar. Enheterna med ackrediterad verksamhet ska revideras varje år. Revisionsplaner, revisionsrapporter och årsrapporter publiceras på

7.3.2.1 Kommunrevisioner

Från år 2007 ska länsstyrelserna utföra revisioner av kommunernas livsmedels- kontroll. Metoderna för arbetet håller för närvarande på att utvecklas och en försöksverksamhet har påbörjats där länsstyrelsens länsveterinär tillsammans med en statsinspektör från Livsmedelsverket gör en revision av kommunens

djurskydds- och livsmedelskontroll vid ett och samma tillfälle. Revisionerna börjar med en dokumentgenomgång där verksamhetsplanering och

resursplanering granskas i förhållande till verksamhetskriterierna i förordning (EG) nr. 882/2004. Därefter diskuteras verksamheterna (djurskyddskontroll och livsmedelskontroll) med ledamöter för den politiska nämnden, förvaltningschef och inspektörer vid samma tillfälle. För bedömningarna som görs av länsstyrelsen respektive Livsmedelsverket finns hjälp i form av bedömningsgrunder. Metoderna och bedömningsgrunderna är ännu inte färdigutvecklade. Resultatet redovisas i en rapport och kommunen ska redovisa åtgärder som den planerat för att avhjälpa eventuella avvikelser. Skulle inte åtgärderna vara tillräckliga kan Livsmedels- verket förelägga kommunen att vidta rättelse. Revisionerna ska ske inom en period av fyra till fem år.

7.3.2.2 Normerande inspektioner

Tillsynsavdelningen vid Livsmedelsverket utför s.k. normerande inspektioner. Den här typen av inspektion innebär, att man granskar kommunernas kontroll över en viss anläggning. I normerande inspektion ingår att granska vilken

dokumentation som finns om kontrollen för anläggningen, vilken kompetens som finns för att utföra kontrollerna samt att genomföra en inspektion på själva anläggningen. Livsmedelsverket övervakar genom dessa inspektioner den kommunala kontrollen över anläggningen samt får en bild av hur lagstiftningen efterlevs på de typer av anläggningar som omfattas av normerande inspektioner. Verksledningen beslutar från år till år om vilken typ av anläggningar som skall utgöra föremål för de normerande inspektionerna och hur inspektionerna skall planeras (t.ex. gemensamt av flera enheter). Inspektionen utförs sedan utifrån en särskild instruktion. Resultatet från normerande inspektioner är ett viktigt underlag för kommuninspektionen (se avsnitt 7.3.2.1).

7.3.3 Jordbruksverket

Vid Jordbruksverket finns en internrevisionsenhet bestående av 7 personer. Enhetens uppgift är att utföra intern revision av all verksamhet som

Jordbruksverket bedriver eller ansvarar för. Till grund för arbetet ligger Förordning om internrevision vid statliga myndigheter m.fl. och Policy för internrevisionsfunktionen vid Statens jordbruksverk, fastställd av Jordbruks- verkets styrelse 1997-11-27 och reviderad 2003-05-22. Arbetet sker enligt internationellt accepterade standards och etiska riktlinjer antagna av IIA (The Institute of Internal Auditors).

Internrevisionen arbetar på uppdrag av Jordbruksverkets styrelse som i början av varje räkenskapsår tar beslut om revisionsplanen för det kommande året. Samråd

sker med Riksrevisionen innan beslut fattas. Revisionsplanen är grunden för arbetet under året. Vägledande vid valet av granskningsinsatser är risk och väsentlighet vilket innebär att granskningen fokuseras på de områden där risken bedöms vara störst för att fel i verksamheten kan uppkomma och där felen kan medföra väsentlig skada för verket.

Revisionsprocessen finns beskriven i verkets revisionshandbok. Internrevisionens granskningar utförs normalt i projektform. Resultaten av utförd granskning rapporteras till en granskade enhetens chef. Avdelningsövergripande frågor rapporteras till alla berörda avdelningar. Iakttagelser av mer väsentlig karaktär rapporteras till styrelsen. Styrelsen informeras dessutom vid varje styrelse- sammanträde samt genom en sammanfattande årsrapport.

Om brister i verksamheten noteras i samband med revision ska den granskade avdelningen/enheten upprätta en åtgärdsplan, inklusive tidsplan, över de åtgärder som ska vidtagas med anledningen av resultaten av granskningen. Åtgärdsplanens genomförande följs upp av internrevisionen som rapporterar resultatet till

generaldirektören.

7.3.4 Djurskyddskontrollen

7.3.4.1 Revision av länsstyrelsernas verksamhet

Djurskyddsmyndigheten följer fortlöpande upp länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroll m.m. genom revisionsbesök. Revisionerna kommer att genomföras med som högst ett treårsintervall. Under år 2006 har Djurskydds- myndigheten utfört revision av sju länsstyrelser. Enligt Djurskyddsmyndigheten föreslagna föreskrifter och allmänna råd om offentlig djurskyddskontroll ska länsstyrelsen inför revisionen ge myndigheten den information och de dokument som myndigheten begär och som behövs för revisionen. Vid revisionsbesöket följs en i förväg uppgjord disposition. Revisionsbesöken sammanfattas i en rapport i form av en redogörelse för hur berörd länsstyrelse arbetar samt ett yttrande vilket innehåller en bedömning av länsstyrelsens djurskyddsarbete. Beroende på resultatet av revisionen följs denna upp genom krav på

återrapportering eller återbesök.

7.3.4.2 Länsstyrelsens revision av kommunernas verksamhet

Länsstyrelsen reviderar i sin tur kommunernas operativa djurskyddskontroll. Hur detta ska gå till föreslås regleras i Djurskyddsmyndigheten föreskrifter och allmänna råd om offentlig djurskyddskontroll. Av föreskrifterna kommer bl.a. att framgår att länsstyrelsen regelbundet ska granska djurskyddskontrollen i länets nämnder genom revision. En sådan granskning bör ske vart tredje år. Inför revisionen ska den kommunala nämnden ge länsstyrelsen den information och de dokument som styrelsen begär och som behövs för revisionen. Enligt

Djurskyddsmyndighetens sammanställning av tillsynsrapportering för år 2005 hade länsstyrelserna genomfört 49 kommunbesök.

Om allvarliga brister framkommer vid revisionen ska länsstyrelsen överväga någon åtgärd med stöd av 24 d, 24 e eller 24 f § i djurskyddslagen. Länsstyrelsen ska ge nämnden en revisionsrapport så snart det kan ske. Länsstyrelsen ska skicka en kopia av revisionsrapporten till Djurskyddsmyndigheten.

7.3.5 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Intern revision genomförs för att säkerställa kvalitetssystemets fortsatta lämplighet och effektivitet (SS-EN ISO/IEC 17025). Vid revisionen följs

Kvalitetsmanual och avdelningarnas kvalitetssäkringsdokument upp för att se om de krav uppfylls som ställs i gällande kvalitetssystemstandard, föreskrifter m.m. samt hur tillämpningen fungerar på alla nivåer i verksamheten. Intern revision kan också genomföras då behov uppstår som t.ex. kontroll av att klagomål och

avvikelser åtgärdats.

SVA-övergripande dokumentation som återfinns i SVAs kvalitetssystem har tagits fram för att stödja och säkerställa revisionerna. Avdelning för Vetenskap och Kvalitet ansvarar för att original av revisionsdokumenten tas fram. General- direktörn är ytterst ansvarig för SVAs interna revisioner men har delegerat det praktiska utförandet till Kvalitetssamordnaren på SVAs avdelning för vetenskap och kvalitet.

SVAs ledning gör en genomgång (ledningens genomgång) av kvalitetssystemet två gånger per år under hösten och våren enligt en speciell rutin. Till detta har det tagits fram specifik revisionsdokumentation. Syftet är att SVAs ledning, avdel- ningarnas kvalitetsansvariga och SVAs kvalitetschef ska genom att följa upp och diskutera kvalitetssystemet och dess mål, förvissa sig om kvalitetssystemets fortsatta lämplighet och effektivitet samt då behov finns införa förändringar som leder till ständiga förbättringar av Kvalitetssystemet.

7.3.6 Länsstyrelsernas internrevision

Inom länsstyrelsen ligger funktionen för internrevision på den ekonomiska funktionen/enheten, samt på länsledningen. Varje funktion/enhet inom landets länsstyrelser är ansvariga för sin respektive ekonomi. Den ekonomiska

funktionen/enheten kontrollerar sedan övriga funktioners/enheters ekonomi, dels löpande under året, dels i halvårs-, samt helårsuppföljningar.

Varje verksamhetsområde inom länsstyrelsen ska upprätta en verksamhetsplan samt en kontrollplan, där årets verksamhet ska beskrivas och planeras. Verksam- hetsplaner och tillsynsplaner är diarieförda och offentliga handlingar.

Länsledningen följer upp att enheternas/funktionernas verksamhetsplaner och kontrollplaner följs enligt plan halvårsvis.

7.3.7 Kommunal revision

För samtliga kommuner gäller att den kommunala revisionen regleras i

kommunallagen. Av 9 kapitlet framgår vilka befogenheter, uppdrag samt hur den kommunala revisionen ska genomföras, vilket således även omfattar de olika nämnderna, d.v.s. den lokala kontrollmyndigheten. Utöver denna generella revisionsstyrning sker statlig revision för den lokala livsmedel- och djurskydds- kontrollen genom Livsmedelsverkets normerande kontroller respektive läns- styrelsens revision av kommunal djurskyddskontroll. Se vidare avsnitt 7.2.1.1 respektive 7.2.3.2. Utöver dessa generella regleringar finns olika varianter av hur kommunerna hanterar revisionen internt. Allt ifrån kvalitetssäkringssystem, till olika internkontrollfunktioner.