Utförande av kontrollen och personella resurser

Kontrollarbetet är uppdelat på tre regioner, Syd, Väst och Nordost och de fyra kontoren: Alnarp/Malmö och Helsingborg (Syd); Göteborg (Väst) och Stockholm (Nordost). Inspektionskontoren är utrustade i enlighet med kraven i KOM

direktivet 98/22/EG.

Den fytosanitära officiella kontrollen består av

• Gränskontroll, med importkontroll och exportkontroll • Produktionskontroll av

- företag som producerar växter eller växtprodukter som ska vara försedda med växtpass vid förflyttning på den inre marknaden,

- sågverk som producerar virke avsett för tillverkning av sundhetsmässigt säkert träemballage enligt ISPM 15,

- företag som producerar sådant träemballage.

• Inventeringar för att verifiera de svenska skyddade zonerna samt andra inventeringar som Sverige har att genomföra enligt EU:s rättsakter på det fytosanitära området

• Stickprovskontroller i syfte att övervaka växtproduktionen enligt kravet i rådsdirektivet 2000/29/EG artikel 12 (marknadskontroller).

Till detta kommer uppföljning av myndighetens beslut om bekämpning till följd av påträffade fall av allvarliga växtskadegörare.

4.6.3.1 Gränskontrollen

Importkontroll föregås av en anmälan och genomförs avseende de produkter som importeras direkt över svensk gräns från tredje land eller som transiterats till landet från annat EU-land. Kontrollen indelas i 3 moment: Dokumentkontroll, identitetskontroll och fysisk kontroll. År 2005 importerades ca 6 500 sändningar över svensk gräns.

Enligt Rådsdirektivet 2000/29 ska importerade sändningar som innehåller växter eller växtprodukter som omfattas av detta regelverk, kontrolleras. Reducerad inspektionsfrekvens medges endast för sändningar som omfattas av

Kommissionens förordning (EG)1756/2004, d v s detta beslutas på gemen-

skapsnivå. För sändningar för vilka det finns möjlighet att nationellt besluta om en lägre inspektionsfrekvens görs en riskanalys utifrån erfarenheter av gjorda

kontroller men också baserad på information från systemet för internationella notifieringar via (Europhyt, EU-kommissionens nätbaserade databas för

dokumentation av fynd av allvarliga växtskadegörare), och den europeiska mellanstatliga växtskyddsorganisationen.

Under år 2005 användes ca 4 årsarbetskrafter (åa.) för importkontroll inkl. stöd och ledning från sakenheten.

Exportkontroll genomförs på beställning av en exportör vars vara av importlandet avkrävs växtskyddskontroll. Det innebär att myndigheten kontrollerar att import- landets krav är uppfyllda och utfärdar ett sundhetscertifikat.

Under år 2005 användes ca 6 åa. för exportkontroll inkl. utfärdande sundhets- certifikat samt stöd och ledning från huvudkontoret. Detta var en exceptionellt hög siffra till följd av Kinas krav på sundhetscertifikat för sändningar som

innehåller träemballage. Då detta krav har upphört bör en mera normal omfattning vara ca 3 åa.

4.6.3.2 Produktionskontroll

A) Produktionskontroll av företag som producerar växter eller växtprodukter som ska vara försedda med växtpass

För de växter och växtprodukter som utgör störst risk för överförande av

allvarliga skadegörare vid förflyttning inom EU finns krav på dessa ska åtföljas av en märkning ett s.k. växtpass. Vid fynd av allvarliga växtskadegörare ger denna märkning möjlighet att spåra smittans ursprung men även i bästa fall möjlighet att spåra till vilka företag försäljning har skett. Företag som är godkända för att utfärda växtpass (ca 150) är registrerade vid Jordbruksverket.

Verksamheten styrs dels utifrån krav i direktiv 2000/29 art 6.5.c och dels utifrån en riskbedömning av såväl verksamhetens art som omfattning.

Förökningsmaterial av växter med stor risk ges högre prioritet jämfört med andra med lägre risk – t.ex. produktion av färdigvara - vilket leder till hög respektive låg inspektionsfrekvens.

Tillgänglig information via informationskanaler om olika växters sundhetsstatus i olika ursprungsländer ger ytterligare underlag för prioritering av

inspektionsinsatserna,

Under år 2005 användes ca 1,5 åa. för produktionskontroll av företag som getts rätt att utfärda växtpass, inkl. stöd och ledning från huvudkontoret.

B) Produktionskontroll av sågverk som producerar värmebehandlat virke och företag som producerar träemballage från sådant virke

Värmebehandling av sågat virke till 56°C i virkets kärna i minst 30 minuter utgör idag en allmänt accepterad metod för att säkra att inga allvarliga växtskadegörare sprids med virket. Alla företag som avser att märka sitt virke/träemballage med angivande av att värmebehandling är genomförd måste vara godkända och registrerade hos av Jordbruksverket och stå under regelbunden kontroll. Knappt 800 företag är godkända för denna märkning.

Denna verksamhet styrs idag utifrån årliga kontroller och utfallet av dessa men även i viss mån utifrån en riskbedömning i de fall företaget producerar såväl behandlad som obehandlad vara.

Under år 2005 användes ca 3 åa. för produktionskontroll av sågverk och tillverkare av träemballage, inkl stöd och ledning från huvudkontoret. 4.6.3.3 Inventeringar

Som EU-land har Sverige att årligen genomföra inventeringar av de skadegörare för vilka landet har s.k. skyddade zoner, samt andra inventeringar enligt EU:s rättsakter på det fytosanitära området. Motivet för detta är att säkerställa att villkoren för att få upprätthålla det extra krav som de skyddade zonerna innebär, fortfarande är uppfyllda. Omfattningen av inventeringarna rapporteras årligen till EG-kommissionen.

Under år 2005 användes ca 2 åa. för denna typ av inventeringar, inkl stöd och ledning från huvudkontoret.

4.6.3.4 Stickprovskontroller

Denna kontroll ska enligt artikel 12 i rådets direktiv 2000/29/EG utföras som stickprov och utan åtskillnad på grund av växternas ursprung. Särskild fokus ska läggas på de växter som ska vara försedda med växtpass. Kontrollerna ska vara riktade om det har framkommit uppgifter som tyder på att kraven i direktivet inte är uppfyllda.

Kontroller av detta slag bedrivs dels på försäljningsställen av växter som inte är registrerade av Jordbruksverket men också i samband med någon av de ovan beskrivna kontrollerna eller tillsammans med kvalitetskontrollen av färska frukter och grönsaker som verkets regionala kontor också ansvarar för.

Under år 2005 användes ca 0,4 åa. för denna typ av kontroll, inkl stöd och ledning från huvudkontoret.

En svaghet med nuvarande system i Sverige är att växthusodlingen inte är registrerad trots att arbetet med att verifiera av Sverige begärda skyddade zoner innebär en omfattande aktivitet från verkets sida i viss del av växthusodlingen. 4.6.3.5 Uppföljning av myndighetens beslut om bekämpning till följd av

påträffade fall av allvarliga växtskadegörare

När en allvarlig växtskadegörare påträffas engageras såväl handläggare vid huvudkontoret som regional växtinspektör i arbetet med att klarlägga angreppets omfattning, om möjligt smittans ursprung samt eventuella vidare spridning från det aktuella företaget. Vidare tas beslut om bekämpning och sanering. EG-

om att smittan har sitt ursprung i ett annat land alternativt att smittat material sänts till ett företag i ett annat medlemsland. Motsvarande rutiner gäller om smittan antas komma från ett icke EU-land.

Under år 2005 använde Jordbruksverket ca 0,2 åa. för denna typ av uppföljning, inkl. stöd och ledning från huvudkontoret.