Stöd, samordning och utbildning

För att likrikta och samordna djurskyddskontrollen arbetar kontrollmyndigheterna med ett flertal olika instrument. För att åstadkomma en tydlighet och för att på bästa sätt tillvarata tillgängliga resurser riktar sig Djurskyddsmyndighetens

samordnande insatser sig i första hand mot länsstyrelserna medan länsstyrelserna i sin tur har ansvaret för att samordna kommunernas djurskyddskontroll.

Djurskyddsmyndighetens samordningsinsatser består huvudsakligen av läns- styrelsebesök, vilka kombineras med revision, samt att myndigheten regelmässigt samlar den personal vid länsstyrelserna som handlägger djurskyddsfrågor till informations- och samordningsträffar.

Vid sidan av detta har Djurskyddsmyndigheten ett generellt ansvar för att i enlig- het med 24 a § djurskyddslagen samordna övriga kontrollmyndigheters arbete. Detta kan ske genom att regelmässigt och vid behov ta fram gemensamma blanketter för kontrollverksamhet, ta fram annat informationsmaterial i form av exempelvis broschyrer, information via webbplatsen m.m.; belysa aktuella juridiska frågor i rättsutredningar; att stödja utvecklingen av system som under- lättar kontroll (t.ex. djurförbudsregistret); att stödja utvecklingen av system som underlättar uppföljning av kontroll (t.ex. djurskyddskontrollregistret).

Djurskyddsmyndigheten har också ett visst ansvar för tillsynsvägledning gentemot kommunerna; t.ex. i frågor där det finns ett behov av en nationell samordning. Vid sådan tillsynsvägledning (”Nationella tillsynsdagar”) kan Djurskyddsmyndigheten ta organisatorisk hjälp av, och utföra vägledningen i samråd med, länsstyrelserna.

Länsstyrelserna och kommunerna anordnar även regionala kontrollprojekt (s. k. PIK- projekt) både inom livsmedels- och djurskyddsområdet.

Ansvaret för att följa upp och samordna den kontroll som sker efter förordnande av Djurskyddsmyndigheten (i dag ban- och tävlingsveterinärer), samt att till dessa veterinärer ge kontrollvägledning generellt och i enskilda fall åvilar i första hand Djurskyddsmyndigheten. För att lösa dessa uppgifter har myndigheten utarbetat arbetsinstruktioner.

Länsstyrelserna har sedan ett ansvar för att samordna kommunernas djur-

skyddskontroll. Detta sker genom kommunbesök (som kombineras med revision) samt informations- och utbildningsträffar för kommunernas djurskydds-

inspektörer. Länsstyrelserna ska även bilda särskilda samordningsgrupper med de kommuner som är belägna i länet. Länsstyrelserna ansvarar för att sammankalla grupperna.

Nationella- och regionala kontrollprojekt har visat sig vara ett effektivt hjälpmedel för att utveckla och samordna djurskyddskontrollen.

Djurskyddsmyndigheten arbetar därför med att ta fram och driva nationella kontrollprojekt. I utbildnings- och informationsinsatser gentemot kommunerna tar Djurskyddsmyndigheten i så stor utsträckning som möjligt hjälp av

länsstyrelserna.

För att stödja de operativa kontrollmyndigheterna på djurskyddsområdet har regeringen gett Djurskyddsmyndigheten i uppdrag att, tillsammans med

Jordbruksverket, utforma ett djurskyddskontrollsregister. Ett sådant register kan innehålla uppgifter om kontrollobjekt, resultat av utförda kontroller mm. Enligt 24 § djurskyddslagen ska den kommunala nämnden ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Enligt Djurskyddsmyndighetens allmänna råd om tillsyn bör miljö- och hälsoskyddsnämnden (eller motsvarande) i en kommun anställa en eller flera inspektörer. Antalet bör stå i relation till omfattningen av det arbete som ska utföras enligt djurskyddslagstiftningen. Anställd personal bör ha nödvändig kunskap för att utföra uppgifter om offentlig djurskyddskontroll och ha genomgått grundutbildning, fortbildning och praktiktjänstgöring i enlighet med det som föreslås i de allmänna råden. Arbetsgivaren bör upprätta individuella kompetens- utvecklingsplaner. Planerna bör anpassas efter det kompetensbehov som kontroll- myndigheten har med hänsyn till bl.a. den djurhållning som bedrivs inom dess verksamhetsområde. Planerna bör utvärderas regelbundet och korrigeras vid

behov. Dessa planer samordnas i regel med de utvecklings- och medarbetarsamtal, som förs årligen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

4.5.5 Uppföljning och utvärdering av kontrollen

Länsstyrelserna genomförde 49 kommunbesök (revisioner) under år 2005. Endast sex länsstyrelser har utfört revisioner hos kommuner i den omfattning som

rekommenderas i Djurskyddsmyndighetens allmänna råd om tillsyn mm. Enligt dessa råd bör länsstyrelsen regelbundet men minst vart tredje år besöka och utvärdera kommunernas djurskyddskontroll.

4.5.6 Metoder för att säkerställa att verksamhetskriterierna uppfylls

Allmänna råd för djurskyddskontroll

Djurskyddsmyndigheten har beslutat om allmänna råd för hur den offentliga kontrollen bör bedrivas. (DFS 2004:9, L4). Dessa allmänna råd ger vägledning kring lämpliga former för en offentlig djurskyddskontroll, lämpliga utbildningar för kontrollpersonal, hantering av djurskyddsärenden mm

Inspektionsmallar mm

Djurskyddsmyndigheten tillhandahåller en checklista för djurskyddskontroll av cirkusar, mallar för ansökningshandlingar för prövning av tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen. Djurskyddsmyndigheten arbetar med att ta fram checklistor för bl.a. kontroll av livsmedelsproducerande djur. Dessa checklistor harmoniserar med de krav som ställs i de så kallade tvärvillkoren.

Intressekonflikter

Det är kommunala nämndens ansvar att säkerställa att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför offentlig kontroll. I praktiken kan problem uppstå om kommunen är huvudman för viss anläggning där djurhållning bedrivs eller om personalen som utför offentlig kontroll (eller anhörig) är

involverade i någon form av djurhållning som han eller hon själv inte får

kontrollera. Ett lämpligt sätt att behandla dessa frågor är att ingå samarbetsavtal mellan myndigheter. Övriga upplysningar kring dessa frågor återfinns i avsnittet 3.2.5 och 4.2.9.

Tillträde

En kontrollmyndighet har med stöd av 27 § djurskyddslagen rätt att ta del av handlingar och få tillträde till djurstallar m.m. , samt har i den utsträckning som behövs för kontrollen rätt att:

1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och

2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller som berör djurhållningen och där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.

En kontrollmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, eller beslut eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får kontrollmyndigheten sätta ut vite. Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer en kontrollmyndighets föreläggande, får myndigheten besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

I de fall länsstyrelserna vid sina revisionsbesök finner brister i den kommunala kontrollen kan de fatta olika former av beslut. Enligt 24 e § djurskyddslagen kan länsstyrelsen om en kommun inte fullgör de skyldigheter som följer av

kommunens kontrolluppdrag förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Ett sådant föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som länsstyrelsen anser nödvändiga för att bristen ska kunna avhjälpas.

Om en kommun grovt eller under längre tid har åsidosatt sin kontrollskyldighet när det gäller en viss verksamhet, får regeringen enligt 24 f § djurskyddslagen, på ansökan av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen, besluta att ansvaret för kontrollen över den verksamheten ska flyttas över till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan enligt 31 § djurskyddslagen besluta om omhändertagande av djur. Enligt 29 § djurskyddslagen kan länsstyrelsen meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur.

Utrustning

I förordning (EG) nr. 882/2004 står det att myndigheter som är behöriga att utföra offentlig kontroll bör ha tillgång till tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, och lämpliga och väl underhållna utrymmen och lämplig utrustning för att kunna utföra sina uppgifter ordentligt.

Den utrustning som djurskyddsinspektören behöver som stöd för sin kontroll, och som oftast också står till buds är kontorsmaterial, datautrustning, fordon, skydds- kläder, kamera för bild- och ljudupptag samt enklare mätutrustning. För mer avancerad och dyrare mätningar anlitas ofta en expert.

För att säkerställa att kontrollpersonalen inte påverkar smittskyddsläget negativt har Djurskyddsmyndigheten i sina allmänna råd om tillsyn mm angett riktlinjer för lämpliga hygienregler vid offentlig kontroll. Djurskyddsmyndigheten har beslutat om en egen policy om hygienregler inför besök av anläggningar med djur.

Dokumentation av offentliga kontroller

Djurskyddsmyndighetens allmänna råd om tillsyn innehåller detaljerade regler för hur djurskyddskontrollen bör bedrivas. Utförd djurskyddskontroll skall alltid dokumenteras.