Aerosoler - upptagsstudier

Epidemiologiska studier kan konstatera orsakssammanhang, nen inte förklara mekanismerna bakom processerna. För att

förstå mekanismerna behövs detaljerade kunskaper om hur de olika ämnena förhåller sig. Studier av radon och dess

döttrar på atomär, molekylär och partikelnivå är därför av största intresse.

Till skillnad från radon, som är en gas med mycket liten kemisk reaktionsförmåga är radondöttrarna kemiskt mycket reaktiva fasta ämnen, som kan fastna på partiklar, aero-soler, i luften. Beroende på dessa partiklars storlek och kemiska egenskaper kan de stanna kortare eller längre tid i luften. Därför beror radondöttrarnas uppträdande i mycket hög grad på luftkvalitén i bostaden.

Radondöttrarna förekommer i luften antingen som fria

(obundna) eller bundna. De obundna radondöttrarna är fria atomer eller joner, som binds till andra molekyler i luf-ten. De är mycket små, ca 1 nanometer (0,000 001 m m ) . De bundna radondöttrarna igen är sådana, som binds till par-tiklar, aerosoler, i luften. Dessa aggregat kan vara flera hundra gånger större än de obundna aggregaten. Ju större aggregaten är, desto svårare har de att hålla sig kvar i luften.

De bundna och de obundna radondöttrarna har olika kemiska och fysikaliska egenskaper, bl. a. olika vidhäftningsför-måga och olika diffusionshastighet. Det är således av

mycket stor vikt att vid dosuppskattningar känna till stor-leksfördelningen av de partiklar som bär med sig radon-döttrarna. Mätningar gjorda hittills visar att

radondött-rarna är jämnt fördelade på aerosoler av alla partikel-storlekar. På grund av radondöttrarnas stora diffusions-hastiohet fastnar de främst på aerosoler som redan bildats

i luften. Vanligen finns radondöttrarna på partiklar som är 0,1 - 0,2 mikrometer (0,001 - 0,002 mm) i diameter.

Försök har gjorts i ganska stor omfattning i gruvor, men förhållandena där är helt andra än i bostadsmiljö. Vissa förstudier har gjorts i bostadsmiljö, men ytterligare be-hövs ingående studier av partikelfördelning i olika typer av inandningsluft.

För att få en fullständigare bild av hur radondöttrarna beter sig bör partikelmätningarna kompletteras med studier av hur mycket som når lungan och hur mycket som fastnar i lungan. Därför behövs mätningar av radondotterhalt i inand-nings- resp. utandningsiuft. Ned hjälp av apparatur på SS1 kan nan studera om radondöttrarna fastnar i näsan eller om de når ner till lungan. Förstudier har gjorts i såväl

gruv-som laboratorie- och bostadsmiljö. Förbättringar av mät-metoderna påbörjades före Tjernobylolyckan, och kommer att återupptagas så fort som möjligt.

10.6 Sammanfattning.

För en bättre förståelse för radonproblematiken krävs in-satser på flera områden. För kunskap om problemets omfatt-ning krävs omfattande kartläggomfatt-ningar av marken och bostads-beståndet. Det krävs forskning rörande byggnadstekniska åt-gärder. Vidare krävs undersökningar för att konstatera om givna bestämmelser, rekommendationer och information haft avsedd effekt på den samlade befolkningsdosen och på de höga radondotterhalterna. Dessa undersökningar baseras lämpligen på slumpurval.

Studier inom alla dessa områden har pågått allt sedan radonproblemet upptäcktes. Insatserna ökade betydligt i Sverige efter radonutredningen. I Sverige ligger man kun-skapsmässigt väl framme, främst beroende på att radonprob-lemet här är så stort och därför så angeläget. Men mycket återstår ännu att göra.

För närvarande pågår kartläggning av äldre hus, som inte byggts om. Detta för att uppskatta hur radon- och radondot-terhalten varit tidigare.

Höga radondotterhalter kan förekomma i hus med höga radon-halter i dricksvatten. Undersökningar av radonhalten i dricksvatten har nyligen slutförts.

Risken för lungcancer för sådana som utsatts för höga radondotterhalter i sina bostäder kan uppskattas genom

epidemiologiska studier. Det har gjorts ett antal epidemio-logiska studier i bostadsmiljö såväl i Sverige som utom-lands. Dock har ingen studie hittills varit tillräckligt stor för att med säkerhet bestämma riskens storlek. I

Sverige är förutsättningarna goda för att göra en omfattan-de epiomfattan-demiologisk studie, omfattan-dels på grund av omfattan-de höga radon-dotterhalterna i bostäderna, dels på grund av det svenska cancerregistret.

För tillfället planeras en stor epidemiologisk studie av fall- kontrolltyp i Sverige, omfattande ca 1500 fall och 3000 kontroller. Studien beräknas pågå i ca 5 år och kosta ca 10 miljoner kronor. Den höga kostnaden hänförs främst till mätningar av radondotterhalten i de undersöktas bostä-der. Forskningsansökningar har lämnats in till berörda

forskningsråd. Besked om huruvida studien kan starta beräk-nas komma till sommaren 1987.

Epidemiologiska studier kan konstatera orsakssammanhang men ej förklara mekanismerna. För en närmare förståelse för ra-donproblematiken krävs även detaljerade kunskaper om hur

radon och radondöttrarna uppträder. Nedan radon är en gas med mycket liten kemisk reaktionsförmåga är radondöttrarna kemiskt mycket reaktiva fasta partiklar, 6om lätt fastnar på andra partiklar, aerosoler eller dammpartiklar i luften.

Studier av dessa partiklar kan därför ge kunskaper om hur radondotterpartiklarna beter sig i olika luftkvaliteter.

Vidare kan mar bestämma hur stor del av radondöttrarna som

stannar kvar i lungan vid olika luftkvaliteter och hur stor del som igen andas ut.

En förutsättning för alla dessa studier är god mätteknik vad gäller bestämning av radon och dess döttrar. Sådan mätteknik finns och förfinas fortlöpande för att erhålla allt säkrare mätresultat.

För att komma tillrätta med proble" .ken krävs omfattande kunskaper om byggnadstekniska åtf - ' <:t och deras effekter.

För närvarande pågår ett tiota] ' ojekt med medel från byggforskningsradet.

En god kunskap om markens ^v kaffenhet är av yttersta vikt för planering och åtgärde rot radon. Det utförs f n mät-ningar och bedömmät-ningar ^r •• • isken för markradon i många kommuner. Dessa bedömr >ar skulle kunna bli säkrare om man visste vad som verkli ., är normal radonhalt i marken.