Metodbeskrivningar och kalibreringar

Av det föregående framgår att det är väsentligt att det finns metodbeskrivningar för godtagbara metoder kopplade till syftet med mätningen. Metodbeskrivningar har tidigare utarbetats av statens provningsanstalt efter samråd med SSI, Plv och SoS. Enligt direktiv i regeringsbrevet från december 1985 skall SSI i avvaktan på frågan om auktorisa-tion godkänna metodbeskrivningar för de mätmetoder som används för att bestämma radondotterhalten i bostader var-vid SSI skall samråda med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd. Detta arbete har försenats pga den stora arbetsbelastningen i uppföljningen efter olyckshändelsen i Tjernobyl.

För bestämning av radon och radondotterhalten i luft finns metodbeskrivningar för öppen spårfilm, momentana filtermä-tare, TLD-instrument och koldosor. En del av dessa beskriv-ningar behöver revideras. En del nya metoder har tillkommit varför nya metodbeskrivningar behöver arbetas fram. Dess-utom finns metodbeskrivningar för att bestämma gamma- och radiumindex i prover på laboratorier och direkt i fält samt för att bestämma gammastrålnivån i bostäder.

När mätningarna t ex skall utgöra underlag för beslut om sanitär olägenhet eller att byggnormens krav är uppfyllda är det nödvändigt att kalibrering av instrumenten sker regelbundet. SSI har bl a radonrum för kalibrering av instrument för radon och radondotterhalt i luft. SGAB har på uppdrag av SSI uppfört en anläggning för kalibrering av instrument för markmätningar, som har rönt ett stort inter-nationellt intresse.

Som har nämnts tidigare används många olika typer av in-strument. Genom jämförande mätningar har man funnit att det inte finns skäl att befara att mätresultaten från olika typer av metoder skulle skilja sig signifikant från var-andra. Av praktiska skäl kan man dock överväga om de for-mella kraven på bostaden skulle kopplas till ett fåtal mätmetoder.

4.4 Auktorisation

SSI fick också i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett auktorisationssystem för radonmätningar i bostäder efter samråd med socialstyrelsen (SoS), statens planverk (Plv) och statens mät- och provråd (MPR). Auktori

sation av laboratorier innebår en bekräftelse på att labo-ratoriet har de personella förutsättningarna och den ut-rustning som fordras för att. mät- eller provningsresultaten skall vara tillförlitliga. Den fortlöpande tillsynen över de auktoriserade skall säkerställa att verksamheten drivs på rätt sätt, att utrustningen kalibreras planenligt, att fastställda mät- och provningsmetoder används m m .

Frågan om auktorisation behandlas av en arbetsgrupp med Lennart Lindborg, SSI, som ansvarig. Resultatet kommer att framläggas i en särskild rapport före i oktober 1987.

Nuvarande Möjligheter

För närvarande erbjuds mätfirmor, institutioner och miljö-och hälsoskyddsnämnder att kontrollera kalibreringen av sin mätutrustning i SSls radonrum mot avgift. Mätfirmor mfl

förutsätts ha kalibrerat sina instrument med hjälp av något referensmaterial före kontrollen i SSls radonrum. SSI ger ut ett informationsblad med namnen på de firmor som på detta sätt testat sin kalibrering (i86-02). Detta skickas bl a till alla miljö- och hälsoskyddsnämnder och uppdateras regelbundet. SSI anser det önskvärt med en kontroll årli-gen. Under 1986 kontrollerade ca 20 mätfirmor m fl sina kalibreringar hos SSI. De instrument som används av matfir-morna bygger på olika fysikaliska principer. Mätfirmatfir-morna m fl begär därför både momentana mätningar under standardise-rade förhållanden, kontinuerliga mätningar och mätningar under särskilda betingelser. De flesta mätfirmor synes ha ambitionen att göra ett bra arbete.

SSI har två radonrum med möjlighet att variera radon- och radondotterhalten, luftomsättningen, partikelhalten, tempe-raturen m m. Radonhalten mäts kontinuerligt och radondot-terhalten intermittent med arbetsnormaler som kalibreras mot SSls normaler. Dessa normaler jämförs med normaler i andra länder bl a i regi av OECD/NEA.

För närvarande finns ingen auktorisation för mätfirmor, endast en möjlighet för dem att kontrollera sin kalibrering och för kunderna att få veta om firmorna har besökt SSls radonrum. Det finns ingen garanti för hur mätningarna ut-förs på fältet eller kvalitén på mätningarna.

4.5 Sammanfattning

Det behövs flera olika typer av mätningar för att utreda problemet med radon i bostäder. Syftet med mätningarna har betydelse för hur de skall utföras och därmed också kraven på noggrannheten. Tolkningen av mätresultaten är en vä-sentlig del i en radondotterundersökning av en bostad. Ännu större krav på tolkningen ställer en bedömning av radon-risken i ett obebyggt område som den kommer att vara efter det att området har bebyggts.

Syftet med kommunernas mätningar av radondotterhalten i inomhusluften är att spåra bostäder med höga halter och på

grundval av mätresultaten besluta om sanitär olagenhet samt att fä underlag för beslut om byggnormens krav har upp-fyllts. Mätresultat från flera olika metoder baserade på olika fysikaliska principer godtas för närvarande som un-derlag för formella beslut. En del kommuner har inköpt egen utrustning för sin matverksamhet. För andra är det bättre att köpa mattjanster. För markradonbedömningar ar det näs-tan alltid bast att anlita konsulter eftersom det vid

bedömningen kravs kunskaper i geologi och geofysik. I vissa fall kan kompetensen hos anlitade konsulter ifrågasattas t o m så att vissa undersökningar visat sig vara totalt värdelösa.

Allmänheten kan ha behov av matningar dels vid husköp, dels för att försäkra sig om att radondotternivån i bostaden ar acceptabel.

Metodbeskrivningar har tidigare godkänts av statens prov-ningsanstalt (SP) efter samråd med SSI, Plv och SoS. Sedan 1986 skall SSI godkänna metodbeskrivningar och skall då samråda med socialstyrelsen, statens planverk och statens mat- och provråd. Arbetet har försenats pga olyckshändelsen i Tjernobyl.

I regeringsuppdraget ingick att utreda förutsättningarna för att införa ett auktorisationssystem för radon och ra-dondottermatningar i bostader. Frågan om auktorisation utreds för närvarande och kommer att framläggas i en sepa-rat rapport före 1 oktober 1987. F n erbjuds mätfirmor, institutioner och kommuner att mot avgift kontrollera ka-libreringen av sina instrument i SSIs radonrum. Där är radon och radondotterhalten spårbar till SSIs normal som i sin tur indirekt har jämförts med normalen i andra länder.

Någon internationell normal finns ännu inte. SSI ger ut en lista över namnen på de som utnyttjat möjligheten. De flesta mätfirmor synes ha ambitionen att göra ett bra arbete.

5 ÖVERSIKTLIGA KARTLÄGGNINGAR AV MARKRADON OCH