bostader
- radon i bostader < 1 ? - UV-strålning 5 ( ?) Iatrogena faktorer 1 ?
ca 5500 (4500-7500) ca 10 000 ( ?)
ca 3500 ( ?)
ca 100-ca 1000 ca 500 ( ?) troligen få fall
ca 600
ca 100 ?
ca 1500 ( ?)
13. KOSTNADER, LÅN OCH BIDRAG.
Det ingår i samhällets åtaganden att spåra hus »ed höga radondotterhalter. Kostnaderna för uppspårning och utred-ning av åtgärder i befintliga hus samt •arkundersökutred-ningar vid nybebyggelse uppgick i början av 1980-talet enligt
Radonutredningen till ca 25 miljoner kronor. Denna kostnad, i vilken även personalkostnaderna ingår, var sannolikt
grovt underskattad. Personalkostnaderna är svåra att upp-skatta och säkerligen beräknade i underkant. Spårnings-och utredningsarbetet är på långt när ej ännu avslutat, varför kostnader på flera tiotals miljoner kronor ännu tillkommer.
Om krav skulle ställas på att samtliga hus med hög radon-dotterhalt skall identifieras måste mätning ske i samtliga hus. Om den totala kostnaden för mätning uppskattas till 500 kronor per bostad motsvarar detta 1,8 miljarder kronor för hela bostadsbeståndet, varav 700 miljoner kronor kom-mer att avse småhus. Dessa kostnader torde klart visa, att detta är en omöjlig väg att gå. Någon form av urval måste göras för att komma ner till rimliga kostnader.
Utöver detta tillkommer kostnader för samhällets insatser för forskning, utveckling och information samt kostnader för byggnadstekniska åtgärder i de berörda husen. Nivån på dessa insatser bör bestämmas av såväl hälsomässiga som sociala och ekonomiska skäl.
Ventilationen är i dag för låg i bostadsbeståndet. Ökad ventilation medför ökade uppvärmningskostnader. Dock bör det påpekas att ökad ventilation även ur andra aspekter
förbättrar inomhusklimatet, bl a minskar risken för mögel-bildning.
I många fall kan åtgärder för att sv.nka radondotterhalten i enskilda hus bli kostsamma. Radonutredningen (Ra83) före-slog på ett tidigt stadium att det kunde vara skäligt att fastighetsägaren erbjöds någon form av ekonomiskt stöd.
I skrivelse den 8 november 1979 lämnade radonutredningen ett förslag till regeringen hur ett sådant itöd kunde ut-formas. Förslaget överensstämde i allt väsentligt med
bestämmelserna för ombyggnadslån. Skrivelsen behandlades i proposition 1979/80:97. Emellertid kom de regler som före-slogs i propositionen och som sedermera fastställdes av regering och riksdag att på flera punkter avvika både från bestämmelserna för ombyggnadslån och energisparstöd. Detta ledde till att betydande informationsproblem och osäkerhet om finansieringsvillkoren uppstod. Lånen avskaffades år 1984. Den som i dag vill åtgärda sitt hus får bekosta det på samma sätt som övriga ombyggnader.
13.1 Resurser på miljö- och hälsoskyddsnämnderna
Miljö- och hälsoskyddsnämndernas främsta resurs är deras personal. I Sverige finns det ca 940 hälsoskyddsinspektörer anställda vid MHN som har heltidstjänster.
Av landets kommuner saknar 3% heltidsanställd inspektör.
Ensaminspektörer är vanliga - 36% av kommunerna har en inspektör. Två inspektörer förekommer i 18%. Färre än tre inspektörer (heltidstjänster) förekommer i 57% av landets kommuner. Det är ovanligt med mer än tio inspektörer per kommun - det finns i 6% av kommunerna. Förutom hälsoskydds-inspektörer förekommer annan teknisk personal vid de större förvaltningarna samt sekreterare. I kommuner med ensamin-cpektör förekommer oftast skrivhjälp.
Varje hälsoskyddsinspektör har tillsyn över 4100 bostäder i genomsnitt. Därav är ca 47% småhus. Under de senaste
sex, sju åren har i medeltal 55 bostäder undersökts av varje inspektör med avseende på radondotterhalt. Mer än 90 undersökningar pec inspektör förekommer i Uppsala, Skara-borgs, GävleSkara-borgs, Stockholms, Örebro och Kopparbergs län.
Mindre än 30 undersökningar per inspektör förekommer i Hallands, Västerbottens, Kronobergs, Norrbottens, Halmöhus och Gotlands län. Vid större miljö- och hälsoskyddsnämnder kan en inspektör få tillsynsansvar för hela kommunens bostadsbestånd.
Förutom tillsynen över hälsoskyddet i bostäder, skolor etc har inspektören en rad andra arbetsuppgifter:
- annat hälsoskydd t ex vatten- och avloppsfrågor, - tillsyn enligt livsmedelslagen,
- tillsyn enligt renhållningslagen,
- tillsyn enligt lagen om kemiska produkter, - tillsyn enligt smittskyddslagen
- tillsyn enligt djurskyddslagen m fl.
För en ensaminspektör är dessa tillsynsuppgifter obligato-riska. Därtill ko&ner bl a miljöskyddsärenden och byggnads-/planärenden då MHN i regel yttrar sig. Vissa kommuner har dessutom åtagit sig tillsyn enligt miljöskyddslagen.
Arbetet med radon i bostäder konkurrerar således med andra uppgifter och MHNs resurser är knappa - både ifråga om personal och pengar.
13.2 Kommunernas kostnader
Kommunernas kostnader för radonarbetet uppskattades till ca 23 300 000 kr i sammanställningen 1982. I denna summa
gjorde kommunerna ett försök att även uppskatta kostnaderna för egen personal. Kostnaderna är i vissa fall svåra att beräkna varför dessa är satta försiktigt.
Sedan sammanställningen 1982 har:
- ytterligare ca 32 500 hus undersökts
- översiktlig kartläggning av strålnings- och mark
radon-förhållandena gjorts i ungefär 80 kommuner av de större konsulterna
- ett antal instrumentinköp gjorts.
Han beräknar att
- undersökning av radondotterhalten i en bostad uppgår till ca 500 kr
- en översiktlig kartläggning av markradonförhållandena i kommunerna varierar mellan 20 000 - 80 000 kr beroende på hur den utförs. En kartläggning av markförhållandena
enbart i tätorten kan erhållas för 20 000 - 40 000 kr, medan en kartläggning som även omfattar bebyggelseområden utanför tätorten kan fås för 40 000 - 80 000 kr. Kostna-derna i bägge fallen beror naturligtvis på hur stora
områden som skall kartläggas och det arbete som krävs för att få fram ett bra resultat.
- instrumentkostnaderna varierar naturligtvis beroende av vad det är för slags instrument. Gammamätare är billigare än radon- och radondotterinstrument.
Personalkostnaderna är svåra att uppskatta speciellt då man i enkäten inte direkt frågat efter kommunernas kostnader.
Genom telefonkontakter och kännedom om instrumentinköp och nedlagt arbete kan en summarisk uppskattning göras även av dessa kostnader. Kostnader för undersökningar med inte-grerande- och momentana filtermätare är oftast inte 500 kr om kommunen själv äger instrumentet. I kostnader för under-sökning av radon/radondotterhalten i bostäder har även
konsultkostnader och analyskostnader för exempelvis TLD-mätningar inräknats. Därför har alla undersökningar beräk-nats kosta 500 kr. Fastighetsägarna har bekostat en del undersökningar men i liten omfattning varför man här inte har tagit hänsyn till dessa.
Undersökningskostnad: 32 500 hus a 500 kr/bostad etc ger 16 250 000 kr
Kartläggning av marken: 80 kommuner å 40 000 kr/kommun ger 3 200 000 kr
Instrumentinköp: Ca 4 000 000 kr
Personalkostnader inklusive resor: Ca 15 000 000 kr Kostnader till och med 1982-06-30: Ca 23 300 000 kr Kommunerna har således lagt ut ca 62 miljoner kronor.
Genomsnittskostnaden för undersökning av en bostad blir alltså ung 1 000 kr.
13.3 Kostnader för åtgärder i befintliga och nybyggda hus Kostnader för i enkätsvaren upptagna åtgärder mot förhöjda radondotterhalter har uppskattats i 1987 års penningvärde och gäller för ett småhus av normal storlek, där ej annat anges. Flera åtgärder kan utföras av den normalt händige fastighetsägaren själv. För dessa arbeten anges såväl