- Radondotterhalterna minskas. Det finns byggtekniska meto-der.
Med denna strategi kan radonproblemet minskas. Det finns
kunskaper och metoder. Takten beror på hur problemet
prio-riteras.
Orsaken till lur.gcas.cer är huvudsakligen rökning och radon var för sig, och i samverkan.
Förslagen i det följande syftar till att minska såväl befolkningsdos som individdos.
Förslag
- Generella åtgärder för att få ventilationen att fungera pä avsett satt i hus dar luftomsättningen ar för låg
(kap 3 ) .
- Identifiering av hus med höga radondotterhalter intensi-fieras (kap 6 ) .
- Risken för markradon beaktas vid allt nybyggande och kontrollen av radondotterhalter i nya hus ökas (kap 5, 7 och 8 ) .
- Det ekonomiska stödet till husägare i synnerhet för ni-våer över 400 Bq/m bör ses över (kap 1 3 ) .
- Lampliga åtgärder bör övervågas för att kommunerna skall kunna genomföra sina åligganden i fråga om radon i hus (avsnitt 13.1 och 13.2).
- Information och utbildning av kommunala förtroende- och tjänsteman samt byggnadstekniska konsulter bör genomföras (kap 1 4 ) .
- Skriftlig information från centrala myndigheter till kommunerna och byggfackmän bör uppdateras. Speciell formation om åtgärder i hus med radondotterhalter i in-tervallet 100-400 Bq/m bör ges ut. Broschyren till all-mänheten bör uppdateras (kap 1 4 ) .
- Forskning: Byggtekniska metoder finns för att minska radondotterhalten inomhus, men nya metoder behöver ut-vecklas och befintliga behöver följas upp med avseende på beständighet och underhåll. Den planerade landsomfattande epidemiologiska studien av sambandet lungcancer - radon-dotterexponering i bostäder bör genomföras, (kap 6, 8 och 1 0 ) .
- Metodbeskrivningar bör förnyas (kap 4 ) .
1 INLEDNING
Regeringen har givit statens strålskyddsinstitut i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utarbeta en lagesrapport om arbe-tet med att minska riskerna med radon i bostÅder. Rapporten skall bl a redovisa läget beträffande kommunernas spårning av hus med hög radonhalt och den kommunala planläggningen av mark och behandlingen av byggnadslov med hansyn till eventuell radonförekomst. Myndigheterna skall i sitt arbete samverka med svenska kommunförbundet. Uppdraget skall redo-visas till regeringen före den 1 juni 1987.
Statens strålskyddsinstitut skall också efter samråd med socialstyrelsen, statens planverk och statens mät- och provråd utreda förutsättningarna för att införa ett aukto-risationssystem för radonmätningar i bostäder och redovisa uppdraget för regeringen före den 1 juni 1987. Oetta arbete pågår och kommer att redovisas senast den 1 oktober 1987.
Att den alunskifferbaserade gasbetongen innehöll mer radium än andra byggnadsmaterial och därmed avgav mer radon och utsände mer gammastråln.rng än andra byggnadsmaterial kon-staterades redan i slutet av 1940-talet och dokumenterades 1956 efter en omfattande undersökning. Den dåvarande strål-skyddsmyndigheten ansåg sig dock inte kunna ingripa mot materialet av följande skäl
- det fanns på den tiden inte några indikationer på att så låga stråldoser som 3 mSv/år från gammastrålning kunde medföra någon cancerrisk,
- tillämpad dosgräns för allmänheten från artificiell
strålning var 5 mSv/år och det fanns inte några rekommen-dationer för att begränsa exponeringen från naturligt radioaktiva ämnen,
- radonhalten visade sig bero mer på ventilationen än på byggnadsmaterialet
- god ventilation ansågs som nödvändig av andra hygieniska skäl.
- man hade ännu inte kunnat uppskatta storleken på san-nolikheten för lungcancer vid radondotterexponering.
Under slutet av 1960-talet och under 1970-talet informerade strålskyddsinstitutet om riskerna med radon i bostäder. Vid denna tid kunde man uppskatta storleken av risken för
lungcancer hos gruvarbetare som utsatts för rrdondotterex-ponering i sitt arbete. Under 1970-talet tog
strålskydds-institutet kontakter med berörda centrala myndigheter och i februari 1979 tillsattes radonutredningen med f d landshöv-dingen Gunnar von Sydow som ensamutredare. En preliminär rapport (Ds79) presenterades i maj 1979 som redovisade läget och föreslog provisoriska gränsvärden för
radon-dotterhalten och gammastrainingen i bostader. På grundval av utredningens förslag beslutade statsmakterna (Prop80) om bl a lånemöjligheter, bidrag till kommunerna och medel till forskning. Vidare beslöt regeringen att principerna för begränsning av exponeringen i bostader borde ligga till grund för planverkets och socialstyrelsens gränsvärden och rekommendationer. Dessa utfärdades under 1980.
Under 1980-talet utarbetade de centrala myndigheterna in-formationsmaterial som underlag för kommunernas arbete samt till allmänheten. Kurser och seminarier anordnades bade centralt och regionalt.
Ar 1982 visade det sig att inflödet av markradon var orsa-ken till de högsta radondotterhalterna i bostader med mark-kontakt .
I januari 1983 överlämnades radonutredningens slutbetänkan-de (SOU83) till regeringen. Utredningen föreslog bl a en ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter. I det rege-ringsbeslut (bilaga 1) i vilket strålskyddsinstitutet fick i uppdrag att utarbeta en lagesrapport har också ansvars-fördelningen mellan berörda myndigheter klargjorts.
Föreliggande lagesrapport redovisar bl a
- kommunernas arbete med att minska radonförekomsten i bostader,
- aktuell bedömning av halsoriskerna,
- det internationella laget såväl för kartläggning av radonförekomst i bostader som för gränsvärden och rekom-mendationer.
- matteknik och markundersökningar bl a i syfte att bilda bakgrund för ett eventuellt beslut om auktorisation av matfirmor.
- kostnader, lån och bidrag, både de som galler i dag och de som tidigare galit, samt erfarenheter av gällande bestämmelser.
- nya forskningsresultat och de planer som föreligger.
Särskilt redovisas arbetet med planläggningen av en om-fattande radonepidemiologisk studie baserad på cancerkom-mitténs förslag. Socialstyrelsen ålades i regeringsbeslu-tet att utreda förutsättningarna för en sådan studie
efter samråd med strålskyddsinstitutet och berörda forskningsorgan.
En mycket viktig del av rapporten ar redovisningen av
kommunernas arbete med att minska radonförekomsten. För att få underlag för en sådan redovisning utarbetade socialsty-relsen, strålskyddsinstitutet, planverket och svenska kom-munförbundet en enkät till kommunernas miljö- och hälso-skyddsnämnder och byggnadsnämnder. Våren och sommaren 1986 sändes en provenkat till 15 kommuner. På grundval av svaren justerades enkäten varefter den skickades till samtliga kommuner med begäran om svar till den 20 januari 1987.
Uppdraget att behandla enkätsvaren har givits till Sveriges Geologiska AB som samverkat med representanter från social-styrelsen, planverket och strålskyddsinstitutet i sitt
arbete. Resultatet av bearbetningen redovisas i en särskild rapport som bilaggs lägesrapporten.
Olyckshändelsen i Tjernobyl har påtagligt inverkat på arbe-tet med lägesrapporten. Intresset för radon i bostäder har pga olyckshändelsen ökat generellt varav har följt ökade krav på råd och information. Detta har i sin tur ökat belastningen på tjänstemännen både på lokal och central nivå. De flesta som arbetar med radonproblemet i bostäder har också arbetat med problemen vid och uppföljningen av nedfallet från Tjernobyl, vilket har medfört att rapporten har fått utarbetas under mycket stark tidspress.
Ambitionen har varit att åstadkomma en rapport som speglar läget på ett lättillgängligt sätt. Många frågor är dock så komplicerade att det är svårt att enkelt beskriva dem.
Därför har slutet av inånga kapitel försetts med ett avsnitt
"Sammanfattning" som mycket kort sammanfattar kapitlet och pekar på problemen. För den som önskar fördjupade kunskaper hänvisas till en bifogad lista med rekommenderad litte-ratur.