3 Bostadsbyggande och omvärldsförändringar
3.4 Agenda 2030 och hållbarhet
2015 antog Förenta nationerna (FN) 17 globala mål för hållbar ut- veckling genom Agenda 2030. Agendan innebär att alla medlems- länder i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljö- mässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030.175 I det elfte målet
om hållbara städer och samhällen nämns bland annat målen att senast 2030 säkra tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt över- komliga bostäder respektive verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integre- rad och hållbar planering och förvaltning av bostäder.176
I den nationella handlingsplanen för Agenda 2030 lyfter reger- ingen fram följande sex fokusområden: ett jämlikt och jämställt sam- hälle, hållbara samhällen, en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbart företagande, en hållbar och hälsosam livsmedelskedja samt kunskap och innovation.177 Inom
fokusområdet hållbara samhällen poängterar regeringen att stads- utveckling ska utgå från en helhetssyn och omfatta miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Det handlar bland annat om att åstadkomma goda livsmiljöer med väl fungerande och robusta bostäder som utformas för alla. Hållbar samhällsutveckling ska enligt handlingsplanen inkludera funktionshinders-, jämställdhets-, äldre- och barnrättsperspektiven.178 Enligt FN:s konvention om barnets
rättigheter har varje barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling
175 Agenda 2030-delegationen, https://agenda2030delegationen.se/agenda-2030/om-agendan,
besökt 2019-02-04.
176 Agenda 2030-delegationen, https://agenda2030delegationen.se/blogg/agenda-2030/om-
agendan/mal-11/,besökt 2019-11-05.
177 Regeringen, www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-
sveriges-handlingsplan-for-agenda-2030, besökt 2019-02-04.
samt rätt till vila och fritid respektive till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.179
Agenda 2030-delegationen menar att det finns ett behov av att bygga fler bostäder och att dessa behöver byggas på ett långsiktigt hållbart sätt, med val av lokalt och förnybart byggmaterial och med effektiv uppvärmning. Framtida planer, processer och strukturer bör anpassas till nya samhällsomvälvningar genom tillåtande av en mer flexibel bebyggelse, flerfunktionell markanvändning, täthet baserad på flera centrum samt kultur- och funktionsblandning. I dokumentet påpekas även att det finns kritik mot att den sociala dimensionen av hållbar utveckling har varit underordnad de andra i olika satsningar och att PBL inte tillräckligt väl lyfter fram sociala aspekter av håll- barhet.180
3.4.1 Agenda 2030 omhändertas i God bebyggd miljö
Flera av de ekologiska aspekterna av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 omhändertas i det svenska miljömålssystemet som bland annat omfattar målet God bebyggd miljö.181 Regeringen har fastställt
tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, varav vi har bedömt att följande sex preciseringar särskilt rör byggnadsverk: • hållbar bebyggelsestruktur,
• kulturvärden i bebyggd miljö, • god vardagsmiljö,
• hälsa och säkerhet,
• hushållning med energi och naturresurser, och • hållbar avfallshantering.182
179 Artikel 27 och 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter,
www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets -rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdf, besökt 2019-11-05.
180 Agenda 2030-deligationen (2017), I riktning mot en hållbar välfärd, s. 92–93.
181 Naturvårdsverket, www.sverigesmiljomal.se/miljomalen, besökt 2019-02-04. Boverkets
redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genom- förande av Agenda 2030, bilaga 2.
I Naturvårdsverkets årliga uppföljning av Sveriges nationella miljö- mål konstateras att många kommuner har fortsatt bostadsbrist vilket leder till hög efterfrågan på mark och att det ökade bostadsbehovet kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Miljöpåverkan från bygg- och fastighets- sektorn bedöms minska något, men det stora behovet av många nya bostäder innebär en stor utmaning för byggsektorn.183
Hållbar bebyggelsestruktur
Det befintliga bostadsbeståndet kommer att vara dominerande i sam- hället även vid ett kraftigt ökat bostadsbyggande.184 En långsiktigt
hållbar bebyggelsestruktur behöver säkerställas både vid nylokaliser- ing av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid använd- ning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.185 Drivkrafter som stödjer en
hållbar bebyggelsestruktur är prioritering av cykel och kollektivtrafik framför bilen, vilket i sig skapar behov av en förtätad och funk- tionsblandad stad.186 Förtätning av befintliga städer kan till exempel
handla om påbyggnader och vindsinredningar i befintliga byggnader, respektive riva och bygga nytt. Vid nyproduktion och förtätning kan även nya höjdskalor tillkomma i staden.187 Ökning av bebyggd yta i
relation till befintlig mark kan se olika ut, ha olika konsekvenser och skapa målkonflikter. Utmaningar och risker som identifieras med ökad täthet avser försämringar för grönytor, luftkvalitet, biologisk mångfald, hälsa och mikroklimat.188 I en förtätad stad blir andelen
människor och byggnader fler samtidigt som mängden gröna ytor är konstant eller minskar. När fler ska samsas om offentliga ytor och friytor kan det orsaka trängsel och ökat slitage.189 När mindre yta ska
tillgodose allt fler människors behov kan tillgången till lättillgängliga
183 Naturvårdsverket (2018), Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål
2018 – Med fokus på statliga insatser. Boverket (2019), Uppdrag att analysera hur myndigheten
ska verka för att nå miljömålen.
184 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43. 185 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/
Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-03-22.
186 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43–46. 187 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 6, 12–17 och 19–23. 188 IVA (2017), Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser, s. 25–27.
områden för lek och vardagsrekreation påverkas. I allt tätare städer riskerar barns utemiljö att begränsas.190
Boverket framhåller vikten av att vid förtätning bibehålla grön- och vattenområden som är viktiga för ekosystemtjänster, genom att de hjälper till att reglera lokalklimatet, fördröja dagvatten, bidra till rekreation samt har andra sociala värden. Boverket beskriver att utmaningen är att hitta en balans i den täthet som är hållbar, vilket kan variera på grund av lokala förutsättningar.191 En tät stad behöver
fortsatt erbjuda sociala, utvecklande och rekreativa ytor för alla och bidra till ekosystemtjänster och biologisk mångfald.192
Kulturvärden i bebyggd miljö
Kulturvärden i bebyggd miljö handlar om det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyg- gelsemiljöer samt att platser och landskap bevaras, används och utvecklas.193 Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av vårt
kulturarv genom att de synliggör vår historia, berikar vår livsmiljö och är betydelsefulla resurser.194
Den statliga utredningen Gestaltad livsmiljö konstaterar att ny- produktionens omfattande resursförbrukning gör det viktigt med bevarande och vidareutveckling av det befintliga beståndet. Utred- ningen menar att det är klok resurshushållning att förvalta den existe- rande bebyggelsen med respekt för kulturvärden.195
En vardagsmiljö som stödjer människans behov
En god vardagsmiljö är att den byggda miljön ger möjligheter till ett gott liv och inte orsakar problem för människans hälsa utan stödjer människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt erbjuder
190 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och
design, s. 77 och 80–81.
191 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 44. 192 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 6, 12–17, 19–23. 193 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-03-22.
194 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 22–23. 195 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och
ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.196
Utformningen av livsmiljön bör ske med människan i centrum och med hänsyn till människans möjligheter, behov och preferenser och till både den befintliga och den framtida gestaltade livsmiljön.197
Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar tillsammans med skolans och förskolans utemiljö en infra- struktur för barns och ungas kontakt med natur och vardagsrör- lighet. Barn är särskilt känsliga för hur den byggda miljön och friytor fungerar utifrån lärande och utveckling och för påverkan av negativa och positiva miljöfaktorer.198
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka till- lämpningen av barnkonventionen i kommuner och länsstyrelser uti- från att barns livsvillkor påverkas av hur den byggda miljön planeras och ser ut. Boverket fick även i uppdrag att se över hur tas hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i Boverkets beslut och åtgärder.199
Hälsa och säkerhet
Målet om hälsa och säkerhet omfattar att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhal- ter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.200
Sedan 2017 års förändringar av trafikförordningen om buller201
har möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Enligt Boverket kan en ökad acceptans för mer buller- exponering vid nybyggda bostäder dock innebära att måluppfyllelsen av God bebyggd miljö försvåras. Boverket bedömer att problem med
196 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, 2019-03-22.
197 Gestaltad livsmiljö, SOU 2015:88, Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och
design, s. 65–66.
198 Boverket och Movium (2015), Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering,
utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, s. 12–16.
199 Regeringen, www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/barnperspektivet-blir-nytt-
moment-i-samhallsplaneringen/, besökt 2019-09-16.
200 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-09-22.
bullerexponering i inomhus- och utomhusmiljö finns kvar och inte kommer att åtgärdas fram till 2020.202 Boverket menar att när städer
förtätas ställer det högre krav på utformningen av byggnader för att skapa en önskad ljudmiljö och dags- och solljus.203
Andra hälsoproblem med fukt, mögel och radon i inomhusmiljön är fortfarande aktuella, enligt Boverket.204 Enligt Folkhälsomyndig-
heten är kemikaliehalterna ofta höga i nya eller nyrenoverade bygg- nader och domineras av emissioner från byggnads- och inrednings- material.205
Hushållning med energi och naturresurser
Med hushållning av energi och naturresurser menas att användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt med ett mål om att främst förnybara energikällor ska används på sikt.206
Den totala energianvändningen i Sverige inom sektorn bostäder och service har varit relativt stabil sedan 1980-talet. Sedan 1990-talet har förändrade energislag lett till minskade utsläpp av växthusgaser. Vidare har en effektivare energianvändning vid uppvärmning och varmvattenanvändning inneburit en kontinuerlig minskning av energi- användning per kvadratmeter i bostäder och lokaler. Däremot ökar elanvändningen till annat än uppvärmning i bostäder och lokaler.207
Den totala elanvändningen förväntas också öka i takt med att det byggs fler bostäder och lokaler.208
Det finns en utmaning i att klara av ytterligare energieffektivi- sering och samtidigt bibehålla en god inomhusmiljö. Erfarenheter visar att det finns risk för dålig ventilation och fuktproblem.209 Om
minskad energianvändning leder till lägre ventilationsflöde i bygg- nader kan de medföra att föroreningar från inomhuskällor ökar i
202 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 55. 203 Boverket (2016), Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, s. 24–27. 204 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 51. 205 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsorapport 2017, s. 86.
206 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/ besökt 2019-03-22.
207 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 22–23
och 54.
208 Energimyndigheten (2019), Scenarier över Sveriges energisystem 2018, ER 2019:07, s. 23. 209 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 45.
koncentration, vilket medför ökad exponering för till exempel emis- sioner från matlagning, tobaksrök, radon och kemiska utsläpp från byggnadsmaterial.210
Enligt Boverket anger BBR framför allt hur byggnader ska utfor- mas för att trygga människors säkerhet, hälsa, tillgänglighet och komfort samt byggnadens energiprestanda. BBR omfattar i mindre utsträckning byggnadens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, miljö- påverkan på den närmaste omgivningen samt hushållningen med natur- resurser.211
Hållbar avfallshantering
Hållbar avfallshantering är effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna. Avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt varpå avfallets påverkan på hälsa och miljö minimeras.212
3.4.2 Våra slutsatser om agenda 2030 och hållbarhet
Sveriges befolkningstillväxt är störst i städer. Sedan år 2000 har byg- gandet i hög grad fokuserat på förtätning av stadskärnor, vilket skiljer sig från tidigare tradition med att bygga nytt på bredden. Detta skapar nya förutsättningar för byggandet. Ett antal målkonflikter kan uppstå vid förtätning i dagens boendemiljöer och vid höga exploateringsnivåer i urbana miljöer kring markens funktioner som social och ekologisk resurs samtidigt som den utgör en ekonomisk resurs för byggande och för fler bostäder. Förtätning påverkar även förutsättningarna att uppfylla kraven i BBR och målen i Agenda 2030. I en tätare stad behöver fortsatt den goda vardagsmiljön värnas, med hänsyn till människors hälsa och särskilt barnperspektivet. Bestäm- melserna i BBR behöver formuleras utifrån ett helhetstänk där ut- maningar vid utformning av byggnadsverk i den täta och hållbara bebyggelsen är identifierade.
210 Folkhälsomyndigheten (2018), Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i
befintlig bebyggelse, s. 19.
211 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 53. 212 Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/Precisering-av-God-bebyggd-miljo/, besökt 2019-03-22.
De befintliga bostäderna, som fortsatt kommer att utgöra majori- teten av beståndet, är en betydelsefull resurs som behöver vidare- utvecklas med hänsyn till dess befintliga värden. Bestämmelser i lag, förordning och BBR behöver främja förutsättningar för ett hållbart förvaltande av den befintliga bebyggelsen.