Våra avgränsningar av uppdraget

2.2.1 Uppdragets omfattning

De paragrafer i PBL och PBF som direkt pekas ut i vårt direktiv om- fattar 120 paragrafer, exklusive paragrafer om bemyndiganden. BBR och EKS omfattar tillsammans ungefär 700 myndighetsföreskrifter och 700 allmänna råd17 _{och därutöver 6 000 sidor eurokoder samt}

hänvisningar till andra standarder.

Vi har konstaterat att det inom ramen för utredningstiden är nöd- vändigt att göra avgränsningar och dessa redovisar vi nedan.

2.2.2 Vikten av ett helhetsperspektiv och en samlad

slutredovisning

Vi bedömer att det uppdrag vi har fått är ett unikt tillfälle för en översyn som spänner brett dels vertikalt över lag, förordning, myn- dighetsföreskrift, allmänna råd och hänvisningar till standarder, dels horisontellt över hela BBR och EKS. Bestämmelserna i dessa olika författningssamlingar är beroende av varandra. En ändring i ett avsnitt i BBR kan påverka förutsättningarna i andra avsnitt och/eller vara beroende av ändringar i lag eller förordning. Relationen mellan lag, förordning och myndighetsföreskrift genomsyrar analysen av varje deluppdrag. Vi bedömer det därför som varken möjligt eller lämpligt att löpande under utredningstiden rapportera olika avsnitt ur myn- dighetsföreskrifterna till Boverket, på det sätt som direktivet före- slår. Vi väljer därför att samla alla förslag i detta slutbetänkande.

2.2.3 Genomgripande, principiell översyn av BBR

Vår genomgripande, principiella översyn av hur föreskrifter bör utfor- mas samt hur användningen av allmänna råd och hänvisningar till standarder bör ske omfattar BBR. Direktivet fokuserar på BBR och nämner i vissa fall även EKS. Eftersom varken direktivet eller de tillämpare vi fått och inhämtat synpunkter från ger någon omfattade eller tydlig problembeskrivning gällande EKS, har vi bedömt att en översyn av BBR är mest angelägen och därför genomfört det.

2.2.4 Prövning av kravnivån av bestämmelser av betydelse för bostadsförsörjningen

I vårt uppdrag ingår att gynna ett ökat bostadsbyggande med ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika mål- grupper och som passar olika personers behov och preferenser. Vi har tolkat detta som att kraven ska ge förutsättningar för ett enklare byggande och en väl fungerande bostadsförsörjning. Med en väl fun- gerande bostadsförsörjning avser vi att bestämmelserna ska underlätta anpassningar i utbudet av bostäder utifrån de boendes efterfrågan, behov, ekonomiska möjligheter och preferenser. En väl fungerande bostadsförsörjning innebär att det inom rimlig tid går att få tillgång till en bostad vid olika skeden i livet och vid förändrade livssitua- tioner. En god bostadsförsörjning förutsätter att anpassningar i ut- budet kan göras utifrån samhällsutvecklingen i såväl befintliga bostä- der som i nyproduktion. Utifrån vilka bestämmelser som har störst möjlighet att främja en god bostadsförsörjning och vår samlade bild av de krav som tillämparna framfört störst kritik mot har vi valt att se över bestämmelserna om bostäders lämplighet för sitt ändamål vid nybyggnad och angränsande bestämmelser samt bestämmelserna om ombyggnad.

2.2.5 Omfattningen av det svenska regelverket

Enligt direktivet ska vi belysa om omfattningen av det svenska regel- verket är ändamålsenlig i jämförelse med regelverkets omfattning i andra jämförbara länder.

Om den nuvarande omfattningen är lämplig eller inte måste bland annat bedömas utifrån behovet av detaljerade föreskrifter. För att veta vilka specifika bestämmelser som behövs så krävs det, enligt vår mening, en översyn av behovet i sak av varje enskild bestämmelse. En sådan översyn genomför vi avseende avsnitt 3:2 i BBR. En heltäckande översyn av BBR och EKS kommer att genomföras av Boverket, som nu har ett sådant uppdrag.18

18 _{Regeringsbeslut 2019-06-13, Uppdrag till Boverkets att se över myndighetens bygg- och kon-}

2.2.6 Vi ser över bemyndiganden till myndigheter som nämns i PBL och i vårt direktiv

Enligt vårt direktiv ska vi överväga om avgränsningen av rätten att meddela föreskrifter mellan de myndigheter som utfärdar föreskrif- ter på byggområdet är lämplig. Enligt direktivet styrs byggnaders utformning i vissa avseenden av föreskrifter som meddelas av andra myndigheter än Boverket, bland andra Arbetsmiljöverket och Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap. I detta avseende har vi avgränsat vårt arbete till de myndigheter som har föreskriftsrätt med stöd av PBL samt de myndigheter direktivet nämner, det vill säga Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, som båda meddelar föreskrifter med stöd av andra lagar än PBL.

2.2.7 Översynen av kontrollen av byggandet utgår

från befintlig ansvarsfördelning

Vår översyn av kontrollen av byggandet ska enligt direktivet göras med utgångspunkt i de motiv som låg till grund för förändringarna. Det innebär att vi utgår från rådande ansvarsfördelning mellan kom- mun och byggherre, det vill säga att det är byggherren som ansvarar för att kraven uppfylls, medan byggnadsnämnden främst agerar som tillsynsmyndighet. Vi har därför inte utrett eller övervägt alternativ som skulle innebära en ändrad ansvarsfördelning.

2.2.8 De väsentliga ändringarna

Vår översyn av tionde kapitlet PBL avser framför allt de ändringar som innebar väsentliga nyheter i förhållande till bestämmelserna i ÄPBL. Vår bedömning av vilka ändringar som inneburit väsentliga nyheter har utgått från om motiven syftat till att åstadkomma mer omfattande förändringar än avseende administration eller handlägg- ning. Utifrån detta resonemang fann vi att nedanstående ändringar var väsentliga nyheter:

• kvalitetsansvarig ersattes med kontrollansvarig med förtydligan- den och ändringar avseende kontrollansvariges uppgifter, certi- fiering och ställning i förhållande till byggherren,

• det infördes ett krav på certifiering av sakkunniga samt så för- tydligades statusen av sakkunnigas utlåtanden,

• byggherren ska ansvara för att upprätta kontrollplanen och att kontrollplanens innehåll förtydligades,

• startbesked ersatte det tidigare kravet på bygganmälan före bygg- start med ändringar gällande när åtgärderna får påbörjas,

• byggnadsnämnden fick utökade skyldigheter att genomföra arbets- platsbesök,

• krav på slutsamråd infördes,

• slutbesked ersatte slutbeviset med ändringar gällande när ett bygg- nadsverk får tas i bruk, med möjlighet till interimistiska slut- besked, och

• kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med ned- satt rörelse- eller orienteringsförmåga och kravet på lämplighet för avsett ändamål delades upp i dels utformningskrav, dels tek- niska egenskapskrav där delar av kraven som avser utformning ska prövas i bygglovsprövningen.

2.2.9 Byggfel och byggkvalitet

Enligt direktivet ska vi analysera om bestämmelserna i tionde kapitlet i PBL och anslutande föreskrifter är ändamålsenligt utformade bland annat utifrån intresset av att minimera antalet byggfel och vi ska också översiktligt beskriva förändringarnas betydelse för kvaliteten i det som byggs. Med byggfel avser vi bristande uppfyllande av krav i PBL och tillhörande föreskrifter. Någon ytterligare kvalitet utöver uppfyllande av dessa krav har vi inte studerat utan vi har begränsat oss till den nivå som samhället har valt att reglera.