3 Bostadsbyggande och omvärldsförändringar
3.1 Bostäderna behöver anpassas till samhällsutvecklingen
3.1.1 Bostadsbeståndet förändras över tid
Det fanns 4 843 612 bostäder i Sverige i slutet av 2018.2 Bostads-
beståndet utgörs av befintliga bostäder och det tillskott som nybygg- nation ger. Anpassningar i bostadsutbudet tar tid och svängningar i efterfrågan kan på kort sikt påverka bostadspriser och bostadsinve- steringar. Antalet byggda bostäder har därför varierat över tid.
2018 färdigställdes cirka 55 000 bostäder, varav omkring 43 000 i flerbostadshus och 12 000 i småhus. Det tillskott som tillkom genom nyproduktion utgör cirka en procent av det befintliga beståndet. Bostadsbyggandet förväntas minska de närmaste åren, framför allt av bostadsrätter.3 I figur 3.1 nedan beskrivs antalet färdigställda
bostäder 1991–2018. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 flerbostadshus småhus totalt
Källa: SCB, statikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Nybyggnad av bostäder.
Storleken på de bostäder som byggs i flerbostadshus har varierat över tid. Lägenheter större än 65 kvadratmeter har varit vanligast de senaste decennierna. Sedan 2010 har framför allt antalet lägenheter
2 SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd. 3 Boverket (2019), Boverkets indikatorer, Nummer 1, juni 2019.
mellan 35 och 55 kvadratmeter ökat. Lägenheter mindre än 21 kvadrat- meter förekommer nästan aldrig med undantag för 2016 och 2017 då det byggdes drygt hundra lägenheter per år.4 I figur 3.2 redovisas
antal lägenheter i flerbostadshus fördelat efter byggår och storlek.5
Källa: SCB, bearbetning av uppgifter från lägenhetsregistret.
Bostadsbeståndet påverkas också av ombyggnation6. Ombyggnatio-
ner gav ett bidrag om cirka 3 500 bostäder till bostadsutbudet 2018. Ombyggnad skedde framför allt genom ombyggnad av lokaler till
4 SCB, bearbetning av uppgifter från lägenhetsregistret.
5 SCB, lägenhetsregistret. I det totala antalet bostäder finns inte specialbostäder med. Därför
är det färre bostäder totalt när denna källa används för jämförelse.
6 Ombyggnad definieras av SCB som nettoförändringen av antalet lägenheter i ombyggda
flerbostadshus. Nettoförändringen av antalet lägenheter är skillnaden mellan nytillkomna lägenheter och avgångna lägenheter. Kommunerna rapporterar in ombyggnadsåtgärder som inneburit nettoförändringar i antalet lägenheter till följd av ombyggnad av lokal till lägenhet, inredning av vind, tillbyggnad av lägenhet, påbyggnad av lägenhet, omdisponering av lägenhet eller andra åtgärder.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Mindre än 35 kvm 35-55 kvm 56-65 kvm Större än 65 kvm
bostäder. Den näst vanligaste åtgärden var ombyggnad av vindar till bostäder. Antalet rivningar var få under 2000-talet och 2018 revs 540 bostäder.7
Bostadsbeståndet åldras
En övervägande del av flerbostadshusen, 57 procent, byggdes mellan 1950 och 1980. Under perioden 1951–2018 byggdes det 2 144 738 lägen- heter i flerbostadshus. Det byggdes flest tvåor (733 402) och treor (678 815). Lägenheterna i detta bestånd fördelar sig på 21 procent ettor, 34 procent tvåor, 32 procent treor, 11 procent fyror och 2 pro- cent femmor eller större.8
Det svenska fastighetsbeståndets kännetecknas av en stor andel bostäder byggda 1960–1970. 25 procent av bostäderna i flerbostads- hus är byggda under denna period.9 Se fördelningen av fastighets-
beståndets åldersstruktur i figur 3.3 nedan.
Källa: SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.
7 SCB, statikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, ombyggnad och rivning av fler-
bostadshus.
8 SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse. 9 Ibid. 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000
Perioden 1961–1970 byggdes det mest, 659 122 lägenheter, och det byggdes en relativt stor andel treor (36 procent). Under perioden 1950–1980 byggdes det sammanlagt 472 000 treor och 468 000 tvåor.10
Vi har undersökt renoveringsbehoven i flerbostadshus byggda under perioden 1961–1975, de så kallade rekordårens bostäder. Drygt 30 pro- cent av det totala beståndet av lägenheter i flerbostadshus som fanns 2018 härstammar från denna period. De allmännyttiga bostadsbolagen är dominerande fastighetsägare i detta bestånd med närmare 40 pro- cent av lägenheterna. De mest förekommande lägenhetsstorlekarna är treor (36 procent) och tvåor (29 procent). Cirka 260 000 lägenheter i beståndet av flerbostadshus som är byggda under perioden 1961– 1975 hade, enligt den undersökning som vi har låtit göra, ett om- fattande renoveringsbehov vid utgången av 2019. Med omfattande behov menas att den tekniska livslängden är slut och att åtgärder måste genomföras inom fem år. Renoveringstakten i detta bestånd har varit 45 000–55 000 lägenheter per år de senaste tre åren.11
Stora variationer i bostadsbyggande i landets kommuner
Under perioden 2005–2017 ökade bostadsbeståndet med 421 517 bo- städer. Bostadsbeståndet växte i 239 kommuner men minskade sam- tidigt i 51 kommuner. I de kommuner som ökade sitt bostadsbestånd skedde ett tillskott om 427 304 bostäder och i de kommuner där antalet bostäder minskade var minskningen 5 787 bostäder. Över 95 procent av landets befolkning bodde i kommuner där antalet bostäder ökade.12
10 SCB, lägenhetsregistret, Färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus efter år och
lägenhetstyp 1951–2018.
11 Navet Analytics (2019), Renoveringsbehov i rekordårens bostäder. Rapporten baseras på
kvantitativa och kvalitativa intervjuer samt interna data och nyckeltal, där beräkningarna har tagits fram genom en kombination av intervjuer och statistiska data samt specialbeställd statistik från SCB. Dessutom gjordes ett antal djupintervjuer med bland annat bostadsrätts- företag som underlag för beräkningarna.
3.1.2 En växande befolkning behöver bostäder
Vid slutet av 2018 fanns det 10 230 185 invånare i Sverige. Befolk- ningsmängden i Sverige var i princip oförändrad mellan 1995 och 2005. Efter 2005 inleddes en kraftig befolkningsökning. Under 2016 ökade befolkningen med cirka 144 000 personer, den största befolk- ningsökning som Sverige har haft sedan 1861. Ökningen berodde främst på att cirka 117 000 fler personer invandrade än utvandrade och på att det föddes fler individer än vad som avled.13 Figur 3.4
nedan beskriver befolkningsutvecklingen i Sverige 1990–2018.
7 500 000 8 000 000 8 500 000 9 000 000 9 500 000 10 000 000 10 500 000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018
Källa: SCB, statistikdatabasen, Befolkning.
I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos14 redo-
visas en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden 2018– 2070. Befolkningen antas i prognosen öka till 12,8 miljoner år 2070. Befolkningsökningen förväntas vara störst i inledningen av perioden. Under framskrivningsperioden kommer det att födas fler än som avlider. Migrationen antas ha en större betydelse för folkökningen
13 SCB, statistikdatabasen, Befolkning.
14 Prognoser är förenade med osäkerhet, inte minst befolkningsframskrivningar där migratio-
nen är särskilt svår att förutse. Regler för invandringen påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och gör både invandringen och utvandringen svår att prognosticera.
än den naturliga folkökningen (födda minus döda). I dag är 18 pro- cent av befolkningen född utomlands. Andelen utrikesfödda beräknas vara som högst i början av 2040-talet då 23 procent av befolkningen förväntas vara utrikesfödd.15
Medellivslängden förväntas öka. För män förväntas medellivsläng- den öka från 81 år 2017 till 87 år 2070 och för kvinnor från 84 år 2017 till 89 år 2070. 2017 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av perioden fram till 2070 beräknas var fjärde person vara i dessa åldrar. 2017 utgjorde barn och unga i åldern 0–19 år 23 procent av befolkningen. Denna andel förväntas vara lika stor i framtiden. Trots att antalet personer i de mest yrkesverksamma åld- rarna 20–64 år ökar så minskar deras andel av befolkningen. År 2017 var 57 procent av befolkningen i åldern 20–64 år och 2070 beräknas deras andel ha minskat till 53 procent.16
Befolkningstillväxten är ojämnt fördelad i landet
Under perioden 2005–2017 ökade befolkningen i 203 kommuner med totalt 1 105 779 personer. I 87 kommuner var befolkningsutvecklingen samtidigt negativ och minskade med 33 289 personer.17
Befolkningsutvecklingen i de tre storstadsregionerna samt Uppsala, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Helsingborg och Jönköping var 818 563 personer. Cirka 76 procent av befolkningsökningen skedde i dessa regioner.18
Befolkningstillväxten i landets storstadsregioner och centralorter har ökat bostadsbehoven. Vid sidan av tillväxtregioner finns det regioner med en minskad eller åldrande befolkning där den regionala marknaden präglas av minskade investeringsbehov som helhet, men också av förändrade behov till följd av demografiska förändringar.19
15 SCB (2018), Sveriges framtida befolkning 2018–2070, Demografiska rapporter 2018:1. 16 Ibid.
17 SCB, statistikdatabasen, Befolkning. 18 Ibid.
Befolkningstillväxten skapar byggbehov
Boverket gör byggbehovsprognoser för bostäder.20 Enligt Boverket
beräknas behovet av nya bostäder fram till 2027 vara 640 000. Det innebär en genomsnittlig årstakt på 64 000 nya bostäder under perio- den 2018–2027.21 Orsaken till det stora byggbehovet är den för-
väntade befolkningsökningen framöver och att byggandet inte har ökat i tillräcklig omfattning de senaste åren för att svara mot befolk- ningstillväxten. Boverket anser att nettomigrationen är den vikti- gaste faktorn för byggbehovet de närmaste tio åren.22 Vid ett antagande
om en hög migration (in- och utvandring) behöver i genomsnitt cirka 73 000 bostäder tillkomma per år perioden 2018–2027. Med ett anta- gande om en låg migration blir behovet cirka 52 000 nya bostäder per år under perioden.23
Diskrepansen som uppstår mellan bostadsbehoven till följd av befolkningstillväxten och ett för lågt byggandet gör att bostads- bristen riskerar att öka om inte behoven kan mötas genom en ökad nyproduktion.24
3.1.3 Urbanisering ger tätare städer och högre byggnader
Urbanisering innebär en omfördelning av befolkningen från lands- bygd till städer. Det är främst två drivkrafter som ligger bakom urbaniseringen, nämligen en ökad invandring och flyttning från gles- bygd till storstadsregioner. Under 1995–2013 hade följande nio FA- regioner25 en positiv nettoinflyttning: Stockholm, Nyköping, Kalmar,
Malmö, Halmstad, Göteborg, Borås, Strömstad och Umeå.26
Många i yrkesverksam ålder bor i storstadsregionerna medan an- delen äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar unga vuxna, då
20 Boverket (2016), En metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet, rapport 2016:32. Boverkets
modell för beräkning av framtida behov av nya bostäder utgår från SCB:s befolkningspro- gnoser. SCB (2018), Sveriges framtida befolkning 2018–2070, Demografiska rapporter 2018:1.
21 Boverket, www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov-
av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/, besökt 2019-11-14.
22 Boverket (2017), Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025, rapport 2017:17, s. 20.
Boverket (2018), Beräkning av behovet av nya bostäder 2018–2025, rapport 2018:24.
23 Boverket, www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov-
av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/, besökt 2019-11-14.
24 Boverket (2018), Beräkning av behovet av nya bostäder 2018–2025, rapport 2018:24, s. 11. 25 En funktionell analysregion (FA-region) är en region inom vilken människor kan bo och
arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor.
de flyttar till storstadsregioner eller universitetsorter för att ta del av ett större utbud av arbete, utbildning och kultur.27
Urbaniseringen förväntas fortsätta till 2040. Prognoser visar dock att utflyttningarna förväntas dämpas. Det beror på att färre yngre personer förväntas finnas i dessa områden. Även om flyttbenägen- heten kvarstår innebär färre personer i åldrarna 20–30 år ett mindre underlag för flytt.28
Urbaniseringen kan beskrivas genom urbaniseringsgraden, den andel av befolkningen som bor i tätort. Urbaniseringsgraden har ökat från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätorts- avgränsningen gjordes i Sverige. Det betyder enligt SCB att 85 pro- cent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landets yta.29
Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) klassificering finns det tre storstäder i Sverige: Stockholm, Göteborg och Malmö. En storstad är en kommun där det bor fler än 200 000 invånare, varav minst 200 000 bor i den största tätorten. Vidare finns det enligt SKR 20 kommuner i den näst största kommunkategorin, större städer. För att räknas som större stad ska kommunen bestå av minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten.30
Boverket bedömer att den framtida urbaniseringen kommer leda till en ökad tätortsgrad och förtätning i stället för utbredning för att effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.31
Den svenska husbyggnadstraditionen har hittills varit att bygga på bredden. Städernas yta har ökat mer än befolkningen.32 Utvecklingen i
Sverige går dock mot att bygga allt högre hus.33 Den ökade urbani-
seringsgraden i landets största städer kan aktualisera ett mer om- fattande höghusbyggande. Begränsad marktillgång i expanderande städer med hög efterfrågan på centralt belägna bostäder kan driva upp markpriserna i de centrala delarna.34 Kopplat till urbaniseringen
27 Boverket, https://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html, besökt 2019-02-15. 28 Långtidsutredningen, SOU 2015:101, Demografins regionala utmaningar, bilaga 7. 29 SCB, www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/,
besökt 2019-02-15.
30 SKR, https://skl.se/tjanster/kommunerregioner/faktakommunerochregioner/
kommungruppsindelning.2051.html, besökt 2019-02-25.
31 Boverket (2012), Vision för Sverige 2025, s. 21 och 33.
32 SCB, www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/
pong/statistiknyhet/tatorter-2010-arealer-befolkning-korrigerad-2011-06-20/, besökt 2019-03-07.
33 C-O. Lindebäck (2009), En studie i höghusbyggande, Linköpings universitet, s. 6.
34 T. Banerjee, A. Loukaitou-Sideris (2011), i E. Gullers Urbanisering och agrara markvärden i
är även den samhällsförändring som eftersträvas politiskt med bebyg- gelse planerad för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer snarare än för personbilstransporter.35
3.1.4 Det är vanligast att bo i ett småhus
Bostadsbeståndet i Sverige består av cirka 45 procent småhus, 50 pro- cent lägenheter i flerbostadshus och 5 procent specialbostäder (för studenter eller äldre/funktionshindrade) och övrigt boende.36
Källa: SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.
Drygt hälften av Sveriges befolkning, 53 procent, bor i ett småhus som de oftast äger. Cirka 26 procent av befolkningen bor i en hyres- rätt och cirka 17 procent i en bostadsrätt i ett flerbostadshus.37
Hyresrätten utgör cirka 60 procent av det totala bostadsbestån- det i flerbostadshus och dominerar i 260 av landets 290 kommuner. Bostadsrätter utgör 40 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus.38
35 Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 43. 36 SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse.
37 SCB, hushållens ekonomi, Hushållens boende.
38 SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd.
45% 20% 30% 5% småhus flerbostadshus, bostadsrätt flerbostadshus, hyresrätt
specialbostad och övrigt boende
Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är 2 rum och kök, följt av 3 rum och kök. De två lägenhetstyperna utgör 68 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus. Den genomsnittliga lägenheten i flerbostadshus är 68 kvm, och det genomsnittliga småhuset är 122 kvm.39
Enligt SCB var cirka 7 procent, eller 325 000 hushåll, under 2018 så kallade övriga hushåll, där minst en person i bostaden saknar nära relationer till någon annan i hushållet. Personen är varken barn eller förälder eller har en parrelation i hushållet. Till exempel kan det vara hushåll med tregenerationsboenden, inneboende, kompisboenden och kollektiv. 40
Boendet varierar med ålder och livssituation
Många flyttar mellan bostäder sker till följd av förändringar i män- niskors livssituation. Tydliga livscykler är unga som vill bo centralt, unga vuxna som bildar familj och som har svårt att hitta en bra och tillräckligt stor bostad samt äldre personer med behov av en lättskött bostad.41
Under 20 års ålder är det vanligast att bo i ett småhus. Under de första fem åren i livet flyttar många barn från flerbostadshus till små- hus. År 2017 bodde 58 procent av barnen 0–9 år och 65 procent av 10–19-åringarna i ett småhus. I åldrarna 20 till 39 år är det vanligast att bo i ett flerbostadshus, med hyresrätt eller bostadsrätt. I den åldern flyttar många från föräldrarnas bostad till ett eget boende. Från 40 till 79 års ålder är det återigen vanligast att bo i ett småhus. Unga och äldre bor oftare än andra i en specialbostad avsedd för stu- denter och äldre. I åldersgruppen 20–29 år och personer över 80 år är andelen som bor i specialbostäder relativt hög.42
39 SCB, statistikdatabasen, Boende, byggande och bebyggelse, Bostadsbestånd.
40 SCB, www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/hushall-i-sverige,
besökt 2019-02-15.
41 O. Nylander, Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia, s. 32–33 i Den
goda bostaden (2019).
42 SCB, boendeutgiftsprocent per hushåll, konsumtionsutrymme per hushåll och antal hushåll
Andrahandsboende
Långa köer för att få ett förstahandskontrakt och höga bostadspriser har bidragit till att andrahandsmarknaden utgör ett nödvändigt kom- plement till den ordinarie bostadsmarknaden för många och efter- frågan har därför ökat även på andrahandsboende.43
Det är svårt att uppskatta storleken på marknaden för andra- handsuthyrning eftersom det inte finns någon särskild statistik. Grän- sen för vad som utgör andrahandsmarknaden är oklar och en del av marknaden utgörs av olovlig verksamhet. Cirka 1,8 procent av Sveriges befolkning bodde i andra hand i en hyresrätt 201544. Om kategorien
övrigt boende inkluderas var andelen 2,6 procent45. Undersökningar
tyder enligt Boverket på att cirka 200 000 hushåll i Sverige bor i andrahand.46
3.1.5 Dagens boendepreferenser
Boendes önskemål om bostadskvaliteter
Undersökningar visar att grundläggande funktioner i planlösningar med möblerbarhet tillsammans med ljus, öppenhet, genomsikt och rumssamband, omsorg, detaljer och hög kvalitet i materialval samt tillräckliga ytor för hall och förvaring uppskattas i bostaden.47
I en studie av genomförda förändringar i relativt nybyggda bostads- rätter, uppförda mellan 2001 och 2008, framgår att strax under en tredjedel av hushållen förändrat lägenhetens planlösning.48 Exempelvis
har förändringarna inneburit att stänga igen eller ta upp öppningar, ta ner eller sätta upp innerväggar och ta bort fristående skåpsenheter, vilka fungerat som rumsavskiljare mellan kök eller hall och vardags-
43 Boverket (2018), Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden, rapport 2018:29, s. 6. 44 Denna indelning baseras på hur hushållet förfogar över bostaden. Lägenheten kan således
vara antingen en hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt, men den registreras hos SCB som en hyresrätt i andra hand.
45 Övrigt boende är boende i andelslägenhet, bostad i egen hyresfastighet, inneboende och
boende utan hyreskontrakt.
46 Boverket (2018), Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden, rapport 2018:29,
s. 29–31.
47 O. Nylander, Bostadsundersökningen, en del av bostadsforskningens historia, s. 31–42 och
P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019).
48 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport
rum.Många boende påpekar brist på bänkyta i kök och förvaring. Särskilt kök i större lägenheter upplevas vara för små. Anpassnings- möjligheter är en uppskattad kvalitet som ökar bostadens attrakti- vitet och kan vara avgörande inför ett bostadsköp. Boende vill kunna anpassa bostaden efter ändrade behov, till exempel kunna skapa ytterligare rum. Det ökar möjligheten för de boende att kunna bo kvar när hushållets sammansättning eller dess ekonomi ändras. Även andra renoveringar har skett i de relativt nya bostadsrätterna.49 Orsa-
kerna till förändringarna är:
• Livsstil- eller livsförändringsrelaterade, det vill säga att de boende frivilligt vill sätta en personlig prägel eller höja värdet på sin bostad eller framtvingad behovsanpassning på grund av livsförändringar, som exempelvis påverkar antalet boende i bostaden.
• Kvalitetsrelaterade, som framtvingas av att bostaden har byggts med dålig kvalitet, material eller utförande.
• Utformningsrelaterade, som drivs av att lagkrav, ekonomi, eller bristande kunskap om boendes behov och önskemål leder till lösningar som inte upplevs funktionella.50
Större lägenheter byggs oftare om än mindre. Studien visar att små lägenheter i lägre grad än stora lägenheter uppfyller krav i Boverkets byggregler (BBR)51 på tillgänglighet och utrustning efter de boendes
förändringar.52 Sammantaget uppfylls inte dessa krav i strax under
hälften av de bostäder där hushållen hade förändrat planlösningen.53
49 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport
2016:02, E2B2. P. Femenias et al. (2018), Framtidens klimatsmarta och hållbara bostad, rapport 2018:22, E2B2. P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och
sociala hållbarheten?, s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter bygg- regler boendes förväntningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad.
50 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?,
s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter byggregler boendes förvänt-
ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad, s. 2–4 och 46.
51 Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6).
52 P. Femenias, Har bostadens utformning betydelse för den miljömässiga och sociala hållbarheten?,
s. 45–57 i Den goda bostaden (2019). C. Holmström (2018), Möter byggregler boendes förvänt-
ningar – problembeskrivning och konsekvenser mellan byggregler och boendes förväntningar på en god bostad, s. 3–4.
53 P. Femenias et al. (2016), Arkitektur, materialflöden och klimatpåverkan i bostäder, rapport
Behov i olika skeden i livet
Dagens bostadssituation förändrar vårt sätt att bo och hur bostaden används. Det finns till exempel behov av att bo tillsammans kollek- tivt och att åldras längre i hemmet. I olika utredningar har byggnads- förutsättningar och de krav som samhället kan ställa på byggnaderna i relation till kollektivboende, uthyrning och vård i hemmet utretts.54
I utredningen Gestaltad livsmiljö framhölls att utformningen av bostäder bör ske utifrån en medvetenhet om människors skiftande behov, oavsett ekonomi, ålder, funktionsförmåga, olika familjekon- stellationer eller kulturell förståelse.55
Boendes önskemål gällande bostadens utformning varierar i olika skeden i livet.56 Bostadsutvecklare och projektörer har genomfört
undersökningar om ungdomars och studenters syn på framtidens bostäder. Veidekke frågade unga i åldern 15 till 22 år om hur de vill bo i framtiden. Veidekkes slutsats var att det finns stora skillnader mellan vad som efterfrågas och det som byggs. Svaren visade att ungas framtida drömbostad ska vara mellan 35 till 55 kvadratmeter med en högsta månadskostnad om 5 000 kronor. Bostaden ska också vara ett smart hem med flexibla lösningar, anpassat för att kunna leva hållbart och miljövänligt och delningsekonomi ska vara en integre-