3 Bostadsbyggande och omvärldsförändringar
3.2 Konkurrens och bostadsbyggande
3.2.1 Marknaden möter efterfrågan, inte behoven
Efterfrågan på en konsumentmarknad bestäms, ur ekonomiskt hän- seende, av den samlade betalningsviljan för en vara eller tjänst som beror på inkomsterna och hur dessa är fördelade mellan hushåll. När bostadsbrist diskuteras så förknippas brist ofta med att det finns ett icke tillgodosett behov av bostäder, snarare än att utbudet av bostäder inte motsvarar efterfrågan.97
Med efterfrågan avses i ekonomisk mening hur mycket boende som efterfrågas vid de bostadspriser som gäller. En individ som saknar betalningsförmåga kan definitionsmässigt inte efterfråga ett boende. Det behöver inte innebära att individen inte har ett behov av boende. Boendebehovet avspeglar individens nytta av boendet eller samhällets värdering av individers boendesituation. Marknaden svarar på efterfrågan snarare än behov.98
Bostadsbrist och höga priser på bostäder är ett stort problem för invånarna i flera kommuner, inte minst i storstadsregionerna. Om bostadsbrist avser en situation där behovet av bostäder överstiger den ekonomiska efterfrågan på bostäder kan inte en väl fungerande konkurrens eliminera bostadsbristen. Det betyder inte att konkurrens saknar betydelse för att minska bostadsbristen. En väl fungerande konkurrens kan pressa byggkostnaderna, ge en större mångfald av aktörer i bostadsbyggandet och skapa bättre förutsättningar för att bygga fler bostäder till rimliga kostnader som kan efterfrågas av fler människor.99
3.2.2 Konkurrenssituationen i bostadsbyggandet
Marknaderna för bostadsbyggande avviker i flera avseenden från den ideala bilden av en perfekt konkurrensmarknad. Byggsektorn har enligt flera statliga utredningar karaktäriserats av olika effektivitets- problem, till exempel bristande konkurrens, höga byggkostnader, en låg grad av förnyelse samt brist på innovationer och nytänkande. Sam- mantaget kan dessa egenskaper vara en bidragande orsak till att utbudet
97 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer, s. 70–72. 98 Ibid.
av nyproducerade bostäder inte svarar mot behoven. Förutsätt- ningarna för en väl fungerande konkurrens beror i hög grad på egen- skaper hos byggmarknaden, exempelvis marknadsstruktur, etabler- ingshinder och tillgång till produktionsresurser och byggbar mark.100
Konkurrensverket gjorde på regeringens uppdrag 2018 en upp- följning och kartläggning av utredningsbehov av konkurrensen inom bostadsbyggandet. Utredningen visar att det har tillkommit nya aktörer inom bostadsbyggandet och att marknaden har blivit något mindre koncentrerad den senaste femårsperioden. Det finns dock inga andra tydliga tecken på att konkurrensen har förbättrats.101
Byggbranschen består av många små lokala och några få stora företag
Byggbranschen som helhet är präglad av ett stort antal små företag, relativt få men ett ökat antal medelstora företag samt några få stora rikstäckande företag. Den svenska byggmarknaden har följande fyra stora rikstäckande företag: Peab, Skanska, NCC och JM. Dessa företag svarade tillsammans för nästan 65 procent av de 30 största företagens omsättning 2016.102 2014 stod företag med färre än 20 anställda för
nästan 98 procent av det totala antalet företag.103
Små och stora företag har olika konkurrensförutsättningar. De stora rikstäckande företagen är verksamma i hela landet inom flera segment där de på lokala marknader möter konkurrens från mindre och mer specialiserade företag. Konkurrenssituationen skiljer sig åt mellan olika kommuner och marknadssegment.104
100 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
serie 2018:7. Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer.
101 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
serie 2018:7. Rapporten utgick från Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler
som bygger mer och Konkurrensverkets rapportserie 2015:2, 2015:4, 2015:5 och identifierar
hur bedömningarna och förslagen i dessa utredningar har omhändertagits.
102 Sveriges byggindustrier, www.sverigesbyggindustrier.se/30-storsta-byggforetagen__7411,
besökt 2019-01-12.
103 Sveriges Byggindustrier (2015), Fakta om byggandet 2015.
104 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
Internationell konkurrens
Den svenska byggmarknaden präglas av en låg grad av internationell konkurrens. Samtidigt är flera av de stora svenska byggentreprenö- rerna inom bostadsbyggande verksamma i Norden och i flera euro- peiska länder, vilket pekar på möjligheten till internationell expansion.105
På senare år har antalet utländska entreprenörer i Sverige ökat, främst inom anläggningsbranschen och på underentreprenörsidan. På anläggningssidan har utländska aktörer deltagit i och vunnit offent- liga upphandlingar av stora anläggningsprojekt.106
Boverket lanserade i juni 2018 Buildinginsweden.se i syfte att främja konkurrensen inom byggsektorn genom att underlätta för utländska byggherrar och byggföretag som vill etablera sig i Sverige. Webbplatsen ska sprida information om vad som gäller i Sverige, från byggregler till avtalsvillkor på arbetsmarknaden.107
Samtidigt sker en omfattande handel med byggmaterial. Den totala importen av byggmaterial till den svenska marknaden var 2017 cirka 76 miljarder kronor. Den svenska exporten uppgick samma år till cirka 80 miljarder kronor.108
Marknadskoncentration
Marknaden för bostadsbyggande kan delas in i bostadsutveckling och bostadsbyggande. Byggherren är bostadsutvecklare och den som bygger är byggentreprenör. Byggherrar kan bygga bostads-, ägande- eller hyresrätter och välja att förvalta den byggda bostaden eller bygga för vidareförsäljning.
En växande bostadsefterfrågan och ett ökat bostadsbyggande har bidragit till att antalet aktörer inom bostadsbyggandet har ökat och att marknadskoncentrationen har minskat. Sett till värdet av alla bostadsprojekt 2017 stod de fyra största byggföretagen JM, NCC, PEAB och Skanska tillsammans för en tredjedel av marknaden. Mot- svarande andel för 2013 var närmare 50 procent109
105 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer, s. 297.
106 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer. Konkurrensverket
(2013), Konkurrensen i Sverige – så kan vi bygga mer och billigare, rapport 2013:10.
107 Boverket (2018), Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska bygg-
herrar och byggföretag, rapport 2018:21.
108 Industrifakta (2018), Import, export samt distribution av byggvaror.
109 Byggfakta, statistik bostäder 2013–2017, beräknat på värdet på projektet och vem som var
En minskad marknadskoncentration totalt sett behöver inte inne- bära att konkurrensen nödvändigtvis har förbättrats då marknaderna är lokala och etablerade aktörer kan ha en stor marknadsmakt lokalt. Trots lägre marknadsandelar för de fyra stora företagen på den totala byggmarknaden har de en stark ställning på delar av marknaden för bostadsbyggande. Även medelstora företag kan vara konkurrenskraf- tiga på sina lokala marknader och ha en stark ställning lokalt.110
Lönsamhet inom bostadsutveckling
Även om marknadskoncentrationen inom bostadsutveckling har minskat genom tillkomsten av fler aktörer så har inte lönsamheten pressats ner. Det kan vara en indikation på att konkurrensen kan vara begränsad. I figur 3.8 redovisas utvecklingen av rörelsemarginalen inom bostadsutveckling bland några av de största företagen och utvecklingen i Stockholm i de fall där den har särredovisats. Lön- samheten inom bostadsutveckling har ökat sedan 2013 och i de fall den har fallit har den gjort det från en hög nivå. Lönsamheten är högre i Stockholmsregionen än i övriga Sverige.111
110 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
serie 2018:7, s. 159.
111 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 2013 2014 2015 2016 2017 JM Stockholm JM-koncern NCC/Bonava Skanska-Sverige Besqab-Stockholm PEAB Källa: Årsredovisningar 2013–2017.
Byggbar mark är en nödvändig konkurrensförutsättning
Den viktigaste insatsvaran inom bostadsbyggande är enligt Konkurrens- verket tillgång till byggbar mark.112 Utbudet av mark för bostadsända-
mål kan på kort sikt inte ökas vid en ökad efterfrågan. Markanvänd- ningen är begränsad och för att marken ska bli byggbar måste den också vara detaljplanelagd. Hur plan- och markanvisningsprocessen fungerar har därför betydelse för etableringsmöjligheterna och konkurrensen.113
En stor del av den byggbara marken, inte minst i centrala lägen och i synnerhet i storstädernas innerstadsområden, ägs av kommuner. I Stockholm, Göteborg och Malmö producerades 50–70 procent av alla nya bostadslägenheter på kommunägd mark under perioden
112 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
serie 2018:7. Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer. Stats- kontoret (2012), Mark bostadsbyggande och konkurrens, rapport 2012:25. ESO (2013), Bäste
herre på täppan, rapport 2013:1.
113 Statskontoret (2012), Mark bostadsbyggande och konkurrens, rapport 2012:25. ESO (2013),
2007–2012.114 Av Boverkets bostadsmarknadsenkät framgår att 12 pro-
cent av kommunerna äger all mark som är aktuell för bebyggelse och 76 procent av kommunerna äger delar av marken som kan bebyggas.115
Tillgången på byggbar mark kan enligt flera myndigheters utred- ningar vara begränsad för nya aktörer som en följd av att större etable- rade företag köpt mycket mark, eventuellt också av prisstrategiska skäl. Byggherrar som har möjlighet att köpa in och finansiera egen mark har en konkurrensfördel och gör företaget mindre beroende av kom- munala markanvisningar.116
3.2.3 Utveckling av byggkostnader
Det finns olika sätt att beskriva byggkostnader. Produktionskost- naden är den totala kostnaden för alla ingående delar i ett byggprojekt; markförvärv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning, garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten och mer- värdesskatt. Den vinst eller förlust som kan uppkomma ingår också och fördelas mellan bygg- respektive markkostnaden.117
Byggkostnaderna har ökat kraftigt
SCB:s byggnadsprisindex (BPI) mäter den genomsnittliga prisutveck- lingen för nyproducerade bostäder. BPI följer utvecklingen av bygg- kostnaderna från ett byggherreperspektiv och ger en indikation på vad det kostar att bygga bostäder.118 BPI mäter prisförändringar för
bostadshus rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader.119
114 ESO (2013), Bäste herre på täppan, rapport ESO 2013:1, s. 46. 115 Boverket (2018), Bostadsmarknadsenkäten 2018.
116 Konkurrensverket (2015), Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande, Konkurrensverkets
rapportserie 2015:5. Statskontoret (2012), Mark bostadsbyggande och konkurrens, rapport 2012:25. ESO (2013), Bäste herre på täppan, rapport 2013:1.
117 Sveriges byggindustrier, www.sverigesbyggindustrier.se/statistik-byggmarknad/
kostnader__6915, besökt 2019-03-27.
118 Byggnadspriset utgörs av kostnader för byggnadsarbeten, anslutningsavgift för el och fjärr-
värme/naturgas, köp av tomtmark samt kostnader för markarbeten på kvartersmark. Priset inkluderar byggherrekostnader såsom kostnader för administration, projekteringskostnader, räntekostnader och mervärdesskatt.
119 SCB, www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/
byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggnadsprisindex-bpi/, besökt 2019-09-23.
Av figur 3.9 framgår att BPI stigit betydligt mer än konsument- prisindex (KPI) under de senaste tjugo åren. Enligt BPI är det nästan tre gånger dyrare att uppföra en bostad 2017 jämfört med 1997.
Källa: SCB, statistikdatabasen, Byggnadsprisindex.
Byggkostnaderna skiljer sig åt i landet och är högre i storstadsregio- nerna. De samlade byggkostnaderna har ökat under de senaste decen- nierna, särskilt priset på mark. Skillnaderna beror framför allt på att markpriset är högre i storstadsregionerna och särskilt i StorStockholm jämfört med övriga landet. Markpriserna ökade under tjugoårsperio- den 1996–2016 nominellt med 740 procent i Sverige som helhet och med 1 405 procent i StorStockholm.120
Det finns en kritik när det gäller hur väl BPI kan kopplas till byggkostnader. Det behöver inte vara så att höga kostnader leder till ett högt pris utan i stället kan det motsatta orsaksförhållandet råda. En ökad efterfrågan och ett begränsat utbud gör att det går att ta ut ett högt pris av slutkunden.121 Om det finns brister i konkurrensen
kan ett högt pris på slutprodukten göra det möjligt för leverantörer
120 SCB, statistikdatabasen, Markkostnad/lägenhetsarea för nybyggda ordinära flerbostadshus
efter region, nettokostnad.
121 Boverket (2014), Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse, rapport 2014:14.
0 50 100 150 200 250 300 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Flerbostadshus Gruppbyggda småhus KPI
av insatsvaror och tjänster att höja sina priser och marginaler. Bygg- konkurrensutredningen pekade på att om lönsamheten är hög för slutprodukten kan incitamenten försvagas att arbeta med att hålla ner prisökningar från underleverantörer.122
Faktorprisindex ökar mer än andra priser
Som ett mått på byggkostnadernas utveckling presenterar SCB ett faktorprisindex (FPI). FPI är ett index sammansatt av prisutveck- lingen för ett antal olika produktionsfaktorer vid byggprojekt.123
Indexet är ett genomsnitt av kostnadsutvecklingen för byggmaterial, arbetslöner, maskiner, transporter, entreprenörens kostnad samt bygg- herrekostnaden. FPI beräknas med en sammanvägning av vikter för ett urval av priser för att uppföra en byggnad exklusive markkostnaden. Som framgår nedan av figur 3.10 har FPI ökat mer än KPI sedan mitten av 1990-talet.124 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Källa: SCB (2018), Faktorprisindex för byggnader.
122 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler om bygger mer, s. 56–61. 123 FPI är ett kostnadsindex som inte tar hänsyn till vare sig kvalitetsförändringar hos produk-
ten eller effektivitetsutveckling i produktionen.
Svenska byggkostnader bland de högsta i EU
Enligt Eurostats beräkningar har Sverige de högsta kostnaderna för att bygga bostäder i EU. I flera andra länder som Storbritannien, Nederländerna och Danmark har byggkostnaderna sjunkit jämfört med övriga EU-länder mellan 2007–2016 och i Sverige låg de på samma nivå under perioden.125
Det index som Eurostat räknar fram för att mäta inköpskost- nader, baseras på kostnader för olika processer i ett standardiserat bostadsbygge. Jämförelser av priser mellan olika länder inom EU är inte helt idealisk, eftersom valet av material och utförandet av bygg- nadsprocessen varierar.126 En förklaring till att Sverige får höga kost-
nader i internationella jämförelser kan vara att Sverige är ett land med en högre boendestandard och ett relativt högt löneläge.127
Oberoende av hur byggkostnader mäts finns det dock indikatorer på att det finns problem inom det svenska bostadsbyggandet vad gäller kostnadsbilden.128
3.2.4 Produktivitetsutvecklingen är negativ i byggindustrin
En låg produktivitetsutveckling kan vara ett tecken på att konkur- rensen fungerar mindre väl. Produktivitet kan mätas som relationen mellan förädlingsvärdet, värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Om produktionen skapar ett stort värde per arbets- timme är produktiviteten hög. På marknader som kännetecknas av ett högt konkurrenstryck riskerar företag som inte ökar produktivite- ten att slås ut från marknaden. Risken är mindre överhängande på marknader där konkurrenstrycket är svagt vilket leder till att mindre effektiva företag kan överleva.129
125 Europeiska kommissionen (2018), Landsrapport Sverige 2018 Med en fördjupad granskning
rörande förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD (2018) 225.
126 Ibid.
127 Boverket (2014), Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse, rapport 2014:14. 128 Konkurrensverket (2018), Bättre konkurrens i bostadsbyggandet – En uppföljning av utveck-
lingen 2015–2018 samt en kartläggning av fortsatt utredningsbehov, Konkurrensverkets rapport-
serie 2018:7, s. 34.
129 Konkurrensverket (2009), Åtgärder för bättre konkurrens – Konkurrensen i Sverige, Konkurrens-
Flera studier visar att produktivitetsutvecklingen inom bygg- industrin är svag.130 I figur 3.11 nedan redovisas produktivitetsutveck-
lingen i byggindustrin jämfört med näringslivet, varuproducenter och tjänsteproducenter. Där framgår att produktiviteten för byggverk- samhet utvecklades negativt under perioden 1993–2018 och minskade med 9 procent. Motsvarande utveckling i näringslivet totalt var 66 pro- cents ökning, 88 procent för varuproducenter och 56 procent för tjänsteproducenter.131 132 0 100 200 300 400 500 600 700 1 9 9 3 , k v 1 1 9 9 4 , k v 1 1 9 9 5 , k v 1 1 9 9 6 , k v 1 1 9 9 7 , k v 1 1 9 9 8 , k v 1 1 9 9 9 , k v 1 2 0 0 0 , k v 1 2 0 0 1 , k v 1 2 0 0 2 , k v 1 2 0 0 3 , k v 1 2 0 0 4 , k v 1 2 0 0 5 , k v 1 2 0 0 6 , k v 1 2 0 0 7 , k v 1 2 0 0 8 , k v 1 2 0 0 9 , k v 1 2 0 1 0 , k v 1 2 0 1 1 , k v 1 2 0 1 2 , k v 1 2 0 1 3 , k v 1 2 0 1 4 , k v 1 2 0 1 5 , k v 1 2 0 1 6 , k v 1 2 0 1 7 , k v 1 2 0 1 8 , k v 1 Näringslivet totalt Varuproducenter Tjänsteproducenter Byggverksamhet
Källa: SCB, Statsikdatabasen, Nationalräkenskaper.
Det är framför allt i sektorer där den internationella konkurrensen är hård som produktivitetsutvecklingen är hög, till exempel inom tillverkning av motorfordon.133 Det svenska bostadsbyggandet är en
130 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer. Statskontoret
(2009), Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!”, rapport 2009:6.
131 SCB, statistikdatabasen, Nationalräkenskaper.
132 Arbetsproduktiviteten definieras som förädlingsvärde/produktion per arbetad timme.
Serierna visar säsongsrensad arbetsproduktivitet i olika branscher inom näringslivet och är beräk- nade som kvoter mellan förädlingsvärde och arbetade timmar som säsongsrensats separat.
133 J. Boumediene, G. Grahn (2015), Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd.
inhemsk industri som inte är utsatt för konkurrenstryck från utländska företag. Dessa präglas ofta av en låg produktivitetsutveckling.134
Det finns svenska och utländska studier som ifrågasätter att produktivitetsutvecklingen skulle vara särskilt låg inom byggsektorn då bland annat korrekt data om kvalitetsutvecklingen saknas.135 Det
finns en osäkerhet vid mätning av produktivitetsutveckling, men kritik mot byggindustrins låga produktivitetsutveckling är inte unikt för Sverige. Produktiviteten i byggbranschen hos flera OECD-länder har under många år utvecklats sämre än i andra branscher och det finns indikationer på att produktionsgapet ökar.136
I takt med att kunskapssamhället blivit en växande del av ekono- min har betydelsen av immateriella investeringar137 för produktivitet
och tillväxt uppmärksammats allt mer.138 Multifaktorproduktiviteten,
det vill säga bidraget från den tekniska utvecklingen och utvecklingen av kunskap till produktiviteten, har minskat i byggindustrin till skill- nad från andra branscher där den har ökat.139
3.2.5 Konkurrens, innovationer och tillväxt
Faktorer som öppenhet i marknaderna, konkurrens, förändring och innovationer spelar en avgörande roll för tillväxten i ekonomin.140
Den marknad som företag har tillgång till påverkar utvecklings- arbetet och har betydelse för produktivitetsutvecklingen. I SCB:s analys av näringslivets innovationsaktiviteter delas företagen upp i fyra grupper beroende på sin innovationsverksamhet. Studien visar att byggindustrin har få företag som kategoriseras som förnyare eller
134 Nordic Competition Authorities (2014), Vision for Competition – Competition Policy towards
2020, rapport 2014:1.
135 H. Lind, H-S. Song (2012), Dålig produktivitet i byggindustrin – Ett faktum eller ett mätfel,
Sveriges Byggindustrier.
136 Byggkonkurrensutredningen, SOU 2015:105, Plats för fler som bygger mer.
137 Med immateriella investeringar avses investeringar i bland annat kunskap i form av nya
produkter och processer, organisationer och marknadsföring. H-O. Hagén (2018), Betydelsen
av produktivitet, innovationer och marknader.
138 A. Joung (1998), Measuring Intangible Investment, www.oecd.org/sti/ind/1943301.pdf.
C. Corrado, D. Hulten, D. Sichel (2006), Intangible Capital and Economic Growth. National Bureau of Economic Research Working Paper 11948.
139 H-O. Hagén (2012), Does Sweden give away its TFP for free? i SCB:s Productivity yearbook
2006. H-O. Hagén (2012), Multifactor productivity growth in Sweden 1993–2010 i SCB:s Productivity yearbook 2012.
140 P. Romer (1994), The Origins of Endogenous Growth, The Journal of Economic Per-
innovatörer och att dessa företag främst återfinns där marknaden som företagen verkar på är nationell eller internationell.141
SP Trätek gjorde på uppdrag av Nordic Innovation en uppskatt- ning av samhällskostnader på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna. Olikheter i byggreglerna innebär att husföre- tag måste anpassa sina hus för varje land, samt att mycket arbete går åt till att diskutera lösningar med lokala myndigheter. Samhällets kostnader per år för skillnader i byggregler för nyproducerade bostäder i Sverige uppskattades i rapporten till 40–60 miljoner euro 2009. Den dominerande andelen avsåg indirekta kostnader och brist på kon- kurrens på grund av skillnader i regelverket. Kostnaden för en nypro- ducerad bostad uppskattades till 2 000–4 000 euro.142
Studier visar att andelen innovativa företag är färre i nästan alla storleksklasser i byggindustrin jämfört med andra branscher inom näringslivet. Den generella bilden är att produktinnovationer är mindre vanliga inom byggindustri än i övriga näringslivet och att skillnaderna har ökat över tid.143 Det har gjorts en svensk studie för
att uppskatta immateriella investeringar i olika branscher med hjälp av företagsdata.144 Det framgår av studien att de totala investeringarna i
kunskap per anställd145 är lägst inom byggindustrin och väsentligt
lägre än i nästan alla andra branscher.146
Innovationer viktigt för ett effektivare byggande
Innovationer inom bostadsbyggandet kan ske på flera sätt. Exem- pelvis genom nya processer att bygga och leverera bostäder på, till exempel genom prefabricering och industrialiserat byggande. Nya affärsmodeller kan utvecklas genom nya sätt att handla upp leveran- törer eller genom nya upplåtelseformer. Bostäder med nya lösningar
141 H-O. Hagén (2018), Betydelsen av produktivitet, innovationer och marknader.
142 Nordic Innovation (2012), Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av
skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna, rapport 2012:06.
143 N. Rosenberg (1971), The Economics of Technological Change: Selected Readings, N. Rosenberg
(1972) Technology and American Economic Growth, N. Rosenberg (1976) Perspectives on
Technology. Eurostat, https://ec.europa.eu/eurostat/web/microdata/community-innovation-
survey besökt 2018-12-01.
144 SCB (2016), Utveckling av innovationer för innovation s. 17.
145 I definitionen inräknas innovationsinvesteringar, investeringar i mjukvara, såväl egen-
producerad som köpt, marknadsföring, organisationsförändringar och kompetensutveckling.
146 H-O. Hagén (2016), Intangible investments, innovativeness and internationalisation in the
kan bygga på ett mer resurseffektivt utnyttjande av mark, material och arbete eller genom en smartare utformning av bostäder. Inno- vationer inom byggmaterialindustrin kan ske genom att befintliga produkter får en bättre kvalitet. Till exempel genom att metoder för att öka hållfastheten eller bearbetbarhet i betong utvecklas och provas i experimentmiljö och sedan introduceras i byggprojekt. Bygg- produkter kan utvecklas genom processutveckling mot mer indu- striella metoder vid byggentreprenader. Detta gäller exempelvis pre- fabricering av stommar, installationer eller våtrumsmoduler.147
Vägen till kommersialisering av en produktidé inom byggbranschen är ofta lång. Det finns flera skäl till att innovationer inte når markna- den och att utveckling tar lång tid. En underentreprenör måste till exempel övertyga flera andra företag (entreprenörer, beställare och konsulter) om fördelarna hos en innovativ produkt. Livscykeln är lång för byggnader och deras delar svårutbytbara, vilket kan ställa högre krav på verifiering genom provning än i andra branscher. Många byggprojekt genomförs med detaljerade tekniska beskriv- ningar och små möjligheter för entreprenören att avvika från den föreskrivna lösningen. Det betyder att branschens vana att hantera