Klimatförändringar och anpassningar

Klimatkonventionen213 _{fattade 2015 beslut om ett nytt globalt och}

rättsligt bindande klimatavtal i Paris. Enligt Parisavtalet ska den globala medeltemperaturen hållas väl under 2 grader Celsius med ansträng- ningar att hålla temperaturökningen under 1,5 grader mot förindu- striell nivå. Analyser tyder på att klimatåtagandena som anges i län- dernas klimatplaner inte är tillräckliga för att nå avtalets mål.214 _Den

globala uppvärmningen är ojämnt fördelad och kommer att bli mest tydlig i områden närmast nordpolen, varför Sveriges temperatur- ökning förväntas ligga på 2–4 grader vid en genomsnittlig global upp- värmning på 2 grader. Även inom Sverige förväntas lokala skillnader där till exempel Norrbotten förväntas få en nästan dubbelt så stor temperaturökning som Skåne. I klimatscenarier utförda av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) syns störst tem- peraturökning under vintern. Varierande klimateffekter förväntas i Sverige. Exempelvis torrare mark till följd av högre temperaturer samtidigt som nederbörden ökar och bidrar till kraftigare slagregn och ökade extrema flöden i vattendrag. Även havsnivån höjs.215

Klimatförändringar till följd av global uppvärmning förväntas påverka förutsättningarna för Sveriges befintliga byggnadsbestånd och nybyggnad och människors livsmiljö och livsförutsättningar.216

Riskerna är flera. Nya byggnader, anläggningar och infrastruktur måste enligt Boverket lokaliseras så att de inte hamnar inom riskområden

213 _{Klimatkonventionen är ett ramverk för åtgärder för att förhindra klimatförändringarna.} 214 _{Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 22–23.}

Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och- internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/

Klimatkonventionen/Parisavtalet/Nya-Klimatataganden-infor-Parisavtalet/, besökt 2019-03-14.

215 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

fuktsäkerhet, SP rapport 2016:86, s. 11 och 15–20.

216 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

fuktsäkerhet, SP Rapport 2016:86. Folkhälsomyndigheten (2018), Värmestress i urbana inom- husmiljöer – förekomst och åtgärder i befintlig bebyggelse.

för översvämning, ras, skred eller erosion. Den befintliga bebyggel- sen måste också anpassas till de nya förutsättningarna.217 _{Andra rele-}

vanta aspekter av klimatpåverkan för byggnadsverk är ökade vind- laster, laster av snö, ökad temperatur, ökad brandrisk under torra perioder och sjunkande grundvattennivåer (med risk för sättningar och sprickor i byggnaders konstruktioner). Klimatförändringarna kan i sin tur påverka vattenkvalitet och sjukdomsspridning. Exempel- vis finns vid översvämning risk att avloppsvatten tränger in i bygg- nader via golvbrunnar och toaletter, med risk för direkta och framtida inomhusmiljöproblem.218

3.5.1 Konsekvenser av kraftigare nederbörd

Klimatförändringarna kan komma att kräva att hanteringen av dag- vatten och dränvatten förbättras, exempelvis genom gröna tak, andra markmaterial på tomter, öppna dagvattenkanaler, dagvattenmagasin och dammar.219 _{Dagvattenhantering är ofta ett problem i städer då}

den höga andelen hårdgjord yta minskar infiltrationsgraden av dag- vatten, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar.220

Med kraftigare nederbörd, som exempelvis slagregn, finns även större risk för fuktinträngning i klimatskalet221_.222 _{Extremare väder,}

med exempelvis fler och intensivare slagregn skapar sannolikt ett behov av förändrade konstruktioner. Intensivare nederbörd kan annars innebära inträngning av vatten vid slagregn i otätheter i anslutningar mellan byggdelar och fasaddelar, med risk för fuktskador och mögel- påväxt. Högre temperaturer och ökat fuktinnehåll kan även leda till ökade angrepp av insekter, svampar och bakterier på byggnadskon- struktioner och material.223

217 _{Boverket (2019), Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö 2019, rapport 2019:2, s. 45.} 218 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

fuktsäkerhet, SP rapport 2016:86, s. 9, 22.

219 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

fuktsäkerhet, SP rapport 2016:86, s. 21–33.

220 _{Malmö stad (2016), BEST rapporten – Boverket och ekosystemtjänsterna, s. 8.}

221 _{Klimatskal är ytterväggar, fönster, tak, dörrar och grund enligt Boverket (2007), Byggnader}

i förändrat klimat: Bebyggelsens sårbarhet för klimatförändringars och extrema väders påverkan,

s. 35.

222 _{Boverket (2018), Boverkets byggregler och klimatanpassning, rapport 2018:10, s. 13–16.} 223 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

Om klimatförändringarna leder till brist på kallt dricksvatten kan vatten som inte uppfyller den önskvärda kvaliteten i stället användas till uppvärmning, kylning, toalettspolning, maskintvätt med mera. Det kan i sin tur leda till ett ökat behov av återanvändning av regn- vatten och gråvatten.224

3.5.2 Byggnads- och markutformning för att hantera

värmestress

Klimatförändringarna bidrar till att högre temperaturer bibehålls mellan natt och dag under sommaren. Det finns risk för ökad död- lighet när temperatursänkningen under natten uteblir flera dagar i rad under en värmebölja på grund av utebliven återhämtning, särskilt för känsliga personer. Ju tätare bebyggelse med högre andel hård- gjorda ytor och mindre mängd vegetation desto högre värmeeffekt. En tät stad med byggnader som skuggar mark och andra byggnader sänker temperaturer dagtid, men stänger in värmeenergin nattetid. Riktningen på byggnader, andelen solbelysta ytor på byggnader och materialegenskaper hos dessa ytor har stor effekt på hur mycket värme som reflekteras bort eller hålls kvar. Materialens förmåga att släppa igenom och hålla kvar vatten har betydelse för att sänka temperaturerna i staden, varför ytor som gräsmattor, parker, grus- planer och träd, gröna tak och väggar är av vikt i den täta staden.225

Förebyggande åtgärder på byggnadsnivå är klimatanpassad utform- ning, konstruktion, design och tekniska åtgärder anpassade till området och klimatet. Klimatanpassad utformning består av strategier för att maximera ventilationen och minimera värme från solinstrålning. Det kan ske genom orientering av byggnaden, fönstrens antal, storlek och placering, solavskärmning samt byggmaterialets egenskaper som exempelvis byggnadsstommens kapacitet att utjämna temperatur- variationer och hålla nere temperaturen. Vid temperaturskillnader mellan dag och natt kan byggnadsstommen kylas nattetid genom vädring.226

224 _{Boverket (2018), Boverkets byggregler och klimatanpassning, rapport 2018:10, s. 13–16.} 225 _{Folkhälsomyndigheten (2018), Värmestress i urbana utomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i}

befintlig bebyggelse, s. 10–17, 26 och 29.

226 _{Folkhälsomyndigheten (2018), Värmestress i urbana inomhusmiljöer – förekomst och åtgärder i}

Då bostäder i Sverige i regel är utformade utifrån vinterförut- sättningar finns det utmaningar i att utforma byggnader som kan hantera det svala skandinaviska klimatet och samtidigt klara av mer frekventa och kraftiga värmeböljor.227 _{Boverket skriver i en genom-}

gång av BBR att ett ändrat klimat kan leda till behov i form av för- ändringar av byggnadsutformning och teknikutrustning. Om klimatet exempelvis blir varmare kan det behövas större kylkapacitet och kyleffekter samtidigt som värmekomfort vintertid kommer att bli lättare att uppfylla.228

3.5.3 Våra slutsatser om klimatförändringar och anpassningar

Klimatförändringarna skapar nya förutsättningar för krav på bygg- nader som att kunna kombinera konstruktion, personsäkerhet, brand och hälsa med de nya risker och utmaningar som kommer av värme- böljor och torka, ökad nederbörd och översvämningsrisker. Det är av vikt ur hälsosynpunkt att bebyggelsen utformas för att klara ökade och långvariga höga temperaturer och samtidigt bibehålla hälsosamma temperaturer inomhus. Integration av grönska är en viktig aspekt både med tanke på Sveriges hållbarhetsmål samt som en möjlig balan- serande faktor vid klimatförändringarna. Det ställer dock nya krav på byggnaders tak och fasader. Sammantaget behöver utformningen av bestämmelserna i BBR ta höjd för och möjliggöra nuvarande och kommande samhällsutmaningar.

227 _{SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Byggande för ett framtida ändrat klimat – fokus}

fuktsäkerhet, SP rapport 2016:86, s. 21–33.