Till stödjande hedersledamot har under året utsetts stödjande ledamoten Herr Gösta Virding, Uppsala.
Till inländska arbetande ledamöter har valts korresponderande leda-moten Herr Allan Rostvik, docent Karl Inge Sandred och professor Eva Österberg, samtliga Uppsala, och till utländska arbetande ledamöter korresponderande ledamoten Herr Michael Barnes, London, proiessor Bjarne Stoklund, Köpenhamn, Danmarks riksantikvarie professor Olaf Olsen, Köpenhamn, och dr. phil. Ants Viires, Tallinn.
Som korresponderande ledamöter har invalts statsstipendiat Nils Hal-lan, Trondheim, och professor Thomas L. Markey, Ann Arbor, Michi-gan, USA.
Under året har fyra ledamöter avlidit: hedersledamoten professor Einar Ölafur Sveinsson den 18 april, inländske arbetande ledamoten professor Mats Rehnberg den 25 maj, hedersledamoten professor Sigfrid Svensson den 14 augusti och hedersledamoten med. dr Josef Aner den 9 december.
Styrelsen har sammanträtt sex gånger, varav en gång (den 25 juni) i Bonäs Bygdegård, Mora.
Till tryckning av Akademiens fyra tidskrifter har Humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) beviljat bidrag på samman-lagt 104000 kronor (Saga och Sed 18000 kronor, Namn och Bygd 22000 kronor, Arv 30000 kronor, Ethnologia Scandinavica 34000 kronor).
Vid halvårsskiftet överfördes Ordbok över Sveriges dialekter från Akademien och HSFR till myndigheten DOVA (Dialekt- och ortnamns-arkiven samt Svenskt visarkiv) och fick i samband härmed status av arkiv (Arkivet för Ordbok över Sveriges dialekter). Till arkivet är knuten en rådgivande nämnd, till vilken Akademien äger rätt att föreslå två ledamöter. Akademiens representanter i nämnden är vice preses och sekreteraren.
Vid Akademiens sammanträde den 20 februari höll Fru Fjellström föredrag över ämnet »Nordsvensk etnologi under fem sekler». Vid sam-manträde den 11 april föreläste Herr Barnes om »The new runic finds from Illerup and the problem of the 22nd rune » och vid sammanträde den 26 september Herr Rostvik om »Tillämpad ortnamnsforskning. Ex-empel ur Ortnamnsarkivets vardag». Vid högtidssammanträdet den 6 november höll Herr Åberg ett föredrag betitlat »Alexander Leslie, Ro-bert Monroe och de andra höglandskämparna i Gustav Il Adolfs arme».
Vid högtidssammanträdet utdelades Akademiens priser och belöningar för året.
Nils Ahnlunds pris tilldelades Akademiens vice preses Herr Moberg, Uppsala, för hans skarpsinniga och mångsidiga författarskap inom den nordiska språkvetenskapen, särskilt den år 1984 utgivna filologiska un-dersökningen av Konungastyrelsen.
Ur Jöran Sahlgrens prisfond utgick pris till Akademiens arbetande ledamot Herr Dahlstedt, Umeå, för hans omfattande, principiellt viktiga dialektologiska författarskap, och till Akademiens hedersledamot Herr Nielsen, Århus, för hans betydelsefulla etymologiska och runologiska arbeten samt för hans insatser som ordboksman.
Ur Dag Strömbäcks belöningsfond utdelades belöningar till Akade-miens arbetande ledamot Herr Bandle, Ziirich, för hans betydelsefulla insatser inom västnordisk språkforskning, till professor Hans Bekker-Nielsen, Odense, för hans betydelsefulla insatser inom norrön filologi och som utgivare av Mediaeval Scandinavia och Bibliography of Old Norse and Icelandic Studies, och till professor Peter Hallberg, Göte-borg, för hans viktiga arbeten om Islands fornlitteratur, med särskild hänsyn tagen till hans metoder för språklig författarbestämning.
Ur Anders Diös' fond för svensk hembygdsforskning utdelades belö-ningar till:
Akademiens arbetande ledamot Herr Göransson, Uppsala, för hans betydelsefulla författarskap inom historisk kulturgeografi, särskilt hans djupgående undersökningar av bebyggelsens genes och organisation på Öland och i Mälarlandskapen;
Fotograf Sven Hjalmarson, Örkelljunga, för mångårigt och hängivet arbete inom skånsk hembygdsrörelse, särskilt för hans fotografiska do-kumentation av Örkelljungabygden;
Lantmästare Hans Lustig, Uppsala, för hans hängivna arbete med inventering av uppländska gårdssmedjor;
Fil. dr Birgitta Olai, Åkerby, för hennes värdefulla skrifter om skiftes-verksamhet i Östergötland och Dalarna;
Arkivarie Torsten Ordeus, Björklinge, för hans mångåriga, hängivna och skickliga arbete i samband med inspelningar av dialekt och folkmin-nen i Sverige och Amerika;
Fil. kand. Täpp John-Erik Pettersson, Uppsala, för hans värdefulla bidrag till Dalarnas kulturhistoria;
Teol. lie. Nils Tägt, Siljansnäs, för hans förtjänstfulla arbete som huvudredaktör för sockenskildringen En bok om Siljansnäs.
Ur Kungl. Gustav Adolfs Akademiens fond för svensk folklivsforsk-ning utgick belöfolklivsforsk-ningar till:
Fil. dr Barbro Bursell, Stocksund, för hennes skrift »Anläggarna» och det därmed förbundna projektarbetet;
Docent Mats Hellspong, Stockholm, för hans idrottshistoriska
av-handling »Boxningssporten i Sverige. En studie i idrottshistoriens kul-turmiljö»;
Professor Lars Kardell, Uppsala, för hans värdefulla skrifter om landskaps vård;
Fil. dr Inger Lövkrona, Lund, för hennes doktorsavhandling »Det bortrövade dryckeskärlet. En sägenstudie ».
Med pris ur Stiftelsen Torsten Janckes Minnesfond belönades f. arkiv-chefen dr. philos. Per Hovda, Oslo, för hans betydelsefulla insatser inom norsk och nordisk ortnamnsforskning, universitetslektor Roland Otter-björk, Umeå, för hans mångåriga, intensiva och framgångsrika arbete inom svensk och nordisk personnamnsforskning, och Akademiens kor-responderande ledamot Herr Söderström, Uppsala, för hans målmed-vetna och insiktsfulla arbete vid redigering och publicering av Gustav Hasselbrinks Siidlappisches Wörterbuch.
Ur Erik och Dency Östhols donationsfond utdelades belöningar till Akademiens arbetande ledamot Herr Ejder, Lund, för hans ord- och ortnamnsstudier, särskilt den omfattande, rikt dokumenterade undersök-ningen »Dagens tider och måltider», till fil. dr Evert Melefors, Umeå, för hans doktorsavhandling om inbyggarbeteckningar och husbondenamn på Gotland, och till Akademiens korresponderande ledamot Herr Pellijeff, Knivsta, för hans betydelsefulla insatser vid utforskningen av Norrbot-tens ortnamn.
Vid den middag på Värmlands nation som följde på högtidssamman-komsten framförde sekreteraren Akademiens hyllning till pristagarna. På pristagarnas vägnar tackade Herr Nielsen, som i sitt tal huvudsakligen uppehöll sig vid sin vistelse i Uppsala som stipendiat under åtta månader 1938-39. Det ämne han skulle studera var »Svensk dialektforskning, dens metoder og resultaten>. Bakom valet av Uppsala som studieort låg hans lärare, professor Peter Skautrup. Större delen av talet återges här.
»Efter tolv timers rejse ankom jeg om aftenen den 10. december til Uppsala. Jeg kom til en lille vinterm!iSrk by og s!iSgte ind i det nrermeste hotel. Da jeg noget senere pr!iSvede at finde en hovedgade, gik jeg i en uheldig retning og standsede op i noget snrevre, dunkle gyder.
I de f!iilgende dage orienterede jeg mig i byen. Der fandtes faktisk en hovedgade og et lille torv og en lille sporvogn. Gennem Studentkårens boliganvisning fandt jeg et vrerelse til 50 kroner om måneden, et kvarters gang fra Universitetet i Marielundsgatan 3 E. Og jeg blev boende der, sk!iSnt alle fortalte mig, at jeg boede på landet, på den fejle side af Fyrisåen.
Al undervisning var jo oph!iSrt, da jeg kom. Men jeg fandt frem til Landsmålsarkivet i Universitetsbiblioteket, 'Carolina'. Her traf jeg straks en rrekke sprogforskere. Den venlige Folke Hedblom prresente-rede mig for den lrerde Valter Jansson. Og de tog mig med til S:t Lars
Matsalar, hvor de selv spiste. Der var selvbetjening. Og for kun 2,50 kr.
om dagen fik man to måltider med mange retter.
Jeg fandt frem tilden danske lektor Alf Henriques og blev en hyppig grest hos barn. Han vidste alt om universitetet.
Jeg kunne få halvparten af et bord på 'Carolinas' lresesal. Jeg måtte dele det med den lrerde, men noget barske dr. Kallstenius, der hrevdede, at eftermiddagen, som jeg havde valgt, fli}rst begyndte kl. 17. Her arbej-dede jeg på at udvide en prisbelli}nnet afhandling, somjeg havde skrevet i
1935. Den var blevet bedli}mt af Louis Hjelmslev, der havde lovet at hjrelpe mig med at få den trykt. Men da jeg kom i gang med dialektstu-dieme, sad jag mest på Landsmålsarkivet, hvor jeg havde fået en plads ved et skrivebord.
I li}Vrigt benyttede jeg den fli}rste tid til at besli}ge de forskellige lrerere i nordiske sprog.
Professor Hesselman var meget elskvrerdig og interesseret i at vejlede mig. Jeg skulle gå til hans 'seminarieövningar över Valda uppgifter i nordisk språkhistoria' to timer hver anden uge. Han anbefalede videre Natan Lindqvists 'Övningar över svensk talspråkssyntax'.
Jeg besli}gte docenten Nils Svanberg og aftalte med barn, at jeg skulle fli}lge to rrekker om stilistik. Men trist nok dli}de han, efter at jeg havde gået til hans timer et par gange.
Dajeg besli}gte professor Herman Geijer, der lige var afgået fra Lands-målsarkivet, bad han mig straks komme indenfor. Så satte han sig mageligt tilrette og holdt en lang privat forelresning for mig om anvendel-sen af dialekt i svenske skuespil.
Også hos docenten Gjerdman kom jeg indenfor og så hans impone-rende bibliotek. Hos barn fikjeg i nogle timer gennemgået landsmålsalfa-betet. Jeg kli}bte desuden en grammofonplade, hvorpå han havde indtalt lange rrekker af lydvarianter. Han kaldte pladen 'Riksmålsvarianter och dialektala uttal'. J eg lån te min vrertindes grammofon og prli)vede at lrere de fine forskelle. Desuden kli}bte jeg litterrere taleplader og spillede dem for mig selv så lrenge, indtiljeg vågnede en morgon og kunne tale svensk.
Fra den 24. januar fulgte jeg 4 timer om ugen Valter Janssons kursus i fornsvensk. Men senere ben fandt jeg jo, at Valter, Modeer og andre docenter ofte var til stede i professoremes timer. Med deres impone-rende sagkundskab hrevede de diskussioneme til niveauer, som lå hli)jt over, hvad jeg hav de oplevet i Århus.
Hveranden tirsdag gik jeg til professor Jöran Sahlgrens 'seminarieöv-ningar över ortnamn på -hem'. Samtidig fik jeg hos barn en sprendende introduktion i stednavneforskningens metoder.
Dialektgeografi studerede jeg hos den muntre og livlige docent Zetter-holm. Han satte mig i gang med at skrive 'en artikel om danska lockrop till och smeknamn på husdjur'. (Mit manuskript blev taget af Gestapo i 1944, men jeg omarbejdede det senere.)
På et af Hesselmans seminarer gennemgik Valter Jansson Jungners tydning af den seneste runologiske sensation: Sparlösa-stenen. Og til sidst rejste v. Friesen sig og gav en helt ny, interessant og sand synlig tolkning. (Således skrev jeg til Skautrup.) Den aften blev der grundlagt en interesse for runologi i mig. Der skulle dog gå 30 år, inden jeg selv vovede at publicere noget om Sparlösa-stenen. - På Hesselmans sidste seminar redegjorde Zetterholm for ordet ladugård. Derefter havde vi postseminar på hotel Gillet med diskussion og samtale til klokken halv tolv. Igen noget jeg ikke kendte fra Århus.
I en af mine rapporter til Skautrup skrev jeg: 'Sidste S!<'ndag den 12.
marts var jeg sammen med den konstituerede forstander for Landsmåls-arkivet, fil. lie. Manne Eriksson, den konstituerede arkivar, magister Folke Hedblom og en norsk cand. philol., Alf Hellevik, der lige er ankommet hertil for at studere svensk accent. Vi var inviteret til 'en liten souper' hos professor Lundell. Det var en meget interessant aften. Han er 87 år gammel og lidt d!<'v, men man kan ikke sige, han går i alderdom.
Til nreste sommer vil han til Norge og studere norske dialekter!' Jeg husker, at samtalen den aften meget drejede sig om Tjekkoslovakiets krise. Man glemte ikke, at Lundell var tidligere professor i slaviske sprog.
Den 28. marts ved middagstid ankom professor Skautrup for at holde to forelresninger i Jöran Sahlgrens seminar. Det f!<'rste Skautrup gjorde varat S!<'ge efter mig i Marielundsgatan. Og da han ikke fandt mig der, drog han op til Landsmålsarkivet, hvor jeg sad og arbejdede. Da han havde studeret arkivet, föreslog han mig, at vi skulle gå ned i et konditori og drikke kaffe. Og her fik vi så en lrengere snak, inden han drog ud til Sahlgren. Bagefter fortalte Skautrup mig, at Sahlgren havde vreret meget vred og havde skreldt ham ud, fordi han ved at snakke med mig var kommet for sent til en middag, hvor også andre havde ventet på ham.
Men til sidst havde Skautrup sagt til ham: 'Den forsinkelse tilgiver du mig vel aldrig?' Og så blev Sahlgren tavs.
Jeg fortalte Zetterholm om dette og sagde til ham, atjeg var ked af det.
For det var jo min skyld, at Skautrup var blevet forsinket. Men Zetter-holm tr!<'stede mig, idet han sagde: 'Det skall du inte vara ledsen över.
Nu får du en högre prestige bland dem, som hör om det!'
Også en stednavneekskursion, som Jöran Sahlgren ledede, oplevede jeg. Vi var blandt andet i Enköping. Og vi så adskillige af de pragtfulde runestene, som Uppland er sårigt på. På en restaurant, hvor vi spiste, sad jeg over for Sahlgren. Der var flere slags varme retter. Og to gange h!<'rte jeg ham sp!<'rge betjeningen: 'Är det här storvarmt?' - 'Nej, inte ännu.' - 'Jaså, det är också småvarmt!' Og da det storvarme kom, såjeg hans store tilfredshed. - Jöran Sahlgren var en fremragende forsker i de videnskabsgrene, han dyrkede. Han var desuden en behrendig og udhol-dende organisator, ikke mindst da han fik opbygget Kungl. Gustav
9-859055 Saga och Sed
Adolfs Akademien. Men tillige var han en mand, der kunne glrede sig over livets goder. En lykkelig mand var han.
De svenske venner jeg i 1939 fik blandt de yngre videnskabsmrend har fortsat förbindelsen med mig. Det har vreret bevregende for mig at trreffe nogle af dem her i dag. Og det har også vreret sprendende at trreffe nogle af de yngre, der nu l~fter arven efter de store hedengangne. »
Under året har Akademien utgivit:
Arv. Scandinavian Yearbook of Folklore. 1982. Utg. av Bengt R.
Jonsson.
Ethnologia Scandinavica. A journal for Nordic ethnology. 1984. Utg.
av Nils-Arvid Bringeus.
Hembygdsskildringar, 19 (Från kulturdagarna i Bonäs Bygdegård den 27 och 28 juni 1983). Utg. av Stig Björklund.
Namn och Bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning. Årg. 72, 1984. Utg. av Harry Ståhl.
Lennart Elmevik