Som en del av projektet Akademiska ordlistor har vi satt ihop korpusen SveAk (se 2.2.4) på 26 milj. token med publicerade akademiska texter (Ribeck, Jans-son och Sköldberg 2014). Denna korpus företräder det akademiska språket i min undersökning. Korpusen innehåller avhandlingar och tidskriftsartiklar från åren 1997 till 2012 och finns tillgänglig via korpusinfrastrukturen Korp (Borin, Forsberg och Roxendal 2012) i Språkbanken.
Vid insamlingen av avhandlingar har vi utgått från den nationella databasen SwePub.15Denna listar alla publikationer från svenska universitet och högsko-lor enligt Högskoleverkets standard för svensk indelning av forskningsämnen (2011), som, i sin tur, följer OECD:s internationella klassifikation över forsk-ningsämnen.16Forskningsämnena klassificeras i första hand i sex olika ämnes-områden: naturvetenskap, teknik, medicin och hälsovetenskap,
lantbruksveten-15<http://swepub.kb.se/>
skap, samhällsvetenskap och humaniora. Under vart och ett av dessa finns, i sin tur, mellan fem och elva ämnesgrupper; psykologi och utbildningsvetenskap tillhör exempelvis det samhällsvetenskapliga ämnesområdet.
Tabell 3.2 visar SveAk:s sammansättning. Korpusen består av texter från ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap. Ur dessa har vi valt ut äm-nesgrupper där förhållandevis många avhandlingar har funnits tillgängliga som fulltext-pdf:er genom SwePub. De humanistiska ämnesgrupperna som ingår i SveAk är: etnologi, filosofi, historia, konst, litteraturvetenskap, religion och språkvetenskap. De samhällsvetenskapliga ämnesgrupperna är: ekonomi och näringsliv, juridik, medie- och kommunikationsvetenskap, psykologi, social och ekonomisk geografi, sociologi, statsvetenskap och utbildningsvetenskap.
Token
Ämne Avhandlingar Tidskrifter Totalt
Humaniora Etnologi 1 396 095 103 306 1 499 401 Filosofi 637 088 328 538 956 626 Historia 2 482 954 1 343 167 3 826 121 Konst 1 649 537 73 723 1 723 260 Litteraturvetenskap 2 083 628 227 355 2 310 983 Religion 2 572 471 – 2 572 471 Språkvetenskap 1 832 567 – 1 832 567 Totalt 12 656 340 2 076 089 14 732 429 Samhällsvetenskap Ekonomi/Näringsliv 1 886 324 – 1 886 324 Juridik 682 560 – 682 560 Medie-/Kommunikationsv. 1 130 813 – 1 130 813 Psykologi 339 848 43 072 382 920 Social/Ekonomisk geografi 1 621 081 – 1 621 081 Sociologi 1 838 189 – 1 838 189 Statsvetenskap 1 556 733 41 983 1 619 861 Utbildningsvetenskap 1 826 970 355 621 2 182 591 Totalt 10 882 518 440 675 11 323 193 SveAk totalt 23 538 858 2 516 764 26 055 622
Tidskrifterna, varifrån artiklarna i SveAk kommer, har valts ut med hjälp av den norska publikationsklassificeringsmodellen som NSD ansvarar för.17För att komma på fråga för inkludering i SveAk behövde tidskriften lägst befinna sig på nivå ett enligt detta system, vilket motsvarar ”scholarly” (akademisk, vetenskaplig).
Sammanlagt innehåller SveAk drygt 26 miljoner token. Korpusen består av 500 texter skrivna av fler än 450 olika författarkonstellationer. Som synes i tabell 3.2 utgörs den största textmassan av avhandlingar, medan tidskriftsartik-larna står för ett betydligt mindre bidrag.18
För att summera de tankar som legat till grund för SveAk:s sammansätt-ning definierar vi det svenska akademiska skriftspråket som bestående av texter skrivna av och för akademiker, på svenska. Vi har således låtit det representeras av texter från forskningsämnesområden där den svenska akademiska produk-tionen är tillräckligt hög. Inom naturvetenskap (som i SwePub inkluderar ma-tematik) skrivs det nästan uteslutande på engelska på svenska universitet och högskolor (jfr Salö 2010). Efter att ha genomfört ett test att sätta samman del-korpusar med svenska sammanfattningar från naturvetenskapliga avhandlingar konstaterades att den sammanlagda textmassan blev för liten i proportion till övrigt material i korpusen för att anses lönsam och försvarbar.
Jag har också undersökt möjligheten att samla in naturvetenskapliga läro-böcker för universitetet till den akademiska korpusen. Det visar sig att det finns ett fåtal svenska läroböcker i biologi som används på universitetsutbildningar. Kurslitteraturen i fysik och kemi är dock uteslutande på engelska redan på grundnivå. Jag har bedömt att vinsten med att inkludera någon lärobok i biolo-gi i korpusen som för liten i förhållande till den arbetsinsats som krävs för att få tillgång till materialet elektroniskt.
Inom det medicinska området produceras förvisso akademiska texter på svenska; i Språkbanken finns t.ex. artiklar från Läkartidningen mellan åren 1996 och 2001. Eftersom medicin inte förekommer som skolämne, har jag emellertid valt att inte inkludera dessa artiklar i mitt akademiska textmaterial. För teknik och lantbruksvetenskap gäller dels att det svenska underlaget är mycket tunt, dels att ämnena inte ingår bland dem som undersöks på skolnivå i denna studie.
Exempel på meningar ur de olika ämnesgrupperna i de akademiska texterna visas i (1) till (15).
17<http://dbh.nsd.uib.no/kanaler/>
18Dessutom kunde inte vetenskapliga svenska tidskrifter inom samtliga ämnesområden hit-tas. De ämnesområden och tidskrifter som finns representerade i SveAk listas i tabell B.1 i appendix B.2.
(1) Att poängtera ett mindre revolutionärt agerande kan därmed, hur paradoxalt det än kan tyckas, tolkas som ett sätt att framhäva östtyskarnas agens.(etnologi)
(2) Världens helhet blir därmed inte en totalitet av ting utan en överskridande ordning och historia som delas.(filosofi)
(3) Kulturarbetarna hade nödvändiga kunskaper om hur man producerar och genomför en föreställning, men utan den estetiska berättelsens identitetsskapande kraft hade förmodligen framgången uteblivit. (historia)
(4) Pågående tonala durationer transformeras därefter till tidsliga enheter simultant hos deltagarna och ju fler saker som pågår samtidigt, desto mer krav ställs på deras simultanitet.(konst)
(5) Jag kommer att visa att dessa dimensioner i texten är betydelsefulla för huvudpersonens inre utveckling liksom för romanens nationella
tematik.(litteraturvetenskap)
(6) Vi måste hitta ett sätt att ta tillvara både uppfattningen att det finns en medvetendeoberoende verklighet som är som den är oavsett vad vi tror och tänker om den och uppfattningen att verkligheten alltid är
begreppsliggjord.(religion)
(7) Den hypotetiska situationen tycks bli ett sätt att närma sig ett ämne som annars riskerar att bli socialt ansiktshotande.(språkvetenskap)
(8) Min undersökning visar att omsorg, när det gäller lågavlönade ensamstående mödrar också kan handla om att förvärva extra inkomster för att motverka barnens marginalisering.
(ekonomi/näringsliv)
(9) Den stora merparten av avverkningar sker dock på skogsmark där det är tillräckligt att anmäla avverkningen till Skogsstyrelsen.(juridik) (10) Under undersökningsperioden ökade antalet program och inslag per år,
i absoluta tal, från ett till drygt etthundra, men i relativa tal har sändningsandelen i förhållande till totala sändningstiden förhållit sig relativt likartad sedan 1956.(medie-/kommunikationsvetenskap) (11) Lyhördhet innebär att terapeuten har en förmåga att visa sig känslig
för patientens behov och känslomässiga tillstånd och att ge gensvar på ett adekvat och konstruktivt sätt.(psykologi)
(12) Ett hållbart lantbruk skulle, om en stor del av kriterierna från det mogna ekosystemet är uppfyllt, präglas av en hög resiliens, d.v.s. systemet är stabilt och har förmåga att klara av störningar. (social/ekonomisk geografi)
(13) Gender School syftade till att sprida kunskap om könssegregeringens komplexitet och att få kvinnor och män medvetna om den
könsdiskriminering som förekommer i arbetslivet.(sociologi) (14) Den aristokratiska och maskulina förmågan att med våld kunna
försvara hedern hade avgörande betydelse för den tyska nationens framväxt.(statsvetenskap)
(15) Men i det andra fallet betraktas den gemensamma grundskolan, en skola för alla, nästintill som förtryckande likformig, där individens intresse och begåvning inte tas tillvara, utan alla elever stöps i samma form.(utbildningsvetenskap)
Exempelmeningarna, som anges i befintligt skick, kan ge en viss inblick i hur det akademiska textmaterialet ser ut. Som för de flesta texttyper förekom-mer meningar av olika språklig kvalitet och komplexitet.