6.4.1 Ordklassfördelning
Ordklassfördelningen i hela läroboksmaterialet samt i referensmaterialen redo-visas i appendix E.1.2, där först värdena för högstadietexterna presenteras, där-efter värdena för gymnasietexterna, och slutligen värdena för referenstexterna. Sett till ordklassfördelningen utmärker sig de naturvetenskapliga texterna, både på högstadiet och på gymnasiet, med en något större andel subjunktioner än i texterna från övriga ämnesfack. På högstadiet ligger även naturvetenskap i topp när det gäller andel substantiv och verb. Mest säregen karakteristik visar dock matematiktexterna över stadierna. Både på högstadiet och på gymnasiet förekommer ordklasserna bestämningsord och grundtal i större utsträckning i matematik. Matematiktexterna innehåller också hela tiden betydligt fler stora skiljetecken, vilket kan förbindas med den relativt korta meningslängden i äm-net. Över stadierna märks även tydligt att bruket av konjunktioner och particip inte är lika omfattande i matematik som i övriga ämnesfack. Samhällsveten-skapliga texter innehåller genomgående en större andel adjektiv.
Bland de naturvetenskapliga ämnena framkommer att fysik, liksom mate-matik, mer utnyttjar bestämningsord och grundtal, och mindre konjunktioner och particip. Fysik innehåller högst andel pronomen av de naturvetenskapliga ämnena, vilket märks tydligast på högstadiet. Biologi utmärker sig med störst andel prepositioner, såväl på högstadiet som på gymnasiet. På gymnasiet före-kommer relativt många adverb och verb i biologitexterna. I kemitexterna märks tydligast att relativt många substantiv används på gymnasiet.
I samhällsvetenskap framkommer att geografi är det ämne där adjektiv och substantiv används flitigast. På högstadiet förekommer dessutom betydligt fler prepositioner i geografi än i övriga samhällsvetenskapliga ämnen. I samhälls-kunskap används i stället relativt få prepositioner över stadierna. Däremot inne-håller samhällskunskapstexterna flest pronomen, subjunktioner och verb, över hela skolgången.
I de båda referensmaterialen, berättande och akademiska texter, distribueras flera viktiga ordklasser mycket olika. De berättande texterna utgörs av fler ad-verb, pronomen och ad-verb, medan de akademiska texterna innehåller betydligt fler adjektiv och substantiv.
I Westman 1974 redovisas några olika ordklassers relativa bidrag till det totala antalet ord i lärobokstexterna (för gymnasiet). I tabell 6.1 visas ord-klassfördelningen i hela mitt läroboksmaterial jämte motsvarande värden för
Westmans lärobokstexter.32 Jämför man resultaten slås man av att de nästan är identiska för ordklasserna konjunktioner, prepositioner och substantiv. Men även värdena för adjektiv, particip och subjunktioner är relativt lika. De största skillnadera märks i andel adverb och verb. Gymnasieläroböckerna från 1970-talet innehåller en högre andel adverb, medan dagens texter består av en högre andel verb.
Hela läroboksmaterialet Westman 1974
adjektiv 6,44 7,05 adverb 5,39 7,12 konjunktion 4,14 4,18 particip 1,23 1,01 preposition 10,89 10,81 subjunktion 1,49 2,22 substantiv 25,16 25,14 verb 15,44 13,41
Tabell 6.1: Ordklassfördelning (i procent av totalt antal token) i gymnasieläroböcker i denna undersökning och i Westman 1974
6.4.2 Nominalkvot, NQ
Samtliga mätvärden för NQ kan ses i tabell E.12 i appendix.
Lärobokstexterna för högstadiet har i genomsnitt en NQ på 1,30 och text-erna för gymnasiet en NQ på 1,50. Båda dessa resultat är mycket högre än de värden för läroböcker som anges av Melin och Lange (2000), nämligen 1,0 för högstadiet och 1,18 för gymnasiet.
Utvecklingen av NQ över stadierna i hela läroboksmaterialet och i ämnes-facken åskådliggörs i figur 25. I denna känns inte riktigt mönstren igen från tidigare undersökningar. Detta beror främst på att matematiktexterna uppvisar den kraftigaste ökningen av NQ i stadieövergången, vilket resulterar i att mate-matik ligger i topp bland ämnesfacken på gymnasiet. Förhållandet mellan sam-hällsvetenskap och naturvetenskap är detsamma som i de ytliga mätningarna, men eftersom matematik ligger på en mycket högre nivå hamnar naturveten-skap som ämnesfack längst ner på skalan, såväl på högstadiet som på
gymna-32Tabellen innehåller endast de ordklasser för vilka Westman anger värden och våra ord-klassdefinitioner stämmer överens. För jämförbarhets skull har Westmans värden räknats om till procentandel av antal token.
siet. Ytterligare en väsentlig skillnad mot de ytliga analyserna är att samtliga ämnesfack på högstadiet ligger nära värdet för de akademiska texterna, och faktiskt passerar detta i stadieövergången till gymnasiet.
Gymnasiet Högstadiet 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 Berättande texter SveAk Hela läroboksmaterialet Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Page 1
Figur 25: Översiktlig utveckling av NQ över stadierna
Granskar man vidare utvecklingen av NQ i de olika naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena (se figur 26), kan man notera att kemi särskiljer sig från övriga naturvetenskapliga ämnen genom en relativt drastisk ökning av NQ. På gymnasiet är NQ i kemi betydligt mycket högre än i de akademiska texterna. Biologi, som på högstadiet ligger i nivå med kemi, har den lindri-gast stigande utvecklingskurvan och hamnar, för en gångs skull, längst ner på gymnasiet.
Gymnasiet Högstadiet 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 Berättande texter SveAk Kemi Fysik Biologi Page 1
(a)Naturvetenskapliga ämnen
Gymnasiet Högstadiet 1,80 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 Berättande texter SveAk Samhällskunskap Historia Geografi Page 1 (b)Samhällsvetenskapliga ämnen Figur 26: Ämnesspecifik utveckling av NQ över stadierna
Utvecklingen av NQ i de olika samhällsvetenskapliga ämnena är totalt dis-parat; genom hela skolgången har de olika ämnena individuella NQ-värden. Högst är dessa i geografi, som befinner sig långt över de akademiska texterna redan på högstadiet.
Mina NQ-värden för historietexter kan jämföras med NQ-värden för histo-rieläroböcker från 1950- respektive 1980-talet (Sandqvist 1995). För högsta-dietexter har följande värden noterats: 1950 – 1,20; 1980 – 1,22; nutid – 1,33. För gymnasietexter är värdena: 1950 – 1,59; 1980 – 1,36; nutid – 1,50.
6.4.3 Lemmavariationsindex, LVIX
Detaljerade mätvärden för LVIX presenteras i tabell E.13 i appendix.
Figur 27 visar LVIX över stadierna i hela läroboksmaterialet och i ämnes-facken. Av denna figur framgår att LVIX-värdet för berättande texter är betyd-ligt högre än värdena för lärobokstexterna, men även något högre än värdet för de akademiska texterna. Detta resultat kan tyckas oväntat, men kan förklaras med att LVIX i de olika delmaterialen i korpusen med berättande skiljer sig kraftigt åt mellan, å ena sidan, skönlitteraturen för barn- och ungdomar, med värden på 54,0 respektive 54,6, och, å andra sidan, romanerna för vuxna, med ett värde på 61,2. Mina värden kan jämföras med Heimann Mühlenbocks vär-den för barnbokstexter på 55,5 och vuxenromaner på 62,3 (Heimann Mühlen-bock 2013).
Gymnasiet Högstadiet 56,00 54,00 52,00 50,00 48,00 46,00 Berättande texter SveAk Hela läroboksmaterialet Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Page 1
Figur 27: Översiktlig utveckling av LVIX över stadierna
Ett annat oväntat resultat är att LVIX-utvecklingen i matematik är sjunkan-de över stadierna.
Den ämnesspecifika utvecklingen av LVIX över stadierna i naturvetenskap och samhällsvetenskap framgår av figur 28. De flesta ämnen beter sig ungefär på samma vis i LVIX- och OVIX-mätningarna. Undantagen är fysik och geo-grafi. I förhållande till OVIX-kurvorna märks att LVIX-kurvan för fysik har dalat på liknande vis som den i matematik, även om trenden i fysik alltjämt är uppåtgående. Vad gäller de samhällsvetenskapliga ämnena ligger geografi-kurvan för LVIX på en betydligt högre nivå i förhållande till övriga ämnen än motsvarande kurva för OVIX. Lutningen är dock i stort sett likvärdig.
Gymnasiet Högstadiet 56,00 54,00 52,00 50,00 48,00 46,00 Berättande texter SveAk Kemi Fysik Biologi Page 1
(a)Naturvetenskapliga ämnen
Gymnasiet Högstadiet 56,00 54,00 52,00 50,00 48,00 46,00 Berättande texter SveAk Samhällskunskap Historia Geografi Page 1 (b)Samhällsvetenskapliga ämnen Figur 28: Ämnesspecifik utveckling av LVIX över stadierna
6.5 Traditionella textanalysmått: sammanfattning och diskussion