Fokusstudier

7.2.2.1 Typiska ämnesfackliga ords grad av vardagsspråklighet

Orden på listorna över typisk samhällsvetenskaplig vokabulär (jfr 7.2.1.2) ger intryck av att vara förhållandevis vanliga i vardagsspråket. Frekvensuppgifter för de allra högst placerade orden på högstadie- och gymnasielistorna i natur-vetenskap, matematik och samhällsnatur-vetenskap, i några av de textmaterial som ingår i Språkbanken, visas i tabell 7.20.³⁹

GP 2013 Bloggmix 2014 Romaner Naturv. cell/NN 13,6 5,3 21,3 molekyl/NN 1,3 0,5 0,8 växt/NN 31,4 21,8 35,5 elektron/NN 0,2 0,1 1,7 reaktion/NN 52,6 26,3 41,0 Matematik area/NN 1,5 5,2 0,7 tal/NN 168,9 145,9 185,3 avrunda/VB 2,2 6,0 2,1 triangel/NN 1,3 2,6 2,5 ekvation/NN 5,7 2,7 2,5 Samhällsv. land/NN 717,0 339,8 296,5 stad/NN 138,0 340,4 249,6 regering/NN 389,6 126,6 78,7 företag/NN 438,1 198,6 51,9 riksdag/NN 71,8 42,0 14,6

Tabell 7.20: Antal träffar per miljon ord för toppnoterade indexord i läroböcker i naturvetenskap, matematik och samhällsvetenskap, i olika korpusar i Språkbanken

Sökningen visar att flera av de allra mest typiska orden i naturvetenskap och matematik är extremt eller mycket sällsynta i tidningstext, bloggtext och berättande text. För de sökord som är något mer vanligt förekommande, reak-tion/NN och tal/NN, visar dessutom konkordanserna att det nästan aldrig rör sig om den tekniska betydelsen av ordet. De vanligaste betydelserna av dessa ord illusteras i exempelmeningarna (60) och (61), som är hämtade ur blogg-korpusen.

(60) Jag och Andreas kunde inte sluta skratta åt Annicas reaktioner på Marcelos svar!

(61) På tal om London så var vi med om en sjukt pinsam olycka i London när vi var på väg hem efter en utekväll.

Jag har också undersökt täckningen (eng. coverage) för samtliga ord på listorna i naturvetenskap och samhällsvetenskap i korpusen med berättande texter. Resultaten presenteras i tabell 7.21. Det visar sig att de samhällsveten-skapliga listorna täcker absolut högst andel av orden i de berättande texterna. De naturvetenskapliga ordlistorna täcker betydligt färre berättande ord.⁴⁰

Högstadiet (%) Gymnasiet (%)

Naturvetenskap 23,4 15,5

Matematik 30,7 27,3

Samhällsvetenskap 37,0 39,6

Tabell 7.21: De ämnesfackliga ordlistornas täckning i korpusen med berättande text-er

Denna kontroll stärker slutsatsen att de samhällsvetenskapliga läroboks-texterna till relativt stor del liknar A-texter (jfr avsnitt 2.1), i alla fall vad gäl-ler ordförrådet. Särskilt intressant är att notera att de naturvetenskapliga läro-böckerna på gymnasiet innehåller ett ännu mer specialiserat ordförråd, i förhål-lande till A-texter, än högstadieböckerna. I samhällsvetenskap och matematik ökar inte den lexikala specifikationen tillnärmelsevis lika kraftigt i stadieöver-gången.

7.2.2.2 Samhällsvetenskapliga texter jämförda med akademiska texter I jämförelsen mellan naturvetenskapliga och akademiska texter skiljer sig text-erna åt både ämnesmässigt och stadiemässigt (se avsnitt 7.2.1.6). Stadieskillden mellan texterna gör att vissa ord med mer vardaglig prägel hamnar på na-turvetenskapslistan. Då de akademiska texterna kommer från humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområden, och inte innehåller naturvetenskapliga texter alls, är det emellertid något förvånande att listan för naturvetenskap inte innehåller fler naturvetenskapliga termer.

Eftersom samhällsvetenskapliga texter ingår i SveAk torde man med in-dexlistor över samhällsvetenskapliga lärobokstexter jämförda med akademiska texter bättre kunna isolera förändringen i typiskt ordförråd i stadieövergången till eftergymnasiala utbildningar. Topp 20-resultat av en sådan körning visas i

40I denna undersökning har jag använt de indexlistor i naturvetenskap som faller ut i jäm-förelsen med samhällsvetenskapliga texter. Eftersom listorna i naturvetenskap och samhälls-vetenskap innehåller ungefär lika många ord bedöms dessa täckningsgrader vara jämförbara med varandra.

tabell 7.22. Jämfört med sammanställningen av naturvetenskapliga och akade-miska texter blir index för de typiska samhällsvetenskapliga orden förhållan-devis låga, vilket bekräftar att texttyperna ligger närmare varandra lexikalt.

Samhällsvetenskap Index SveAk Index

1 den DT 141,10 som HP 189,16 2 många JJ 31,50 som KN 91,93 3 än KN 18,48 andra JJ 23,69 4 börja VB 12,91 vilken HP 19,09 5 varje DT 11,40 både KN 11,38 6 flera JJ 11,00 studie NN 7,01 7 lång AB 10,35 avhandling NN 6,02 8 land NN 8,94 relation NN 5,90 9 stat NN 7,84 analys NN 5,45 10 jord NN 7,56 jag PN 5,20 11 ekonomisk JJ 7,28 min PS 4,75 12 fler JJ 7,15 såväl KN 4,71 13 helt AB 6,97 utifrån PP 4,68 14 liten AB 6,83 båda JJ 4,63 15 miljon NN 6,12 respektive AB 4,62 16 köpa VB 6,07 dock AB 4,55 17 vatten NN 5,81 perspektiv NN 4,47 18 stad NN 5,75 erfarenhet NN 4,42 19 krig NN 5,64 dels KN 4,09 20 riksdag NN 5,55 aspekt NN 4,00

Tabell 7.22: Indexlista över ord i läroböcker i samhällsvetenskap/akademiska texter, topp 20

På listorna över typiska akademiska ord är topp 20 mycket lika varandra i jämförelserna med naturvetenskap och samhällsvetenskap. Formella konjunk-tioner, som både, såväl och dels, samt relativa pronomen, som respektive och dock, utmärker de akademiska texterna.

Listan i samhällsvetenskap skiljer sig tydligt mot tidigare jämförelser med naturvetenskapliga texter, i det att de typiskt ämnesrelaterade orden inte syns till (som riksdag, regering och företag). Detta visar också att ämnesmässiga likheter mellan texttyperna tydligt slår igenom på indexlistor över lexikala va-riabler. Listan i samhällsvetenskap innehåller genomgående enkla, vardagliga

ord. Denna tendens märks redan i jämförelse mellan läroböcker i naturveten-skap och samhällsvetennaturveten-skap, men framkommer ännu tydligare i denna jämfö-relse med akademiska texter.

Ser man till informationen i tabell 7.23 visar sig några ytterligare skillnader mellan hur det typiska lexikonet i naturvetenskap respektive samhällsveten-skap förhåller sig till det typiska akademiska lexikonet. För det första är den akademiska ordlistan i jämförelse med samhällsvetenskap kortare, d.v.s. fler av de vanliga orden i akademiska texter förekommer i samhällsvetenskapliga lärobokstexter.

Samhällsvetenskap SveAk

Antal ord 2075 1645

Långa ord % 60,6 78,0

Långa ord på topp 100 39 67

Ordklasser% Substantiv 47,9 38,6 Adjektiv 11,6 15,1 Pronomen 1,1 0,9 Verb 22,1 19,3 Particip 2,7 11,2 Adverb 7,2 8,9 Prepositioner 3,4 1,8 Konjunktioner 0,3 0,8 Subjunktioner 0,2 0,3 Interjektioner 0,0 0,1

Tabell 7.23: Information om indexlistan över ord i läroböcker i samhällsveten-skap/akademiska texter

Vad gäller ordklassfördelningen innehåller den akademiska listan i jäm-förelse med samhällsvetenskap en högre andel particip och adverb, men en mindre andel substantiv, än listan mot naturvetenskap. Eftersom de akademis-ka ordlistorna i de båda fallen är av avsevärt oliakademis-ka längd är det emellertid svårt att dra några slutsatser av ordklassfördelningen över listorna. Eftersom index-principen av naturen missgynnar ovanliga ord i korpusarna, borde andelen ty-piska innehållsordklasser, t.ex. substantiv, vara extra känsliga mot förändringar i listans längd.

7.2.2.3 Typiska ämnesfackliga ord i förhållande till styrdokument

En relevant fråga är huruvida några av de lexikala skillnader mellan läroboks-texterna i ämnesfacken (naturvetenskap, matematik och samhällsvetenskap), som denna studie påvisar, kan kopplas till de aktuella ämnesplanerna för hög-stadiet respektive gymnasiet. En inte alltför djärv gissning är att läroboksför-fattarna på något vis har utgått ifrån målbeskrivningar med utbildningen i ut-arbetandet av texterna. Kanske kan en del av ordförrådet i böckerna förklaras av styrdokumentens formuleringar.

För att undersöka om det finns något samband mellan läroböckernas språk-dräkt och föreskrivna ämnesmässiga utvecklingsmål för eleverna har jag gjort en mindre studie av ämnesplanerna för grundskolan och gymnasiet, så som de beskrivs i Lgr2011 (Skolverket 2011b) och Gy2011 (Skolverket 2010, 2011a). Syftet är att analysera vilket slags verksamhet läroplanen uppmuntrar i de oli-ka ämnesfacken, och om det föreligger några påtagliga skillnader ämnesfacken emellan, för att sedan eventuellt förklara lexikala skillnader i läroböckerna.⁴¹

Till att börja med har jag valt att i ämnesplanerna notera vilka verb som förekommer i utvecklingsmålen. Verben har valts i egenskap av viktiga in-nehållsord med predikativ funktion; det är med hjälp av verb som ett aktivt lärande kan beskrivas (jfr Blooms taxonomi med kognitiva lärandemål, som baseras på s.k. aktiva verb, i t.ex. Bloom och Krathwohl 1956 och Gronlund 2000). Om syftet hade varit att undersöka vilket ämnesinnehåll som fastslås i planerna hade viktiga substantiv, med referentiell funktion, varit naturligare att fokusera.

De verb som förekommer i utvecklingsmålen för högstadiet och gymnasiet listas i det följande, där verb som ämnesfacket är ensamt om på stadiet har markerats med fetstil.⁴²

I ämnesplanerna för högstadiet förekommer följande verb:

• Naturvetenskap: använda, beskriva, förklara, genomföra, granska, ta ställning

• Matematik: analysera, använda, argumentera, formulera, följa, föra resonemang, göra, lösa, redogöra, samtala, välja, värdera

• Samhällsvetenskap: analysera, granska, reflektera, värdera

41Det kan vara värt att påminna om att en mindre del av högstadietexterna kommer från läro-böcker som skrevs i början av 2000-talet, då andra läroplaner var rådande. Som konstaterades i delstudien av traditionella läsbarhetsmått är dock den språkliga utformningen av läroböckerna i mitt material tillräckligt konstant över tid för att betraktas som ett synkront register (se avsnitt 6.5.1).

42Undantagsvis förekommer kollokationer, i vilka verbets betydelse inte kan förstås på rätt sätt utan argumentet (som t.ex. i dra slutsatser) i uppställningen.

I ämnesplanerna för gymnasiet förekommer följande verb:

• Naturvetenskap: analysera, använda, formulera, genomföra, granska, identifiera, kommunicera, lösa,planera, redovisa, reflektera, söka, tolka, värdera

• Matematik: analysera, använda, bedöma, beskriva, formulera, följa, föra resonemang, hantera, kommunicera, lösa, relatera, tolka, utforma, utvärdera, värdera

• Samhällsvetenskap: analysera, använda, söka/samla, granska/tolka, värdera, presentera, förklara/utreda, dra slutsatser/förstå/identifiera Som ämnesfack är naturvetenskap unikt i att uppmuntra elever att beskri-va och förklara fenomen i naturen, vilket är tydligt språkligt förankrade akti-viteter. Undervisningen utmärks också av att man vill lära elever utföra och redogöra för experiment, alltså både att tillämpa ämneskunskap och att tala om den. Det faktum att listorna i naturvetenskap domineras av ämnesrelate-rade substantiv och verb kan nog påstås vara en direkt konsekvens av dessa påbjudna fokusområden för den naturvetenskapliga undervisningen.

Fokus på den språkliga komponenten i ämnesfacken är dock allra störst i matematik, där elever ska kunna resonera om matematik med matematiska be-grepp, vilka också ska kunna beskrivas och struktureras. En annan kunskaps-gren som är speciell för matematikämnet är att eleverna ska lära sig att tänka i former av modeller.

Till skillnad från övriga ämnesfack, där ämneskunskapen inte ska ifråga-sättas, handlar undervisningen i samhällsvetenskap om att eleverna ska kunna reflektera över vad de lär sig, genom ett kritiskt förhållningssätt till olika in-formationskällor. De ska lära sig att själva identifiera och förstå samhälleliga konfliker.

I de samhällsvetenskapliga målen är de centrala verben inte lika förbundna med språkliga aktiviteter, som i målen för naturvetenskap och matematik, utan lika mycket inriktade mot kognitiva processer. Denna skillnad i målbeskriv-ningen uppenbaras genom ett relativt alldagligt ordförråd i de samhällsveten-skapliga lärobokstexterna, vilket denna delstudie har visat. I naturvetenskap och matematik används ett mer specialiserat uttryckssätt, vilket tydligt yttrar sig i indexlistorna. Detta ordförråd tillhör inte vardagsspråket och måste därför läras in, övas och prövas i undervisningen.

De mål som är specifika för samhällsvetenskap borde bidra till att texterna i samhällsvetenskap är mer resonerande och reflekterande till sin karaktär än naturvetenskapliga texter. Samhällsvetenskapliga texter borde därför mer likna berättelser till sin utformning. Fokusstudie 7.2.2.1 pekar mycket riktigt mot att ordförrådet i samhällsvetenskap också förekommer i romaner.

7.3 Typiskt ordförråd i naturvetenskap: sammanfattning och diskussion 7.3.1 Förhållandet till ordförråd i matematik och samhällsvetenskap

Det tydligaste resultatet i jämförelsen mellan läroböckerna i naturvetenskap och läroböckerna i de andra ämnesfacken är att de mest typiska orden i natur-vetenskap till största delen är ämnesrelaterade ord och termer, som är relativt främmande i vardagsspråket. Dessutom varierar den allra mest karakteristis-ka naturvetenskarakteristis-kapliga vokarakteristis-kabulären i större utsträckning mellan högstadiet och gymnasiet, d.v.s. de högst placerade orden på indexlistorna för naturvetenskap är mer knutna till stadierna än orden på listorna i matematik och samhälls-vetenskap. Eftersom det typiska naturvetenskapliga ordförrådet växer mer i stadieövergången till gymnasiet kan man tänka sig att nya ämnesområden och strategier läggs till på gymnasiet. I övriga ämnesfack återkommer i stället of-tare ämnesområden och talas om på liknande vis på båda stadierna.

I jämförelsen med matematik framkommer att det typiska ordförrådet i naturvetenskap är betydligt mindre än det i matematik. Dessutom visar indexen att de allra mest typiska orden i matematik i högre grad återkommer i texterna än motsvarande ord i naturvetenskap. Matematikorden är också oftare längre än de naturvetenskapliga orden.

Den mycket höga andelen typiska substantiv på matematiklistorna talar för att böckerna innehåller få utredande ämnestexter med predicerande utsagor om deltagarna i texterna. Ämneskunskapen som lärs ut är praktiskt inriktad och föregås av illustrerande exempeluppgifter, där eleverna visas hur uppgifterna löses. Läroböckerna i matematik fungerar som facit, och är inte underlag för diskussion och argumentation.

När matematik ska läras ut som ett ämne i sig, måste det appliceras på något konkret som elever är bekanta med. Läroböckerna innehåller därför såväl ämnesspråk, d.v.s. språk som beskriver och formar ämneskunskaper, som språk från det fält som det matematiska ämnesspråket appliceras på, d.v.s. vardagen. I jämförelsen med samhällsvetenskap kan konstateras att den typiska vo-kabulären i naturvetenskap och samhällsvetenskap består av i stort sett lika många ord, både på högstadiet och på gymnasiet. De ordlistor som faller ut i denna jämförelse är förhållandevis korta, vilket betyder att de båda ämnes-facken har en stor gemensam vokabulär, utanför indexlistornas sfär (som ju påvisar skillnader). De typiska orden för ämnesfacken skiljer sig inte heller särskilt mycket åt vad gäller ordklasstillhörighet.

I styrdokumenten (se avsnitt 7.2.2.3) beskrivs de olika ämnesfacken på oli-ka vis. I målen för samhällsvetensoli-kap är t.ex. de centrala verben inte lioli-ka för-bundna med språkliga aktiviteter som i naturvetenskap och matematik, utan lika mycket inriktade mot kognitiva processer. Denna skillnad i

målbeskriv-ningen slår igenom på indexlistorna genom ett relativt alldagligt ordförråd i de samhällsvetenskapliga lärobokstexterna. Genom fokusstudie 7.2.2.1 bekräftas att kunskap om centrala samhällsvetenskapliga begrepp kan inhämtas genom att läsa dagstidningar, se på nyheterna, delta i debatter och till och med genom att läsa romaner.

Det typiska naturvetenskapliga ordförrådet utökas också mycket mer än den samhällsvetenskapliga vokabulären i stadieövergången till gymnasiet. Dess-utom visar fokusstudie 7.2.2.1 att det typiska naturvetenskapliga ordförrådet blir mycket mer specifikt i stadieövergången, i förhållande till språket i A-texter. Inräknat att böckerna i samhällsvetenskap redan på högstadiet uppvisar en förhållandevis vardaglig lexikal repertoar, ligger det nära till hands att sluta sig till att de naturvetenskapliga ämnena är betydligt mer lexikalt krävande, såväl på högstadiet som på gymnasiet.