Alla informanterna är ganska överens om att övergångar betyder någon form av byte, det kan vara byte av vana, grupp, aktivitet, lektion, skolstadium, skolform eller verksamhet. Det finns en fritidspedagog bland informanterna som även tar upp övergången till fritids och belyser den.
De flesta informanterna är medvetna om att det finns en handlingsplan (bilaga 2) som beskriver arbetet med just övergången mellan förskola och förskoleklass och specialpedagogen på F-2 tar även upp i sin intervju och visar mig handlingsplanen (bilaga 3) som finns från Bildningsförvaltningen (huvudmannen) och visar mig hur det från deras sida är tänkt att pedagogerna ska arbeta med övergångar.
Från förskolepersonalens sida lyfter alla informanterna fram den första handlingsplanen och berättar att den är ganska ny och tillkom för några år sedan. Det behövdes klargöra vem som ansvarar för vad och att det fanns nedskrivet i ett dokument för att förhindra att det ”glöms” bort viktiga delar i övergångsarbetet. Den är upplagd som ett årshjul1 med korta beskrivningar på vad det är som ska göras i vilken månad och vem som ansvarar för vad. Förskolepersonalen berättar att det är inlagt träffar för alla blivande förskoleklassbarn och att de träffas vid några tillfällen innan det är dags att besöka förskoleklassen och deras lokaler. Förskolepersonalen
1 Årshjul – ett strukturerat arbetssätt som används i t.ex. förskola/skola för att se vad som ska göras månad-för-
34
berättar att de dock saknar medverkan från förskoleklassens personal vid dessa träffar och de skulle gärna se att det gick att lösa rent organisatoriskt men har samtidigt förståelse för att det är svårt. Specialpedagogen från förskolan tillför här i sin intervju att där hon arbetat med övergångar tidigare så har det faktiskt fungerat att frigöra förskoleklasspersonalen så att de kan vara med på träffar med blivande förskoleklassbarn.
Förskoleklassens personal tar även de upp träffarna för den nya förskoleklassens barn och berättar om dem. Det har varit svårt för dem att delta i alla träffarna och som skäl nämns bl.a. att det krockat med annat och även att det varit dålig framförhållning så att de inte hunnit med det i sin planering. De tycker dock att träffarna är positiva och en av dessa informanter belyser att hon tycker att det märks skillnad på gruppen sedan, när de börjar i augusti jämfört med tidigare år då dessa träffar inte existerade:
Jag tror att det har varit så i två år nu? Jag tycker att det är jättebra och det verkar som om förskolorna också tycker att det är bra. Bra för barnen framförallt och bra för oss pedagoger också ju, att man ser dem ett par gånger så… men det märks skillnad på barnen – det är inte så många som är ledsna och så när det är dags i augusti.
Även från ledningens sida nämns dessa träffar som positiva och biträdande förskolechef tar också upp att de vet om problematiken som funnits kring att få förskoleklassens personal mer delaktig i dem. Hon belyser samtidigt att det är svårt för förskoleklassens personal att delta mer eftersom de har sin verksamhet/nuvarande förskoleklass att ta hänsyn till också. Det är en svår bit att lösa men att de är medvetna om att det hade varit bra och att de ska se över ifall det går att lösa på något sätt.
En av informanterna från förskoleklassen berättar att de även provat ett år, att från deras sida åka ut till förskolorna och presentera sig och ge barnen ett ansikte på vem det är som de kommer att möta i förskoleklassen, men det slutade man med igen för barnen var inte redo menar hon. En av förskolepersonalen tar också upp detta och hon säger att det drogs in p.g.a. tidsbrist vilket hon ansåg var synd för det var en bra idé att barnen fick möta dem i, som hon nämner det, sin hemvist.
Samarbetet med vårdnadshavarna kopplar en del informanter ihop med det tidiga föräldramötet som hålls på våren på blivande förskoleklassföräldrar. Biträdande rektor tar även upp att vid det tillfället finns det möjlighet för vårdnadshavarna att berätta en del information om sitt barn också. Någon från förskoleklassen tar också upp möjligheten att ha ett extra samtal med
35
vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Från förskolans sida kopplar informanterna samarbetet med vårdnadshavarna till sitt avslutningssamtal som hålls där på våren och att det är då de pratar kring och får eller nekas tillåtelse att föra över information till förskoleklass. Delanalys och tolkning
Med de blandade professioner som jag har intervjuat så kommer det fram en del olika synvinklar på vad övergång kan vara och det blir tydligt för mig att det kan kopplas ihop med deras bakgrund och grundprofession. Men de flesta är överens om att en viktig övergång är just den flytten som görs till förskoleklass från förskolan.
Det finns ett årshjul som Skolverket (2014) har tagit fram i sitt stödmaterial om övergångar. En ännu tydligare variant som hade kunnat ge inspiration till att utveckla detta rektorsområdets befintliga handlingsplan som enligt mig, inte riktigt verkar vara implementerad hos alla berörda i övergångsarbetet. I Ackesjö (2016) presenteras ett årshjul där övergången till fritids kommer med som ett område att arbeta med och det kan jag inte se i den handlingsplan som jag fått tillgång till. Ett möjligt sätt att samarbeta däremellan menar Ackesjö (2016), kan vara under sommaren innan förskoleklassen startar, då förskolans blivande förskoleklassbarn och fritids skulle kunna bygga vidare på träffarna som skett under vårterminen. En gemensam lekdag på skolgården föreslår Ackesjö vilket även jag anser hade varit en utmärkt övergångsaktivitet.
De ”nya” träffarna med blivande förskoleklassbarn upplevs från alla håll som lyckade. Ännu mer lyckade kan de bli om förskoleklasspersonalen kan frigöras eller på något vis delta i dessa träffar mer frekvent. Det är den uppfattning som jag får från förskolepersonalens sida. Även ledningen verkar vara medvetna om detta och det är kanske därifrån som det behöver tillsättas resurser för att kunna få till stånd en lösning för att frigöra förskoleklassens personal. Det är en punkt som tas upp i rådande styrdokument, både Lgr 11 och Lpfö 98 – biträdande rektor samt biträdande förskolechef ska tillsammans med rektorn skapa förutsättningar för att samverkan kommer till stånd.
Det skulle kunna tolkas som att det inte sker någon samverkan eller utvärdering gemensamt för berörda deltagare i övergången eftersom det t.ex. inte ges samma svar på varför förskolebesöken lades ner igen. Om man tittar på detta utifrån ett systemteoretiskt förhållningssätt så är det viktigt att få med alla delarna i ett samarbete kring barns övergångar. Sker det då inte något utbyte eller en samverkan mellan de olika delarna som förskola,
36
förskoleklass eller vårdnadshavare står för, är det definitivt svårare att få ihop helheten. Specialpedagogen från förskolan har erfarenhet från verksamhet där det har fungerat med besök och den erfarenheten borde tas tillvara mer än den verkar göra idag anser jag.
Samarbetet med vårdnadshavarna relaterar aktörerna ganska spritt kring och det ger mig en känsla kring att det var en otydlig fråga från min sida. Samtidigt det mig bra infallsvinklar till att de alla är olika och vågar tänka fritt och i ett framtida utvecklingsarbete så kan det vara ett framgångsrecept.