Jag anser att denna studie hade varit lämplig att genomföra med utgångspunkt i hur barnen och deras vårdnadshavare tänker och funderar kring övergångar. Deras perspektiv hade varit intressant att fånga och det är enligt Ackesjö (2013) även ett tämligen outforskat område inom nationell forskning i Sverige.
Min önskan hade också varit att kunna få jämföra kommuner emellan hur de arbetar med övergångar eftersom det är min fulla övertygelse att det ser annorlunda ut. Med den totala brist på nationella riktlinjer i hur övergångar rent praktiskt ska utföras och genomföras i Sverige så finns det helt klart stora skillnader kommuner emellan. Det påverkar barns/elevers rätt till en likvärdig skolgång och speciellt med tanke på hur viktig en övergång kan vara för framtida skolprestationer (jfr Ackesjö, 2013). I en sådan studie skulle man även kunna ta med och intervjua huvudmännen i kommunerna och få större inblick i deras syn på hur övergångsarbete ska ske. Kanske är det där ett förtydligande krävs, av hur viktigt detta är, som kan möjliggöra att resurser släpps till för att kunna få tillstånd en förändring?
54
Referenser
Ackesjö, H. (2013). Transitions – times of reconstructions. International Journal of
Transitions in Childhood, 6, 16-27.
Ackesjö, H. (2016). Övergångar mellan skolformer – kontinuitet och progression från
förskola och skola. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Crafoord, C. (1994). Människan är en berättelse. Finland: Natur och kultur. Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Polen: PrePress Team Media Sweden AB. EASE – project. http://www.ease-eu.com/
EASE – project. http://www.ease-eu.com/documents/compendium/compendium.pdf Early, D.M., Pianta, R.C., Taylor, L.C. & Cox, M.J. (2001) Transition Practices: Findings
from a National Survey of Kindergarten Teachers. Early Childhood Education
Journal, 28 (3), 199-206.
Ekström, K., Garpelin, A. & Kallberg, P. (2008). Övergångar under förskoleåren som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten – en forskningsöversikt.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning. (15) (1), s. 45-61.
Garpelin, A. (2013). Ersätt F-klassen med ett basår för grundskolan. VLT – Vestmanlands
Läns Tidning, 15 augusti 2013, (krönika).
https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.43688!/Menu/general/column- content/attachment/130815%20Ersatt%20F-
klassen%20med%20ett%20basar%20for%20grundskolan.pdf
Garpelin, A. (2016). Mälardalens högskola. POET-programmet. http://www.mdh.se/ukk/forskning/utbildningsvetenskap-och-
matematik/buss/projekt/gransland-broar-och-passageriter-att-forsta-barns-vagar-till- larande-fran-forskola-till-skola-1.41135
Germeten, S. (1998, maj, 9). EDUCATIONAL REFORMS IN NORWAY 1994-98: The
scope and perspectives of the field. Paper presenterat vid The ATEE conference,
Kleipeda.
Gårdsäter, H. (2012). Bekräfta – bedöma. I Bengts, M. & Gårdsäter, H. (Red.) Fullt av
lek. Om att ge utrymme för skolbarns lek. (s. 30-36). Stockholm: Elanders.
55
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lee McIntyre, L., Eckert, T.L., Fiese, B.H., DiGennaro, F.D. & Wildenger, L.K. (2007) Transition to Kindergarten: Family Experiences and Involvement. Early Childhood
Education Journal, 35, (1), 83–88.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (2016). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11. (2016). Stockholm: Skolverket.
Lumholdt, H. (2015). Perspektiv på övergångar. Falun: ScandBook AB.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det som
inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Nilsson, A. (2014). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens
utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsan. Östersund: Skolutvecklarna.
Peters, S. (2010). Litterature Rewiew: Transitions from Early Childhood Education to
School. Nya Zeeland: Ministry of Education.
http://lnxweb1.manukau.ac.nz/__data/assets/pdf_file/0008/85841/956_ECELitRevi ew.pdf
Prop. 1997/98:6. Förskoleklass och andra skollagsfrågor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forskoleklass-och- andra-skollagsfragor_GL036
PuL – Personuppgiftslag (1998:204). Stockholm: Justitiedepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Sandberg, G. (2012). På väg in i skolan: om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande. Uppsala: Uppsala Universitet.
SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://liu.se/utbildning/pabyggnad/L7YSP/for- programmets-studenter/specialpedagogprogrammet-block-1-
56
SFS 2009:400. OSL - Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2014). Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Skolverket.
SOU, Statens offentliga utredningar (2015:81) Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stephen, C. (2006). Early Years Education: Perspectives From a Review of International Literature. Scottish Executive Education Dep., Victoria Quay, Edinburgh. http://www.gov.scot/Resource/Doc/92395/0022116.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ
analys (s. 71-89). Stockholm: Liber AB.
White, G. & Sharp, C. (2007) ‘It is different…because you are getting older and growing up.’ How children make sense of the transition to year 1. European Early Childhood
Education Research Journal. 15, (1), 87–102.
http://dx.doi.org/10.1080/13502930601161882
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i
kvalitativ analys (s. 176-193). Stockholm: Liber AB.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori - mönster, sammanhang
57
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Syfte:
Syftet med studien är att undersöka olika aktörers (inom samma rektorsområde) perspektiv på övergångar till och från förskoleklassen och då med en delvis särskild inriktning för barn/elever med varierande behov av särskilt stöd.
1. Beskriv kort om dig själv, vad arbetar du med i dagsläget (ålder, utbildning samt bakgrund)
Hur arbetar ni med övergångar inom verksamheterna idag? 2. Vad innebär övergångar för dig?
Hur arbetar ni med det idag? Finns det någon handlingsplan?
Förekommer det någon skriftlig dokumentation?
Hur ser samarbetet med vårdnadshavarna ut vid övergångar?
Sekretessreglerna ser olika ut för verksamheterna och personalen – hur hanterar ni detta?
3. Olika sekretess råder inom förskola och förskoleklass/grundskola – påverkar det arbetet med övergångar?
Hur går dina tankar kring sekretess och etiskt tänkande kring övergångar?
Skolverket belyser i sitt stödmaterial vikten av att främja en kontinuitet i skolgången för elever – från förskolan upp till gymnasiet – och att övergångarna då är särskilt viktiga att arbeta med.
4. Vad är dina tankar kring denna kontinuitet?
Vilka faktorer är av särskild vikt i ditt/ert arbete med övergångar enligt dig?
I grundskolans läroplan (kap. 1-3) står det att läraren ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd – hur tänker du kring detta?
58
Har du tankar kring hur man skulle kunna vidareutveckla det? Förekommer det skriftlig dokumentation kring enskilda barn/elever? Förekommer det samarbete med vårdnadshavarna?
Anser du att det råder ett salutogent (friskt) eller patogent (”sjukt”) synsätt vid över- gångarnas samtal?
Förskoleklassen infördes 1998 i Sverige i den form som den är idag och tanken var då att den skulle fungera som en bro mellan förskolan och skolan.
6. Hur går dina tankar kring denna tanke på förskoleklassen som en bro?
Finns det saker, omständigheter eller liknande som påverkar den tanken och vad är det i så fall i ert rektorsområde?
59