I intervjuerna så framkommer det att den dokumentation som förs vid överlämningssamtalen är en muntlig del som mottagande personal för anteckningar på vid just det samtalet. Den dokumentationen eller de anteckningarna används sedan inom deras team (tillsammans med fritids och specialpedagog) för att kunna jämföra vad som blivit nedtecknat. Detta påtalar både förskoleklasspersonalen samt specialpedagogen för skolan i sina intervjuer.
De dokument som lämnas över i pappersform kring kommande förskoleklassbarn, är det på förskolan avslutande utvecklingssamtalets dokumentation samt ett TRAS-schema.2 En
2 TRAS-schema – TRAS står för Tidig Registrering Av Språkutveckling och är ett forskningsbaserat material som
arbetats fram vid Universitetet i Oslo. Schemat är cirkelformat och består av olika tårtbitar som är indelade i åtta olika kategorier: samspel, kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och meningsbyggnad. Kartläggningen av det enskilda barnets TRAS-schema baseras på pedagogens observationer av barnets språk.
42
informant från förskolan uttryckte en frustration i att TRAS-scheman sedan under hösten ska gås igenom av talpedagogen i rektorsområdet och att det tar tid för henne. Frustrationen bestod i att de ser knappt talpedagogen på hela hösten ute på förskolorna och att det påverkade barnen på förskolan som behöver hennes hjälp.
Några av förskolans personal nämner också att det kan finnas handlingsplaner som är skrivna på en del barn och att de också lämnas över i så fall men att då är även specialpedagogen och kanske även andra instanser av elevhälsoteamet (EHT) också inblandade. Specialpedagogen för förskolorna berättar att en del dokument ansvarar hon för att de överlämnas till mottagande specialpedagog.
Biträdande förskolechef tar upp att dokumentation från förskolans sida ska in i digital form i deras lärplattform. Det är på gång att implementeras säger hon och menar att det förhoppningsvis blir ett mer enhetligt överlämningsarbete då och syftar till dokumentationsbiten. När jag och biträdande förskolechef tittade närmre på dessa blanketter från Skolverket så upptäcktes det att endast den för generell överföring (bilaga 4) är inlagd i lärplattformen men hon såg definitivt en vinst i att även ha med den kompletterande överlämningsplansblanketten (bilaga 5) – den som är till för barn i behov av särskilt stöd och extra anpassningar.
I intervjuerna med förskolepersonal så framkommer det också att en del av dem känner otydlighet i vad det är som mottagande personal vill veta och en informant uttryckte att hon redan känner ett stöd i det nya systemet som ska genomföras via lärplattformen.
Det är inte förskolepersonalens uppfattning att något utbyte mellan verksamheterna sker idag, i alla fall inte i den utsträckning som de skulle önska. Förskoleklassens personal är inte helt överens kring hur de tycker i den frågan. En av de tillfrågade där menar att det visst sker samtal men inte organiserade möten medan en annan tycker att det sker ett utbyte genom överlämningssamtalet. Den tredje informanten i förskoleklassen tycker inte att det utbytet sker alls idag.
När det gäller specialpedagogerna så är de inte heller överens kring om detta – den ena tycker att det till viss del gör det medan den andre inte alls kan känna att utbytet sker. Biträdande rektor och biträdande förskolechef är inte heller helt övertygade om att det sker. Biträdande rektor
43
menar på att möjligheten visst finns att utbyta information och att så sker vid vissa tillfällen. Biträdande förskolechef menar på att det i särskilda fall sker, när det är uppenbart att kunskapen behövs men att det tyvärr inte gäller alla barn.
Förskolans personal är inne på att det kanske är p.g.a. prestige eller möjligtvis tidsbrist som är bidragande orsaker till att det inte sker ett utbyte kring tidigare erfarenheter och kunskaper om barn. De lyfter i sina intervjuer också på olika sätt att det kanske hade varit bra med en ”övergångsperson” från förskolornas sida. Det är dock ingen som riktigt vet hur det skulle lösas rent praktiskt men tanken finns hos dem alla fyra. Förskolepersonalen nämner att i så fall måste det beslutet komma från ledningen. Liknande tankar återfinns i biträdande förskolechefs intervju där hon nämner en rotation bland personal som en idé för att få mer insyn.
Det som alla informanter är överens om att det inte sker, i utbytet mellan förskola och förskoleklass, är att arbetssätt som förekommer i de olika verksamheterna inte alls diskuteras i något forum över huvud taget. Det framkommer i intervjuerna med både förskolans och förskoleklassens personal att kunskapen kring varandras arbetssätt är väldigt liten. Förskolepersonalen efterlyser i sina intervjuer även återkoppling, både kring avlämnande barn men även kring deras arbetssätt. En informant uttryckte det så här:
Vi har ju nu när vi lämnar över de nye barnen så brukar vi få feedback på de gamla – lite så kort bara – hur det har gått för dem. För vi jobbar ju med det vi tror är det som vi tror att de behöver ha med sig. Och sen får vi aldrig nån credit att - nä men vi märker att ni har jobbat jättemycket med det här. Att vi ser att det ger liksom att det har gett dem nånting som de liksom har nytta av. Det skulle vi vilja ha! Som lite bensin till vår verksamhet.
Jag lyfter frågan om det kan vara så att förskoleklasspersonalen istället för att ta kontakt med förskolans personal, kanske frågar specialpedagogen på förskolan om råd. Det vet inte förskolans personal om det är så men återkoppling från specialpedagogen till förskolorna angående ett sådant förfarande har hänt enligt förskolepersonalen men det är inte så vanligt förekommande.
Delanalys och tolkning
En ovisshet bland förskolepersonalen speglas kring vad det är för information som förskoleklassens personal vill ha. En större tydlighet kring detta är jag övertygad om att de nya dokumenten från Skolverkets exempel i stödmaterialet kring övergångar (2014) kommer att
44
inbringa. En viktig bit som kommer med i dokumentationen då är barnens tankar kring övergången som finns med på den generella överföringsblanketten. Ackesjö (2013) och Peters (2010) menar på att tidigare forskning visar på att just barnens perspektiv ofta saknas. Deras tankar och känslor inför övergången är av största vikt att ha med inför flytten.
I Lgr 11 så står det att personalen i förskoleklassen och i grundskolan ska vända sig till personalen i förskolan och utbyta kunskaper och erfarenheter som finns om barnet där sedan tidigare. Enligt förskolepersonalen är det inte något som de har någon större erfarenhet av eller som förekommer särskilt frekvent. De är inne på att det kanske kan vara p.g.a. prestige – förskoleklasspersonalen vill klara ut uppkomna situationer själv. Möjligtvis kan det också bero på tidsbrist, vilket jag tror och hoppas mer på. Tidsbristorsaken upplever jag att förskolepersonalen kan relatera till på ett annat vis eftersom de själv upplever att det är mycket som tar tid i verksamheterna idag. Men att ett större utbyte måste till mellan verksamheterna tillsammans med en vidare samverkan verkar alla egentligen vara överens om men ingen vet hur de ska kunna hinna med det.
Förskolans personal lyfter tanken på en övergångsperson, någon från förskolans sida som följer med de nya förskoleklassbarnen upp ett år i förskoleklassen. Det hade kunnat medföra att en hel del kunskap kring barnen kommer med den pedagogen i så fall och det hade kunnat vara en vinst i det ser dem. Det måste fastställas som en del av rektorsområdets arbetssätt kring och med övergångar. Intressant att höra att de tankarna även finns hos biträdande förskolechef.
Samverkan i olika former bör vara ett utvecklingsområde som det arbetas vidare med. Det syns väldigt tydligt i mina genomförda intervjuer att alla informanter belyser det på ett eller annat sätt och att det saknas kunskap om varandras verksamheter.