Aktieägaravtal som utgör enkla bolag .1 Partsautonomi

Utgångspunkten i svensk internationell privaträtt är att parterna i ett inter-nationellt avtal fritt kan avtala om tillämplig lag för avtalet. Var gränserna för ²⁸⁹ partsautonomin går i bolagsrättsliga sammanhang är dock oklart. I de fall ett ²⁹⁰ aktieägaravtal utgör ett enkelt bolag rör det sig inte längre om att enbart bestämma tillämplig lag för ett avtal, utan i dessa fall utgör rättsförhållandet även ett bolag. Råder fortfarande avtalsfrihet i dessa fall?

Se prop. 2004/05:85 s. 251.

286

Jfr Linton, Romkonventionen och befraktningsavtal – ett första rättsfall, JT 2010-11 s. 137.

287

Jfr Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s. 185.

288

Svernlöv, Internationella Joint ventures, s. 125; Dotevall, Samarbete i bolag, s. 154; Nial,

289

Internationell förmögenhetsrätt, s. 14; Karlgren, Kortfattad lärobok i internationell privat- och processrätt, s. 93.

Se Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 17 ff.

290

Jag har inte funnit någon litteratur eller någon praxis som berör frågan om partsautonomi beträffande enkla bolag. Ett argument som talar för en begränsning av avtalsfriheten i dessa fall är att bolaget kan sägas vara en produkt av nationell rätt, det är på grund av bolagets bolagsstatut som rättsförhållandet utgör ett enkelt bolag. Utifrån detta synsätt skulle bolaget kunna sägas ha en så ²⁹¹ stark anknytning till bolagsstatutet att utpekanden av andra rättsordningar inte ska godkännas. Huruvida avtalsfrihet råder i Sverige eller ej är dock oklart, då ²⁹² frågan inte tycks ha prövats. I exempelvis tysk rätt är det däremot inte möjligt ²⁹³ att välja bolagsstatut. ²⁹⁴

4.4.2 Den objektivt tillämpliga lagen

Det finns i Europa framför allt två teorier om vad bolagsstatutet ska grundas på.

Den ena teorin är sätesteorin, enligt vilken rättsordningen i den stat där bolaget har sitt faktiska säte är tillämplig på bolaget. Den andra teorin är inkorporations-teorin, enligt vilken rättsordningen enligt vilken bolaget har bildats är ²⁹⁵ tillämplig på bolaget. ²⁹⁶

Jfr EU-domstolen i C-81/87, Daily Mail, ECLI:EU:C:1988:456, p. 19: ”bolag […] är enheter som

291

bildats i överensstämmelse med en [nationell] rättsordning och […] existerar endast i kraft av de olika nationella lagstiftningarna som reglerar bildandet av dem och deras funktion.”

Jfr Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 20, där ”stark anknytning” till ett lands lag används

292

som argument för att inte tillåta avtalsfrihet vid rättsförhållanden beträffande fast egendom.

Det kan parentetiskt nämnas att de regler i BL som reglerar enkla bolag i stor utsträckning är

293

dispositiva, se 4 kap. 1 § andra stycket BL. Om det enligt svensk autonom internationell privaträtt inte är tillåtet att välja tillämplig lag, men svensk civilrätt är tillämpligt bolagsstatut, kan parterna göra en materiellträttslig hänvisning till ett annat lands lag (det vill säga stadga att det utpekade landets lag ska gälla som avtalsinnehåll) och därmed i stor utsträckning uppnå samma resultat som genom en lagvalsrättslig partshänvisning. Jfr Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 20 f.

Se Ensig Sørensen, Internationale joint ventures – udvalgte selskabsretlige problemstillinger, TfR

294

2001 s. 424. Den tyska associationsform han beskriver tycks vara Gesellschaft bürgerlichen Rechts.

Vissa författare kallar teorin för registreringsteorin, se Nial, Studier i den internationale

295

selskabsrets teori, SvJT 1962 s. 466 för en diskussion om det är en skillnad mellan inkorporationsteorin och registreringsteorin.

Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s. 143; Dotevall, Samarbete i bolag, s. 34;

296

Severinsson, EG:s etableringsrätt för bolag, JT 2003/04 s. 72; Nelson, Aktiebolags etableringsrätt i EU - en studie utifrån målen Segers, Daily Mail och Centros, SvSkT 2002 s. 636; Pehrson, Kan aktiebolag flytta?, s. 93; Danelius, Aktiebolags rörlighet över gränserna, SvJT 2010 s. 122; Dejmek, Den europeiska bolagsrätten — igår, idag och i morgon, SvJT 2002 s. 599; Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 74. Observera att trots att de flesta ovanstående författarna endast pratar om teorierna i förhållande till bolag som är juridiska personer så är principerna i betydande utsträckning densamma oavsett bolagstyp, Pehrson, Kan aktiebolag flytta?, s. 90. Även Nial diskuterar kort principerna i förhållande till enkla bolag, se Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 77.

I Sverige är utgångspunkten att bolagsstatut ska fastställas i enlighet med inkorporationsteorin. För bolag vars existens inte förutsätter registrering, ²⁹⁷ såsom enkla bolag, tillämpas däremot sätesteorin. ²⁹⁸

Tillämplig lag för enkla bolag är följaktligen som utgångspunkt lagen i det land där bolaget har sitt säte. Med bolagets säte avses den ort där det förvaltande organet (i regel styrelsen) har sitt säte. Enkla bolag har dock inget särskilt ²⁹⁹ styrande organ, utan förvaltningsåtgärder vidtas med samtliga bolagsmäns samtycke. Ett enkelt bolag torde således sakna säte. ^{300 301}

Om sätet inte kan fastställas är istället det relevanta anknytningsmomentet den plats där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Verksamhet som bedrivs i ³⁰² ett aktieägaravtal är starkt knuten till målbolaget. Till exempel handlar röst-bindningsklausuler om hur parterna gemensamt ska agera vid styrningen av målbolaget och investeringsklausuler kan handla om hur parterna gemensamt ska täcka förluster i målbolaget. Kopplingen mellan aktieägaravtalen och målbolagen medför att den huvudsakliga verksamheten i dessa enkla bolag regelmässigt kan antas vara kopplad till målbolaget. ³⁰³

Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s. 143; Dotevall, Samarbete i bolag, s. 34;

297

Severinsson, EG:s etableringsrätt för bolag, JT 2003/04 s. 72; Nelson, Aktiebolags etableringsrätt i EU - en studie utifrån målen Segers, Daily Mail och Centros, SvSkT 2002 s. 636; Pehrson, Kan aktiebolag flytta?, s. 93; Danelius, Aktiebolags rörlighet över gränserna, SvJT 2010 s. 122; Dejmek, Den europeiska bolagsrätten — igår, idag och i morgon, SvJT 2002 s. 599; Karlgren, Kortfattad lärobok i internationell privat- och processrätt, s. 83; Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 75;

prop. 1955:87 s. 22; prop. 1992/93:71 s. 35; prop. 1994/95:186 s. 104 f.; Svea hovrätts dom 2016-10-27 i mål T 3834-16.

Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s. 143; Dotevall, Samarbete i bolag, s. 35;

298

Karlgren, Kortfattad lärobok i internationell privat- och processrätt, s. 83; Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 76; prop. 1955:87 s. 22; prop. 1994/95:186 s. 104 f.

Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 76.

299

Se 4 kap. 3 § BL

300

Jfr Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 76 f., som anser att handelsbolag saknar särskilt

301

förvaltande organ (och i förlängningen säte), eftersom delägarna själva ansvarar för förvaltningen.

Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, s. 143; Karlgren, Kortfattad lärobok i

302

internationell privat- och processrätt, s. 83; Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 76 f. Jfr Dotevall, Samarbete i bolag, s. 34 som tycks anse att den huvudsakliga verksamheten är det primära anknytningsmomentet vid sätesteorin.

Jfr dock Nial, Internationell förmögenhetsrätt, s. 77, som anser att enkla bolag ofta inte kan sägas

303

bedriva rörelse. Enligt honom ska tillämplig lag för bolaget i så fall fastställas utifrån andra anknytningskriterier. På grund av den starka kopplingen mellan aktieägaravtalet och målbolaget torde slutsatsen enligt mig i så fall bli samma som om man anser att det enkla bolaget bedriver rörelse.

En lösning kan vara att koppla det enkla bolagets verksamhet till målbolagets bolagsstatut, då bolagsstatutet ”sätter ramarna” för verksamheten i det enkla bolaget (exempelvis reglerar i vilken mån bolagsmännen kan rösta på det sätt som aktieägaravtalet stadgar, eller överlåta aktierna på det sätt som avtalet föreskriver). Lösningen minskar risken för att det enkla bolagets bolagsstatut ³⁰⁴ föreskriver agerande som inte tillåts enligt målbolagets bolagsstatut. ³⁰⁵

Sammanfattningsvis är bolagsstatut för de aktieägaravtal som även utgör enkla bolag lagen i det land där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Den huvudsakliga verksamheten torde ofta bedrivas i det land som utgör målbolagets bolagsstatut. Om ett aktieägaravtal utgör ett enkelt bolag är utgångspunkten ³⁰⁶ därmed att tillämplig lag för aktieägaravtalet är samma som tillämplig lag för målbolaget.

4.5 Aktieägaravtal som inte utgör enkla bolag