Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

4.2.1 Vad innebär denna kategori av aktiebolag?

Som utgångspunkt i fråga om aktiebolag gäller normalt att varje sådant bolag bedriver någon typ av näringsverksamhet. I de allra flesta fall är syftet med bolagets verksamhet att frambringa vinst för utdelning till aktieägarna. Det finns dock ingenting som hindrar att delägarna kommer överens om att vinsten ska överlåtas till ett bestämt ideellt ändamål och således skriver in det i bolagsordningen. En sådan bestämmelse kan, i vanliga aktiebolag, ändras närhelst delägarna behagar. I vissa aktiebolag med ett annat syfte än vinst är det dock inte möjligt att ändra detta för att tillgodose aktieägarnas ekonomiska intressen. Dessa bolag utgörs av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, så kallade svb-aktiebolag.119

Regleringen avseende svb-aktiebolag återfinns i 32 kap. ABL. Alltsedan 1990-talets slut har det blivit mer och mer vanligt att privata företag åtar sig att bedriva sådan verksamhet som tidigare har varit förbehållen den offentliga sektorn. Mot bakgrund av detta inrättades reglerna i 32 kap. ABL i syfte att strukturera upp vinstanvändningen i denna typ av bolag.120 _{I kapitlet fastslås}

alltså en särskild begränsning i rätten att till aktieägarna dela ut vinst, närmare bestämt ett tak för vinstutdelning. Detta tak framgår av 32 kap. 5 § ABL, i vilken föreskrivs att utdelning får ske årligen med maximalt ett belopp uppgående till statslåneräntan plus en procentenhet beräknat på det av ägarna tillskjutna

118 Se Bilaga – Intervjuguide, fråga 8.

119 Hemström, C., Giertz, M. (2013). Bolagens rättsliga ställning: Om enkla bolag, handelsbolag, kom-

manditbolag och aktiebolag. Norstedts Juridik AB: Stockholm, s. 74.

kapitalet. Beräkningen av räntan sker, för att förtydliga, på det tillskott som aktieägarna har gjort i utbyte mot aktier vid bildandet av bolaget eller vid en senare nyemission.121 _{Utdelningen får, enligt samma paragraf, totalt inte}

överstiga summan av de under de senaste fem åren tillåtna men outnyttjade värdeöverföringarna. För att motverka att denna utdelningsbegräsning kringgås inom koncerner, återfinns i 32 kap. 8 § ABL ett förbud mot att ett svb-aktiebolag lämnar koncernbidrag eller andra värdeöverföringar till ett annat i koncernen ingående bolag i strid med begränsningsregeln i 32 kap. 5 § ABL.

I syfte att tillse att svb-aktiebolagen efterlever det aktuella regelverket, föreskrivs i 32 kap. 3 § ABL att det i varje sådant bolag ska finnas minst en revisor. Denne har som sin främsta uppgift att granska hur och säkerställa att bolaget följer de i föregående stycke nämnda begränsningarna i 32 kap. 5 och 8 §§ ABL. Om överträdelse sker ska en anmärkning göras i revisionsberättelsen och en kopia genast skickas till Bolagsverket.

Som nämndes i inledningen till detta avsnitt, är det inte tillåtet för ett svb- aktiebolag att byta kategori till publikt aktiebolag eller privat aktiebolag med syfte att åstadkomma vinst, vilket framgår av 32 kap. 15 § ABL. Om reglerna om vinstutdelningsbegränsning i 32 kap. 5 och 8 §§ ABL åsidosätts finns risk att allmän domstol, i enlighet med 32 kap. 13 § ABL, beslutar att bolaget ska träda i likvidation.

4.2.2 Användning i praktiken

Svb-aktiebolag utgör en undervariant av privata aktiebolag.122 _{Enligt 32 kap.}

17 § ABL ska det av företagsnamnet framgå att det är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, antingen direkt i företagsnamnet eller genom beteckningen (svb) efter företagsnamnet. För att ta reda på huruvida denna undervariant av aktiebolag utgör ett lämpligt alternativ till dagens (vinstdrivande) kommunala aktiebolag, torde det bland annat vara relevant att undersöka hur vanligt förekommande svb-aktiebolag är i dagsläget.

Av de totalt nästan 50 kommunala aktiebolagen som ägs till 100 % av de tre kommunerna, vilkas jurister har ställt upp på intervjuer inför denna framställning, utgör inte ett enda ett svb- aktiebolag. Skälen till detta tycks variera. Enligt en av intervjurespondenterna kan det bland annat bero på att vissa av bolagen inte själva genererar något kapital och således inte behöver utdelningsbegränsas. Två respondenter framförde resonemang om att eftersom aktieägaren, i form av kommunen, själv tar beslut om eventuell vinstutdelning, finns ingen större anledning att begränsning av utdelningsmöjligheterna sker genom lag. Vidare finns ingen garanti för att begränsningar i möjligheterna till vinstutdelning per automatik drar ned vinsten i ett från början vinstdrivande kommunalt aktiebolag.123

121 Prop. 2004/05:178 s. 63 och Sandström, T. (2017). Svensk aktiebolagsrätt. Wolters Kluwer Sverige AB: Stockholm, s. 327 f.

122 Sandström, T. (2017). Svensk aktiebolagsrätt. Wolters Kluwer Sverige AB: Stockholm, s. 327. 123 Intervjumaterial, svar baserade på frågor i bilaga.

Enligt databasen Retriever Business finns totalt 157 aktiebolag med beteckningen (svb). De flesta finns i Stockholm, närmare bestämt 45 stycken, samt i Skåne och Västra Götaland. Av dessa ges en enda träff på ett kommunägt aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, nämligen Gotlands Filmfond AB (svb) som ägs av Region Gotland. Bolaget ska bedriva sin verksamhet genom att bland annat investera i svensk och utländsk spelfilm som på något sätt har anknytning till Gotland. Syftet med verksamheten är förstås inte att frambringa vinst för utdelning till bolagets ägare, men däremot att bedriva en, på lång sikt, ekonomiskt hållbar verksamhet. Som exempel på branscher och (privata) verksamheter inom vilka svb-aktiebolag återfinns i databasen Retriever Business kan nämnas grundskoleverksamhet, uthyrning och förvaltning av fastigheter samt avfallshantering och återvinning.124 _Som

framhållits i avsnitt 1.1 utgör fastighets- respektive avfallsbranschen sådana branscher inom vilka kommuner, genom aktiebolag, ofta bedriver verksamhet.

4.2.3 Sammanfattande reflektioner

Svb-aktiebolag skulle, mot bakgrund av vad som nämnts i avsnitten ovan, teoretiskt sett kunna utgöra ett bra alternativ till dagens kommunala aktiebolag. Denna kategori av aktiebolag används dock i en ytterst liten, nästan obefintlig, utsträckning av kommuner, vilket tyder på att det eventuellt kan ta lång tid att implementera den i kommunala sammanhang. Dessutom tycks de intervjuade kommunjuristerna inte se behovet av svb-aktiebolag och det bör betonas att trots begränsningar i utdelningsmöjligheterna är det inte säkert att aktiebolagen inte kommer att generera vinst. Det torde, enligt min bedömning, dock kunna förhålla sig så att det inte finns samma incitament, som vid bedrivande av ”vanliga” aktiebolag, hos aktieägaren/ aktieägarna att åstadkomma vinst när det finns så pass stränga begränsningar i utdelningsmöjligheterna. Om så är fallet skulle det kunna tänkas att bedrivande av svb-aktiebolag sker i förhållandevis god överensstämmelse med förbudet mot att driva spekulativa företag och självkostnadsprincipen samt, givetvis, i enlighet med bestämmelserna i ABL. Mot bakgrund av detta torde alltså svb- aktiebolag ha potential att kunna ersätta dagens kommunala aktiebolag och samtidigt utgöra en lösning på regelkonflikten mellan ABL och KL.