Aktiviteter och flöde på ett lager

Oavsett vilka produkter som hanteras i ett lager utförs i regel samma grundläggande aktiviteter. Olika författare beskriver aktiviteterna på lika sätt. I följande avsnitt presenteras olika synsätt på hur material flödar genom ett lager.

Scott et al. (2011) presenterar fyra övergripande aktiviteter som sker i ett lager; Mottagning, Lagring, Plockning och Avsändning. Materialet flödar sedan genom dessa och nyckeln till att skapa et bra flöde är att minimera avståndet mellan de olika delarna och försöka göra förflyttningen mellan aktiviteterna så smidig som möjligt (Scott, et al., 2011).

Van Den Berg (2007) beskriver materialflödet genom ett lager på ett mer detaljerat sätt. Enligt författaren startar flödet med Mottagning av materialet vilket innefattar avlastning från inkommande lastbil samt identifiering, registrering och ibland ompaketering av materialet. Därefter kommer Inlagring som innefattar att förflytta produkterna från godsmottagningen till en lagerplats. (Van Den Berg, 2007) Van Den Berg (2007) menar att produkterna vid inlagringen kan placeras för lagring antingen i ett buffertlager eller vid en plockplats. Under tiden produkten lagras utförs aktiviteter som inventering och intern förflyttning ske på produkterna. När en plockplats får lågt saldo utgörs aktiviteten Påfyllnad som innebär att material flyttas från buffertlagret till plockplatser. Nästa aktivitet är Plockning, som kan ske från plockplats eller direkt från buffert (Van Den Berg, 2007). Enligt Van Den Berg (2007) sker plockning från buffert i situationer där hela pallar eller lådor ska plockas medan mindre kvantiteter plockas från plockplatserna. Plockade produkter ska sedan förberedas för skeppning genom aktiviteten skeppningsförberedande där produkterna packas, konsolideras och ställs iordning för skeppning. När alla produkter som ska skeppas är förberedda lastas de på en lastbil och skeppas iväg. (Van Den Berg, 2007)

Van Den Berg (2007) beskriver även att produkter inte behöver gå igenom det ovan beskrivna flödet utan kan cross-dockas på lagret vilket innebär att de inte lagras utan transporteras direkt från mottagningen till skeppningsförberedande. Van Den Berg (2007) kategoriserar Värdeadderande logistik som ytterligare aktiviteter som är vanliga på ett lager. Dessa kan till exempel innefatta kund- specifik eller land-specifik märkning av produkter eller paketering (Van Den Berg, 2007). Det flöde som Van Den Berg beskriver illustreras i Figur 6 nedan.

22 Figur 6. Materialflöde genom ett lager enligt Van Den Berg (2007)

Mulcahy & Sydow (2008) beskriver flödet genom ett lager på ganska liknande sätt som Van Den Berg (2007). Produkterna som inkommer till laget behöver lastas av, mottagas och kontrolleras innan de förs in lagrets WMS-system. Därefter flyttas produkterna antingen till en lagerplats eller till en plockplats. Produkterna plockas sedan och förflyttas därefter antingen till en packstation eller till ett lastningsområde. Var produkterna flyttas beror på om de kan skeppas på samma sätt som de lagras eller om de behöver emballeras eller samlastas med andra produkter. Sedan lämnar produkterna flödet och skeppas till kund. (Mulcahy & Sydow, 2008) Ovan beskrivning presenteras i Figur 7 nedan.

Figur 7. Generell beskrivning av flödet genom ett lager

Andra aktiviteter som uppkommer vid ett lager, men som Mulcahy & Sydow (2008) ej inkluderade i deras generella beskrivning av flödet, är hantering av returer, reklamationer, och produkter som ej är i säsong, underhåll och städning av anläggningen, styrning av när ingående och utgående leveranser, organisation av buffertlager och plockplatser samt hantering av SKU:er med bäst-före-datum. (Mulcahy & Sydow, 2008)

3.8 Leveransservice

Leveransservice syftar till att tillfredsställa kunden och är en viktig komponent i alla företag och speciellt inom e-handeln på grund av de höga krav som kunderna ställer. Eftersom produktutbudet alltmer liknar varandra i avseende av utseende, funktionalitet och kvalitet har en god leveransservice blivit mer central för de flesta företag. Således är det viktigt för företag att ha en god relation till kunden för att kunna sticka ut från konkurrenterna. (Christopher, 1992) Oskarsson et al. (2013) menar även att det är viktigt att komma ihåg att det alltid är kundens upplevelse av service som är det viktigaste. Om

23 kunden tycker att leveransservicen är dålig så kommer de vara missnöjda och då spelar det ingen roll vad leverantören tycker. (Oskarsson, et al., 2013)

Begreppet leveransservice syftar till samtliga interaktioner som sker vid en leverans (Oskarsson et al., 2013) och kan delas upp i flera delar för att undvika att förbise väsentliga områden. Delarna kallas för leveransserviceelement och vilka element som är mest relevanta varierar beroende på kund och bransch. Oskarsson et al. (2013) och Lumsden (2006) delar upp begreppet i sex element som beskrivs nedan.

3.8.1 Flexibilitet

Med hög flexibilitet kan företag anpassa sig till förändrade förhållanden (Olhager, 2013) och flexibla logistiksystem kan vara ett slagkraftigt konkurrensmedel. Därigenom kan företag erbjuda kunden möjlighet till anpassningar om de vill ha snabbare transporter, kortare ledtid eller tätare emballage. (Oskarsson, et al., 2013)

3.8.2 Information

För att kunden ska veta vad de ska förvänta sig från leveransen är bra informationsbyte mellan leverantör och kund kritisk (Oskarsson, et al., 2013). Kunden vill veta vilken leveransservice den kan förvänta sig från företaget. Det kan innebära att kunde vill veta lagersaldo och förväntad ledtid eller att kunden vill ha möjlighet att följa ordern under transporten. (Oskarsson, et al., 2013)

3.8.3 Ledtid

Med leveransledtiden menas tiden från att en order läggs till dess att den levereras till kund (Olhager, 2013; Oskarsson, et al., 2013). Kunder föredrar ofta så kort ledtid som möjligt. Ett flödes ledtid kan delas upp i passiv och aktiv tid där den aktiva tiden avser tiden då en aktivitet utförs. Resterande tid är passiv, till exempel när en produkt lagerhålls. Eftersom den passiva tiden ofta utgör mer än 99% av den totala ledtiden är den intressant att studera vid ledtidsreduktion. (Oskarsson, et al., 2013) Detta stödjs av Persson & Virum (2001) som menar att empiriska studier visar på att den passiva tiden utgör 95- 99% av den totala ledtiden. Skillnaden mellan aktiv och passiv till illustreras i en ledtidsdiagram som presenteras i Figur 8 nedan.

Figur 8. Ledtidsdiagram