När den teoretiska modellen har konstruerats är det av intresse att försäkra sig om att den är praktiskt applicerbar (Gerlee & Lundh, 2012). Föregående fas genererar en Teoretisk modell som under denna fas ska testas för att besvara studiens andra huvudfråga:
B: Vad blir resultatet när den teoretiska modellen tillämpas på Lyko?
Den teoretiska modellen som skapas i föregående fas innehåller parametrar och variabler. I parametrar och variabler infogas insamlade värden för att testa den teoretiska modellen på Lyko. Björklund & Paulsson (2012) definierar data som tas fram specifikt för en studie som primär data. Då den teoretiska modellen kräver att parametrar och variabler ersätts med casespecifik data sker insamlingen specifikt för denna studie, därav används data av primär karaktär.
I avsnitt 4.3.2 delas delfrågorna för Huvudfråga B upp i två steg, tillämpning och utvärdering. Tillämpningen innebär att den data som krävs för att modellen ska kunna tillämpas på Lyko samlas in och appliceras i modellen. Under utvärderingen analyseras sedan tillämpningens resultat och hur processen för att tillämpa modellen fungerade. Att analysen sker efter att insamlingen och bearbetningen är färdigställd överensstämmer med Kothari (2004), Lekvall & Wahlbin (2001) samt Hair et al.s (2007) beskrivningar över hur metodprocessen bör gå till. Nedan följer de metoder som används under fasen. Enligt resonemanget ovan är fasen uppdelad i två steg; Tillämpning och Utvärdering.
5.5.1 Tillämpning
Det första steget i Test av Teoretisk modell utgör en tillämpning. Vid tillämpningen av den teoretiska modellen är den första frågeställningen följande:
3. Hur ser nuläget ut för Lyko?
För att besvara ovanstående fråga behöver en datainsamling av primär karaktär utföras då den är studiespecifik. Den del av nuläget som är av intresse för den här studien är beroende av den teoretiska modellen. Endast de modellparameterar som modellen kräver för att kunna generera ett resultat är relevanta att samla in.
Modellparametrarna är till stor del av kvantitativ karaktär eftersom många av dem är kopplade till lönsamhet. För att säkerställa erhållandet av korrekta värden är det därför av intresse att få denna typ av information i form av dokumentation. Användandet av formulär är en vanlig metod vid ekonomiska undersökningar. Det innebär att ett antal frågor bestäms, skrivs ner och skickas till berörda personer
50 som förväntas bevara frågorna i skrift. En fördel med denna typ av metod för insamling av primära data är att svaren kan tänkas igenom och grundas innan de ges vilket resulterar i erhållandet av korrekt data. (Kothari, 2004) Eftersom en stor mängd korrekt data efterfrågas för att kunna utföra testet av den teoretiska modellen kan det krävas ett visst arbete för företaget att ta fram informationen. Därav är enkäter användbara för att kunna erbjuda tid för företaget att ta samtliga data som efterfrågas. Dokumentationen för data av modellparametrarna efterfrågas av denna anledning från Lykos driftchef Anna Persson via ett formulär och hämtas från affärssystemet GARP.
Frågeställning 4 avser att undersöka vilka automationslösningar som finns tillgängliga specifikt för Lyko:
4. Vilka automationslösningar finns tillgängliga för att applicera på Lyko?
Även vid besvarande av frågeställning 4 behöver en datainsamling av primärkaraktär ske, då den är studiespecifik. Endast de modellparameterar som modellen kräver för att kunna generera ett resultat är relevanta att samla in.
För att besvara frågeställning 4 behöver en undersökning göras kring vilka leverantörer av automationslösningar som är aktuella för Lyko. Eftersom studien är en del av projektet Lyko 1-Miljard har Lyko redan varit i diskussion med leverantörer som levererat offerter med preciseringar om deras föreslagna lösningar. För att möjliggöra en representativ applicering av modellen är leverantörernas offerter av relevans att samla in. För att sedan kunna utföra en investeringskalkyl framkommer även andra modellparametrar från den teoretiska modellen som är av relevans. Eftersom sådan information är av kvantitativ karaktär är det av intresse att även denna information fås i form av dokumentation. Med samma resonemang som för frågeställning 3 används därmed enkäter för att erhålla data. Offerterna efterfrågas av denna anledning från Lykos driftchef Anna Person via ett formulär.
När ovanstående frågeställningar besvarats har samtliga primära data för tillämpningen samlats in. I detta stadie erhålls en stor mängd rådata. Enligt Saunders et al. (2009) är rådata ofta intetsägande och måste proceseras för att bli värdefull för studiens ändamål vilket styrker behovet för en databearbetning av datainsamlingen. Saunders et al. (2009) åsikt stödjs av Kothari (2004) som menar att databearbetning är nödvändigt för en vetenskaplig studie samt för att säkerställa att relevant data framtagits. Bearbetningen krävs för att möjliggöra en fullständig analys. Därav följer följande frågeställning som avser att bearbeta insamlade data genom att studera dess roll i den teoretiska modellen:
5. Utifrån Lykos nuläge och de tillgängliga automationslösningarna, finns samtliga data som modellen kräver?
5.1 Vilka modifikationer av den teoretiska modellen krävs för att tillgänglig data ska kunna användas?
Efter att data samlas in baserat på modellparametrarna tydliggörs om samtliga data finns tillgänglig för att överhuvudtaget utföra en tillämplig av den teoretiska modellen. Därav studeras och jämförs den insamlade data mot modellparametrarna för att undersöka om tillräcklig information finns tillgänglig. Storheter och variabler studeras också för att undersöka om förenklingar eller utvecklingar behöver utföras.
51
5.5.2 Utvärdering
Som Gerlee & Lundh (2012) beskriver är det troligt att vissa modifikationer behöver göras vid tillämpningen. Eftersom modellen enligt studiens syfte ska vara applicerbar på företag som har högintensivt styckplock på lager är det viktigt att modellen inte är Lyko-specifik. Därav utvärderas de modifikationer som görs under tillämpningen för att undersöka om de är generella och därmed bör inkluderas i modellen eller om de ska förkastas. Utvärderingen av modifikationerna behandlas i delfråga 6 nedan.
6. Kan modifikationerna som vid tillämpningen gjordes på den teoretiska modellen bedömas som generella för den typ av verksamhet modellen ska användas på eller är de specifika för Lykos verksamhet.
Vid utvärderingen av modifikationerna baseras beslut kring om modifikationerna är generella och därmed bör inkluderas i modellen på samtlig teori som tidigare framtagits.
Under utvärderingen ska även delfråga 7 besvaras. Frågan är uppdelad i tre delar och olika underfrågor där olika metoder krävs för att besvara dem.
7. Vad blir resultatet av att testets tillämpning utvärderas?
7.1 Resulterar modellen i ett stabilt och användbart svar?
Osäkerheter förekommer enligt Oskarsson et al. (2013) i i stort sett alla modeller där antaganden eller uppskattningar görs. Känslighetsanalyser ger möjlighet att undersöka vilka effekter felaktiga antaganden kan ha på resultatet (Coyle, et al., 2012) genom att ändra i modellens indata (Oskarsson, et al., 2013). En känslighetsanalys innehåller fyra kritiska steg; Identifiera alla felkällor, välja ut kritiska felkällor, bestämma alternativa värden och slutligen testa de alternativa värdenas effekt på resultatet (Oskarsson, et al., 2013). Genom att följa de steg som Oskarsson et al. (2013) presenterar undersöks huruvida modellen ger ett stabilt svar och inte påverkas för mycket av eventuella felantaganden. Dessutom ger känslighetsanalysen möjlighet att testa hur mycket olika variabler behöver ändras för att modellen ska generera ett annat svar.
Fråga 7.2, nedan, syftar till att utreda om de metoder som tas fram vid besvarandet av Fråga 2 fungerar på ett tillfredsställande sätt.
7.2 Jämför modellen olika automationslösningar på ett tydligt och konkret sätt?
Fråga 7.2 är subjektiv och därför kan olika utredare komma fram till olika svar. Vid frågan tas därför hänsyn till om modellen utifrån lönsamhetsfaktorerna rangordnar de olika automationslösningarna. Även fråga 7.3, nedan, är subjektiv och även vid besvarandet av denna fråga tas hänsyn till olika faktorer för att ett enhälligt svar ska erhållas.
7.3 Är modellen lätt att tillämpa på verkliga problem?
För att besvara fråga 7.3 analyseras den arbetsprocess som krävs när den teoretiska modellen tillämpas på Lyko. Hänsyn tas till hur mycket data som behöver samlas in och bearbetas för att kunna modellen ska kunna appliceras samt hur tillgänglig informationen är. Dessutom utvärderas har arbetsinsatsen som
52 krävs vi applicering av modellen skiljer sig från arbetsinsatsen som krävs vid bedömning av olika automationslösningar utan att modellen används.
5.5.3 Sammanfattad Arbetsgång Test av Teoretisk Modell
Nedan, i Figur 22, presenteras en sammanfattning av arbetsgången under fasen. I tillämpningen sker en datainsamling där data från Lyko och de olika automationslösningarna hämtas med hänsyn till vilka parametrar modellen kräver. Därefter analyseras insamlad data och eventuella modifikationer genomförs. Slutligen tillämpas modellen. Utvärderingen analyserar processen att testa modellen samt modellens resultat och huruvida gjorda modifikationer är generella eller Lykospecifika.
Figur 22. Arbetsgång Test av Teoretisk Modell