Modifikationer av den teoretiska modellen

Fråga 6 i studien, Kan modifikationerna som vid tillämpningen gjordes på den teoretiska modellen bedömas som generella för den typ av verksamhet modellen ska användas på eller är de specifika för Lykos verksamhet?, besvaras nedan genom att de modifikationer som gjordes under testet diskuteras utifrån dess generaliserbarhet. Följande komponenter i den teoretiska modellen har modifierats under testet: • Kapacitetskrav • Ledtid • Flexibilitet • Kvalitativa faktorer • Investeringsrisk 7.7.1 Kapacitetskrav

I den teoretiska modellen presenteras kapacitetskravet antal orderrader per dag (st) medel som motsvarar vilken plockkapacitet som krävs för att klara av medelefterfrågan. Vid appliceringen på Lyko modifierades nyckeltalet till att följa företagets dimensionering på 70 % av normala efterfrågetoppar. Detta gjordes eftersom den stora efterfrågevariationen hos Lyko innebär att företaget inte klarar av att möta sina ledtidsmål om plockningen dimensioneras efter ett medelvärde. Att ett företag upplever helt jämn efterfrågan och inte påverkas av säsonger, cykler, trender eller slump är ganska ovanligt

106 (Oskarsson, et al., 2013) vilket gör att modifikationen i avseende på att inte använda medelvärdet kan bedömas som generell.

Lykos dimensionering att plockkapaciteten per dag bör vara 70 % av normala efterfrågetoppar har Lyko baserat på att de endast arbetar på vardagar, vill ha kapacitet att jämna ut majoriteten av efterfrågevariationerna utan att behöva öka utnyttjande övertid och har 48 timmar på sig att bearbeta ordrarna efter att de inkommit. Då det är Lykos specifika förutsättningar som ligger till grund till vald dimensionering av nyckeltalet kan inte nivån på 70 % av normala efterfrågetoppar bedömas som generella utan nivån måste anpassas till det företag modellen används på. Utifrån ovan blir den slutgiltiga modifikationen av nyckeltalet Antal orderrader per dag (st) medel: Minimal Normalkapacitet/dag (orderrader)

Nyckeltalet Antal orderrader per dag (st) Max motsvarar enligt den teoretiska modellen den efterfrågan maxkapacitet som en automationslösning kan producera. I testet av den teoretiska modellen har nyckeltalet modifierats till den minimala kapacitet som krävs för att bearbeta ordrarna inom 72 timmar från orderläggning givet att helgarbete utnyttjas.

Att utnyttja förmågan att jämna ut bearbetning även av efterfrågetopparna är något som kan appliceras generellt eftersom det ger ett lägre dimensionsbehov och gör att högre utnyttjandegrad i systemet kan uppnås. De förutsättningar med ökad ledtid jämfört med normalt och utnyttjande av helgarbete som applicerades för Lyko berodde på Lykos specifika efterfrågevariation vilket gör att de inte är som generella för företag med högintensivt styckplock. Därmed blir den slutgiltiga modifikationen av nyckeltalet Antal orderrader per dag (st) max: Minimal Maxkapacitet/dag (orderrader)

Då de olika leverantörerna hade dimensionerat kapaciteten vid normal efterfrågan väldigt varierande och ingen av dem klarade kapacitetskravet introducerades ytterligare ett nyckeltal där alternativens kapacitet jämfördes givet utnyttjande av två fullt bemannade skift. Nyckeltalet togs fram i konsultation med Lyko för att kunna jämföra vilken kapacitet som går att uppnå med samma utnyttjandegrad i de olika lösningarna. Eftersom tre fullt utnyttjade skift ger maxkapaciteten på ett dygn redan används för att kontrollera uppfyllande av minimal kapacitet som krävs för hantering av efterfrågetopparna och flera av leverantörernas lösningar hade dimensionerat på mer än ett skift valdes två fullt utnyttjade skift. Att leverantörerna presenterar olika kapacitetsdimensioneringar för att klara av normal efterfrågan är något som kan ske även i det generella fallet. Eftersom det är företaget och inte leverantörerna som kommer avgöra vilken utnyttjandegrad de väljer att använda i praktiken inkluderas nyckeltalet i modellen. Vilken utnyttjandegrad som lösningarna ska jämföras mot bör bestämmas av modellens användare för att säkerställa att utnyttjandegraden anpassas till företagets behov. Därmed inkluderas nyckeltalet Plockkapacitet i orderrader per dag givet en viss utnyttjandegrad. Nyckeltalet är inte ett kapacitetskrav utan används endast för att förbättra jämförbarheten mellan lösningarna i ett skede där de inte har jämförbar dimensionering.

7.7.2 Ledtid

I den teoretiska modellen har flödet delats upp två delar. Ett flöde som går från inflödet, direkt till plockplatsen och sedan till plockningen och ett andra flöde som går från inlagring, via buffert och påfyllning innan plockplats och plockning. I testet av modellen har dock två andra flöden studerats: det ingående flödet och det utgående flödet. Det samtidigt som flödet genom buffet exkluderas på grund av tidsbrist.

107 Flödet har delats upp i ingående och utgående flöde eftersom flödestyperna kvantifieras olika; det ingående flödet mäts ofta i inleveranser medan det utgående flödet kvantifieras i ordrar och orderrader. En sådan kvantifiering är inte Lyko-specifik och därför är det en rimlig uppdelning att göra vid en ledtidsanalys. Det är därmed en modifikation som inkluderas i den slutgiltiga modellen.

Att ledtiden för buffert exkluderats är en förenkling som är Lyko-specifik. Buffertflödet är en ledtid som med största sannolikhet påverkas av en automatisering. Det innebär att det är relevant att inkludera buffertflödet vid en ledtidanalys. Denna modifikation exkluderas därför från den slutgiltiga modellen. Sammanfattningsvis innebär detta att istället för att dela upp ledtidsflödet i ett flöde som går från inflödet, direkt till plockplatsen och sedan till plockningen och ett andra flöde som går från inlagring, via buffert och påfyllning innan plockplats och plockning så används indelningen av ingående och utgående flöde. Buffertflödet exkluderas inte från modellen utan bör inkluderas.

7.7.3 Flexibilitet

I flexibilitetsbedömningen genomfördes en ihopslagning av underkriterierna förmåga att skala upp plockkapacitet och förmåga att skala upp packkapacitet inom underkriteriet Långsiktig uppskalning eftersom de båda avgör vilket utgående flöde som maximalt kan uppnås. Oavsett hur mycket kapaciteten i de två funktionerna går att skala upp var för sig är det den funktion med lägst kapacitet som avgör systemets totala kapacitet. Då Lykospecifik data inte låg bakom modifikationen gäller den för det generella fallet. Därmed ersätts de två nämna underkriterierna i modellen med underkriteriet förmåga att skala upp plock- och packkapacitet.

7.7.4 Kvantitativa faktorer

I testet av den teoretiska modellen kunde de kvantitativa faktorerna inte användas på det sättet som de är avsedda att göra i modellen. Det eftersom samtliga automationslösningar har dimensionerats olika av leverantörerna och ingen uppfyller kapacitetskraven i avsnitt 7.2.6. En jämförelse mellan lösningarnas inbetalningsöverskott är därför inte rättvis att utföra om lösningarna är mindre än behovet. Det eftersom en mindre dimensionering innebär mindre lagerhållningskostnader då lösningen kräver en mindre mängd personal. Det går inte heller att skala upp systemet så att den passar kapacitetskraven om det innebär ytterligare investeringar eftersom dimensioneringen som är given i offerterna är representativ för den grundinvestering som leverantörerna presenterat. Om lösningarna skulle dimensioneras utanför dess maximala kapacitetsgräns tillkommer kostnader för fler lagerplatser, fler plock- och packbord och/eller fler inlagringsstationer. Det innebär att kostnadsbesparingen i sådana fall inte går att ställa mot grundinvesteringen.

Som ett resultat av ovan kunde därför inte en representativ pay-off-tid beräknas och annuitetsmetoden kunde inte användas på ett bra sätt under testet av modellen. Det gick därmed inte att beräkna vilken lösning som är mest lönsam. Modellen modifierades av denna anledning genom att använda sig av en ny kvantitativ faktor: kostnad per orderrad. Även om kostnad per orderrad inte är en representativ lönsamhetsberäkning i förhållande till grundinvesteringen kan den användas för att ge en indikation om vilken lösning som resulterar i den största kostnadsbesparingen. Genom att använda sig av kostnad per orderrad påverkas inte nyckeltalet av variationen mellan systemens hantering eftersom den slås ut över dess representativa kostnader. Det är därför ett användbart nyckeltal för att jämföra kostnadsbesparingar mellan olika alternativ och nuläget.

108 Eftersom nyckeltalet ’kostnad per orderrad’ inte är en direkt lönsamhetsberäkning är det viktigt att inkludera sådana då modellen fortfarande avser att resultera i en lönsam automationslösning. Det är därför viktigt att pay-off-metoden och annuitetsmetoden inte exkluderas från modellen. Metoderna kan dock inte användas på lösningar som inte uppfyller de kapacitetskrav som har satts. Modellen föreslås därför att användas i iterationer. I de första iterationerna kan modellen belysa styrkor samt brister inom kapacitetskrav, kvalitativa faktorer och kostnad per orderad och baserat på dessa kan återkoppling ske till leverantörerna som i sin tur har möjlighet att leverera en förbättrad lösning. Inte förrän i den iteration där kapacitetskraven är helt uppfyllda kan lönsamhetsbedömningar göras och lönsamhetsmetoder användas.

Eftersom lönsamhetsmetoder inte rättvist kan användas för system med för låg kapacitet är modifikationen som diskuterats ovan inte Lyko-specifik utan relevant för samtliga företag med högintensivt styckplock. Det är också relevant att inkludera ’kostnader per orderrad’ eftersom den i en tidig iteration kan ge en stark indikation om lönsamhet när övriga lönsamhetsmetoder inte kan användas. Sammanfattningsvis innebär det att samtliga modifikationer utförda för de kvantitativa faktorerna bör inkluderas i den slutgiltiga modellen.

7.7.5 Investeringsrisk

Investeringsrisk är en kvalitativ faktor som är beroende av modellens resultat för att kunna utföras korrekt. Därför bör investeringsrisken vara den sista bedömningen som utförs i modellen för att avgöra vilka osäkerheter som finns med investeringen. Av denna anledning modifieras modellen genom att flytta ut investeringsrisken från de kvalitativa faktorerna och faktorn får en egen del i modellen. För att investeringsriskanalysen ska ge ett användbart resultat är det viktigt att samtliga kapacitetskrav är uppfyllda innan. På så sätt är det möjligt att undersöka marginaler i kapacitet och lönsamhet. Därför är en icke-Lykospecifik modifiering att utföra investeringsriskanalysen i den iteration då kapacitetskraven uppfylls.