Aktuella teorier om barns tänkande

Enligt Karl-Åke Kronqvist är det Vygotskijs teorier som är tongivande. Matematik är ett språk och man utvecklar sin matematiska kompetens via kommunikation med andra. Kursdeltagarna läste boken ”Matematik som språk” skriven av Johnsen och Höines (1991) som har arbetat praktiskt och använt sig av dessa teorier och beskrivit sina erfarenheter och resultat. Dagmar Neuman är också en forskare som använder sig av Vygotskijs teo- rier. Författarna beskriver svårigheter som barn får när de möter matemati- kens språk. Barnen får använda ett språk som inte är deras tänkespråk och översättningsarbetet tar musten ur dem och de framstår som dåliga tänkare.

I kursens mål togs det upp hur man kan följa barns logiska tankegångar och i Ann Ahlbergs bok ”Att möta matematik i förskolan Rita räkna tala mate-

matik” (1994:12) som också var kurslitteratur beskriver hon hur man först hjälper barn att förstå problemsituationer. När barnen lärt sig att fundera kring problemet och dess konsekvenser för man in ett matematiskt innehåll. Barn måste öva sitt tänkande menar Karl-Åke Kronqvist. Närmare hälften av kursdeltagarna provade dessa problemsituationer med barnen. Under kursens gång skulle kursdeltagarna dokumentera sitt eget arbete med ma- tematik på sin egen arbetsplats. Det är viktigt att läsa och reflektera, knyta samman teori och praktik.

4.2.3. Examination

Några av de viktigaste idéerna med den här kursen, enligt Karl-Åke

Kronqvist, var att examinationen skedde ute på arbetsplatserna, att delta- garna kunde visa att det fanns en matematisk, fördjupad nivå hos barnen, att barnen har påverkat innehållet och att barns tankar är användbara. Kurs- deltagarna fick på två A-4 sidor beskriva efter vilka idéer man tänkt arbeta och vad man hoppats uppnå. Man skulle visa en medveten verksamhet som var tänkt att utveckla barns begreppsförståelse. Deltagarna skulle beskriva och reflektera kring det arbete man utfört tillsammans med barnen. ”Här kom vi på någonting.” ”Här lärde vi oss genom det vi gjorde.” Så skall man utveckla tänkandet hos barn, och ibland utvecklar man sig själv på köpet, menar Karl-Åke Kronqvist. Det är viktigt att barnen ska känna stolthet och tilltro till sitt eget tänkande och sina idéer. Kursdeltagarna har skrivit om saker som fungerat bra och andra som fungerat mindre bra.

Man har också tillverkat eget material med barnen. Exempel på detta är mätstavar, sifferkort, tärningsspel, pussel, urtavla m.m. Man har också ar- betat med mängder och volym.

4.2.4. Sammanfattning

Kursdeltagarna var enligt Karl-Åke Kronqvist positiva och nyfikna och hade av eget intresse sökt fortbildningen. Mer än hälften av deltagarna hade negativa upplevelser av skolmatematiken. De positiva upplevelserna fanns utanför skolan. Läroplanen förutsätter att personalen har de rätta kunska- perna och färdigheterna. Den anger mål, men det är sedan upp till var och en att tolka hur dessa mål ska nås. I tidigare arbetsplaner fanns mer stöd och metodanvisningar. Vygotskijs teorier om barns lärande har stått som förebild. Matematik är ett språk som utvecklas i kommunikation med andra. En viktig kunskap var att deltagarna kunde uppvisa att det fanns en fördjupad matematisk förståelse hos barn när de tänker i olika problemsitu-

ationer och att detta var något som deltagarna hade studerat, dokumenterat och reflekterat kring.

4.3. Slutsatser

Det finns ett behov av en sådan här fortbildning enligt Annika Welander Håkansson och Karl-Åke Kronqvist. Tidigare yrkesutbildningar har inte behandlat området matematik i förskolan i någon större omfattning. Det var en utbildning som erbjö ds personalen ute på förskolorna p.g.a. att det fanns för lite kunskap på området ute på fältet. Ledningen vill höja kompetensen hos sin personal. I nya styrdokument som Läroplan för förskolan skrivs det att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang o.s.v. Målen finns men det är upp till varje pe- dagog att hitta rätt metoder. En fortbildning som denna kan underlätta och hjälpa pedagogerna att arbeta mot målen. Flera pedagoger hade negativa matematikminnen än positiva från skoltiden. Kanske kan en sådan här fort- bildning förändra pedagogernas inställning till matematik. Det var en fort- bildning som erbjöds i omgångar åt alla fast anställda vilket skapade både för- och nackdelar. Det var svårt att fylla platserna, särskilt sista kursom- gången. Flera barnskötare tackade nej, kanske p.g.a. sämre studievana en- ligt Annika Welander Håkansson. Kanske kan de negativa matematikmin- nena från egen skoltid ha påverkat antalet sökande till kursen.

5. METOD

Utifrån bakgrundsintervjuerna med pedagogkonsulent Annika Welander Håkansson och kursansvarig lärare Karl-Åke Kronqvist ville vi gå vidare med att försöka besvara följande frågor:

Hur har fortbildningen påverkat personalen och deras arbete med matema- tik ute på förskolorna?

Vilka faktorer påverkar förskolepersonalens arbete med matematik ute på förskolorna?

5.1. Problemprecisering

Undersökningen vill belysa:

• Hur ser personalens egna tidigare erfarenheter av skolmatematik ut?

• Vad är matematik i förskolan enligt pedagogerna?

• Hur har fortbildningen påverkat pedagogernas arbete med matematik i förskolan?

• Vilken dokumentation görs?

• Vilka uppfattningar om barns lärande av matematik har förskole- personalen?

Vi har avgränsat vår undersökning till pedagogernas egna upplevelser av matematik och fortbildningens påverkan. För att begränsa undersöknings- materialet har vi inte behandlat genus, kultur och etnicitetsperspektivet. Vi kommer att presentera de metoder vi använt i vår undersökning och be- skriva hur arbetet har genomförts.

5.2. Forskningsmetoder