Resultatredovisning av enkäten

I enkäterna som besvarades av kursdeltagarna ställde vi ett antal frågor an- gående kursen (se bilaga 4). Fråga tre på enkäten som gällde kursdeltagarens utbildningsperiod mellan 60-90-talet hade vi formulerat fel. Den gav oss ingen tydlig information om exakt när personen gick sin yrkesutbildning. Det kunde kanske ha visat eventuella olikheter mellan per- soner som gått sin utbildning ex. tidigt 80-tal kontra sent 90 tal. Vi presenterar de svar som är relevanta för vår problemprecisering med hjälp av stapeldiagram. Vi anser att de ger en klar och översiktlig bild av några av svaren på enkätfrågorna.

Fråga 2. Vilken utbildning har du?

Yrkeskategori 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal 8 30 2

Barnskötare Förskollärare Fritidspedagog

Det var flest förskollärare som besvarade enkäten. Det beror på att det är fler förskollärare som arbetar i förskoleverksamheten än barnskötare och fritidspedagoger. Vi fick också genom pedagogkonsult Annika Welander Håkansson reda på att det var fler barnskötare som hoppade av kursen än förskollärare. Enligt henne berodde det kanske på att de inte hade samma studievana som förskollärarna att läsa på högskolenivå. Kanske också att matematik anses som ett svårt ämne.

Fråga 7. På vems initiativ gick du fortbildningen? Initiativ 0 5 10 15 20 25 Antal 17 23

Arbetsgivaren Eget intresse

Arbetsgivarens inflytande på sökande till kursen bestod av att handplocka dem som gått Förskoleprojektet året innan till att gå första fortbildnings- omgången ”Förskolebarn och matematik”. En sorts piloter som skulle sprida intresset för fortbildningen till övrig a på förskolan. De andra två fortbildningsomgångarna erbjöds av arbetsgivaren åt alla fast anställda som var intresserade att gå. Det var det egna intresset hos pedagogerna som gjorde att de anmälde sig till kursen. Arbetsledaren erbjöd dem kursen och tyckte att det var en förmån som pedagogerna borde utnyttja.

Fråga 8. Vilka mål hade du inför fortbildningen?

Mål med fortbildningen 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Antal 37 35 16 0

Öka kunskapen Tips och idéer Bekräftelse Annat

Den viktigaste anledningen till att gå kursen var att pedagogerna fick ökade kunskaper om förskolebarn och matematik. Det fanns ett stort behov av att öka kunskapen på detta ämnesområde. Vilken eller vilka kunskaper fram- går inte av den här enkäten. Var det kunskapen om aktuella teorier kring barns tänkande? Var det kunskap om hur man ska utforma olika lärandesi- tuationer inom matematikens område för förskolebarn. Var det att värdera

och använda olika pedagogiska hjälpmedel? Var det att kunna jämföra lä- roplanens syn på matematik med egna praktiska erfarenheter? Vi vet inte vilken kunskap de menar här. När det gäller tips och idéer tolkar vi att pe- dagogerna behövde hjälp med att utveckla konkreta förslag på hur de kan arbeta med detta ämnesområde. Bekräftelsen av eget arbetssätt var också en viktig faktor för pedagogerna.

Fråga 9 Har du egna positiva erfarenheter av matematik från din egen skol- tid?

Egna erfarenheter av matematik

0 5 10 15 20 25 Antal 7 12 21

Positiv Negativ Både och

Vad vi kan utläsa från detta diagram är att fler har negativa minnen från sin skoltid än positiva. Vi hade redan tidigare genom intervjun med Karl-Åke Kronqvist fått reda på att mer än hälften av kursdeltagarna hade negativa skolminnen från matematiken. Kursdeltagarna hade skrivit om matematik- minnen från skolan på kursen. Matematik var förknippat med olust för många, särskilt på mellanstadiet och högstadiet. Det hade olika orsaker som t.ex. abstrakt ämne, dåliga pedagoger, eller att personen själv upplevde sig som utpekad och okunnig.

Fråga 11. Arbetade du medvetet med matematik i förskoleverksamheten innan du gick din fortbildning?

Arbete med matematik före fortbildningen

0 5 10 15 20 Antal 10 9 2 19

varje dag varje vecka varje månad sällan

Nästan hälften av gruppen svarade att de sällan arbetade med matematik innan fortbildningen. Det visar inte att intresset för matematik innan fort- bildningen var svagt utan snarare att de saknar kunskaper inom området? Beror det på att matematik för dem hör hemma i speciella situationer där man arbetar med matematik vilket man sällan gör i förskolan. Kan det vara att pedagogerna inte själva förmår se matematiken i vardagliga situationer och därför inte kan synliggöra den för barnen?

Fråga 12. Har ditt arbete med matematik i förskolan påverkats av fortbild- ningen och på vilket sätt?

Alla svarade, ja, att de var påverkade av fortbildningen. De hade blivit mer medvetna om hur barn tänker och hur mycket i vardagen som är matematik. Deras arbetssätt blev bättre, roligare och mer effektivt.

En förskollärare beskriver hur hon blivit mer medveten om mångfalden av tillfällen där matematik ingår på ett naturligt sätt.

”Man fick en tankeställare av att det är så många tillfällen under dagens lopp som vi på ett naturligt sätt har matematik. Före ut- bildningen tänkte man ej på detta. Nu ingår det i vår verksamhet vid många planerade aktiviteter, man utnyttjar tillfällena mera.”

Några förskollärare som arbetade med små barn uttryckte att de blev mera medvetna om att man även kunde arbeta med matematik med de yngsta barnen:

”Att man på enkla sätt kunde få in matte även hos yngre barn. ” ”Jag har förstått att det inte behöver vara krångligt utan att man kan göra det på ett lätt och lekfullt sätt. Jag är mer medveten om betydelsen av hur viktigt det är att lära sig matematikens kod i så tidig ålder som möjligt.”

En del kursdeltagare upptäckte att det fanns matematik i vardagssituationer och att man inte behövde fejka speciella situationer för att få fram ämnet.

”Jag uppmärksammar det och uppmuntrar barnen.” ”Matte är inte bara tal utan det finns överallt.”

”Tänker matte under hela dagens aktiviteter i t.ex matsituatio- nerna, samlingen, leken m.m.”

”Jag har blivit mer medveten om hur mycket i vardagen som är matematik. Hittar lättare situationer under arbetsdagen där ma- tematik används på ett naturligt sätt.”

En förskollärare säger att hon har utvecklat fler tankesätt om matematik. Hon skriver:

”Jag har blivit mer medveten och kanske utvecklat fler tankesätt om matematik – mer uppmärksam på barns tänkande i matema- tik, att det inte finns inget rätt och inget fel.”

Om de nutida metoderna och pedagogiken skriver en deltagare så här:

”Matematiken idag är ju en annan teknik och inlärning än den jag fick som elev. Matematik finns i princip överallt enligt da- gens pedagogik.”

Fråga 13. Arbetar du fortfarande medvetet med matematik i förskolan?

Arbete med matematik efter fortbildningen

0 5 10 15 20 25 30 35 Antal 32 7 1 0

varjedag varje vecka varje månad sällan

Här ser vi en markant ökning från 10 innan fortbildningen till 32 efter. Be- ror det på att personalen har blivit mer medveten om matematiken i var- dagliga situationer i förskoleverksamheten och synliggör den för barnen? Har antalet formella tillfällen med matematiskt innehåll ökat? Antagligen är det en kombination av båda delarna.

Fråga 14. Har du känt att du kunnat förmedla dina kunskaper från kursen till dina arbetskamrater?

Förmedla kunskaper från kursen

0 5 10 15 20 25 30 Antal 25 15 Ja Nej

Det var 25 stycken som tyckte att det gick bra att förmedla kunskaper till de andra i arbetslaget. De visade intresse eller hade själva gått fortbild- ningen. Det var lite svårt att diskutera med arbetskamrater som inte gått kursen. När någon annan på avdelningen hade gått utbildningen fick man ett bättre utbyte. De som svarade nej, tyckte det var svårt att få tid till att förmedla det man hade upplevt. De man arbetade med visade inte tillräck- ligt med intresse

Fråga 16. Använder du någon form av dokumentation? Varför eller varför inte? Vilken typ av dokumentation använder du?

Dokumentation 0 5 10 15 20 Antal 19 21 Ja Nej

När det gäller dokumentation som är en viktig del av verksamheten svarade nitton personer att de dokumenterade på olika sätt. Tjugoen svarade nej. De sätt man dokumenterade på var löpande protokoll, portfolio, bandinspel- ningar, barns teckningar, barnintervjuer och observationer. De som svarade att de inte alls eller sällan dokumenterade angav tidsbrist som den största orsaken.

Det var mer vanligt att man dokumenterade under kursens gång. En för- skollärare säger så här:

”Denna termin har jag inte konstruerat eller dokumenterat, men jag vill gärna komma igång igen. Under kursen var det både do- kumentation och laborationer. Det var en intensiv tid där man fokuserade sig mycket på matte.”

En annan förskollärare säger:

”Jag dokumenterade under kursens gång. I förskolearbetet för övrigt försöker vi dokumentera det som ingår i temaarbetet. Ti- den räcker inte till.”

Genom enkäterna från kursdeltagarna har det framkommit att de använt kunskaperna de fått genom fortbildningen. En förskollärare säger att hon använder sina kunskaper i det dagliga arbetet i förskolan. Hon preciserar så här:

Vid samling, matsituationer, temaarbete, fri lek och ute. Kun- skaper jag har fått har ju naturligtvis varierat beroende på åldern. Här har jag haft bra hjälp av min fantasi. ”

5.3.2. Personalintervjuer

På enkäten fanns en förfrågan om deltagaren av kursen kunde ställa upp på en intervju. Det var fem personer som svarade ja till att bli intervjuade. När vi ringde runt för att påminna om enkäter som ej kommit in ställde vi ännu en gång frågan om intervjun. Det blev inga ytterligare personer som sva- rade ja på att bli intervjuade. Skälen enligt dem sjä lva var att de inte hade tid att gå ifrån och att de inte ville ställa upp utanför arbetstid. Svårigheten för vår egen del var att lägga dessa intervjuer utan att behöva ta semester eller tjänstledigt från våra ordinarie arbeten. Vi ringde upp eller frågade personligen de som tackat ja till att bli intervjuade och frågade om vilken tid som kunde passa dem. Vi ansåg att bästa platsen var deras egen arbets- plats där de kände sig hemma. Vi har gjort fyra av fem intervjuer tillsam- mans.

Vi har valt att använda oss av bandspelare under våra intervjuer. Enligt Trost (1997) finns det både för- och nackdelar med det. En fördel är att man inte behöver anteckna under intervjun och att man kan koncentrera sig på frågorna och svaren. Nackdelar kan vara att de intervjuade upplever ett obehag av att bli inspelade och att det tar tid att lyssna igenom banden. Det kan vara besvärligt att spola fram och tillbaka när man ska skriva ut inter- vjun.

Vi intervjuade (se bilaga 5) fyra personer den 28 oktober 2002. Vi hade en intervjuguide som grund för intervjun men försökte vara lyhörda och följa upp svaren. Det var en av oss som intervjuade medan den andre antecknade i fall tekniken skulle svika oss. Den femte intervjun gjordes vid ett annat tillfälle av Tilani Eriksson. Intervjuerna utfördes på avskild plats, ofta i personalrummet som fick en skylt på dörren att det var upptaget. Vi bandade intervjuerna som varade ca en timme. De skrevs ut ordagrant för att sedan analyseras. De intervjuade accepterade att vi spelade in dem på band men de var lite nervösa och spända inför intervjuerna. Deras kropps- språk och röst var lite spända. Kanske kände de sig påverkade av att bli in- spelade på band eller att vi ställde frågor som de kände sig osäkra på. Ut- ifrån intervjuerna hoppades vi få en innehållsrikare och fördjupad kunskap som komplement till enkäterna.