Akustik

Eftersom att trä är ett material som har en låg densitet är dess ljudisoleringsförmåga inte särskilt bra (Asdrubali et al., 2017). Olika sätt att ta hänsyn till materialets låga densitet är att en stomme med låg densitet som trä måste byggas upp med flera skikt samt material och göras tjockare för att på så sätt höja vikten på materialet (Svensk Betong, 2018). Det kan bli lyhört i ett trähus om inte hänsyn tas till materialets låga densitet vilket leder till en otrivsam akustik för brukarna (Golvtilltak, 2021). Detta skiljer sig från betonghus då spridningen i akustiska egenskaper är stor i lättviktskonstruktioner, vilket trä klassas som (SP, 2008).

Akustiken är ett problem som behöver lösas då boverkets byggregler (BBR) ställer ett krav på att byggnaders ljudmiljö ska vara utformat på det sättet att boende samt brukare skyddas effektivt mot buller. BBR beskriver även som generellt råd att ifall man önskar förbättrade

ljudförhållanden är att välja ljudklass A eller B. Dessa regler ställer samma krav oavsett om det är ett trä eller betonghus enligt byggförfattningssamlingen (BFS 2020:4). Det beskrivs att bostadshus oftast projekteras för ljudklass B enligt brukarnas önskemål för att brukarna oftast har höga krav på en trevlig ljudmiljö. Det högt ställda ljudkraven leder till att det ofta krävs ljudisolering, särskilt vid låga frekvenser. Ljudklass B motsvarar avsevärt bättre ljudförhållanden är ljudklass C, vilket är något som bör tillämpas om en bekväm boendemiljö eftersträvas. Ljudklass A är en ljudklass som innebär mycket bekväma ljudförhållanden.

Ljudklass C motsvarar godkända ljudförhållanden och innebär att uppfylla minimikraven enligt Boverkets byggregler (Granab, 2021a, Granab, 2021b). Det kan dock visa sig att även om en byggnad uppfyller ljudklass B, kan stegljudsisoleringen visa sig vara inte ens tillfredställande, särskilt när det gäller trähus. Om stegljudsisoleringen skulle prövas i rättslig mening i vissa fall räcker det inte alltid att hänvisa till att en byggnad uppfyller ljudklass C eller B. Byggnaden ska även utformas med särskilda förhållanden enligt den nya plan och byggförordningen (SFS 2011:338, s.7). Med anledning av detta kan det vara rimligt att ändra på hänvisningen till standarden ljudklass C, eftersom att det inte alltid gäller trästomme (SBUF, 2011).

Stegljud

Stegljudsnivå är ett mängdmått på den ljudtrycksnivå som uppstår i ett rum när en standard hammarapparat slår på ett bjälklag. Stegljudsnivån är en nivå som eftersträvas så minimal som möjligt (SP, 2008).

Det är en utmaning att lösa goda stegljudsnivåer vid träbjälklag som har låg densitet. Det som också anses vara problematiskt är att bedömningar av stegljudsnivåer kan vara missvisande för träbjälklag. Trots att byggnaden uppfyller ljudklass A eller ljudklass B kan ändå boende klaga på stegljudsnivåer. Särskilt vid låga frekvenser är stegljudsnivån en utmaning i dessa konstruktioner (SP, 2008).

Flanktransmisson

Flanktransmission är en sammanfattande definition på bidraget av alla andra transmissioner av ljud än den direkta. För konstruktioner med lätta vikter är flanktransmission i vanliga fall ett av de huvudsakliga problemen, således för trä. Exempelvis kan det vara att vibrationer från golvet transporterar sig samt sprider sig till bärande väggar vilket får konsekvenser att det även kommer ut ljudutstrålning även från väggarna. Det beskrivs även att dämpa flanktransmissioner dämpar även problemet med stegljud (SP, 2008).

Akustiklösningar

En harmonisk absorbent av typen TMD-system som fungerar som ett vibrationskontrollsystem har visat sig vara effektivt för att reducera vibrationer i trägolv som orsakas av människor (Huang et. al., 2020). Semi-aktiv TMD är ett passivt vibrationskontrollsystem med justerbara parametrar. Denna kan stämma om den primära strukturen för att kontrollera den strukturella responsen. En annan lösning är att installera flera TMD-system så att det blir ett så kallat MTMD system. Ett sådant system kan hantera ett bredare frekvensband och är mindre känsligt för osäkerheter i golvet. Ett MTMD system har visat sig vara mer effektivt än ett vanligt TMD-system (Huang et al., 2020).

En tillräcklig nivå av ljudisolering kan också uppnås genom att använda flerskiktade konstruktioner med porösa material och lufthål. Genom att öka vikten på golvkonstruktionen kan stegljudsisoleringen bli förbättrad. Men ett undertak kan också vara nödvändigt för att uppfylla de normativa begränsningarna (Markström et. al, 2019).

I flervåningshus i trä, kan stegljudsisoleringen av trägolv också förbättras genom att öka massan på golvet, exempelvis genom att använda betonggjutning på ytan eller en så kallad flytande ytkakel ovanpå ett flexibelt lager på den yttre ytan av golvet (Asdrubali et al., 2017).

Ytterligare lösningar för att dämpa ljudet är att använda ljudabsorbenter. Fibrösa porösa material som polyesterfiber stegljudsmattor används ofta som ljudabsorbenter i ljudkontrollsteknik (Dong, et. al, 2017).

Förutom stegljudsmattor är det möjligt att använda andra absorbenter såsom poröst återvunnet glas, slitsade panelabsorbenter, sammansatta panelabsorbenter, rörformad ljuddämpare, glasabsorbent och undertak (Fuchs, 2013).

Åtgärder som kan utföras för att dämpa flanktransmission för ljud är att använda sig av principerna:

• A: Reducera luftstegsljud som transmitteras in i plattorna i referensrummet

• B: Reducera ljudtransmission från plattorna i referensrummet till plattorna i mottagarrummet

• C: Reducera strålningsljud från plattorna i mottagarrummet Alla dessa principer har använts i byggindustrin (Sp, 2008).

Princip A har generellt använts för att reducera störningsljud genom att öka ytvikten på övre delen av golvet. Detta har oftast utförts med ett extra lager av ett tungt material som sand eller betong. Denna princip används oftast i Österrike eller Schweiz (SP, 2008).

Princip B har använts i stor grad i Sverige, särskilt i de byggnationer där volymelement har använts. I den vertikala riktningen, ljudtransmissionen är vanligen reducerad genom ett elastiskt skikt mellan volymerna. Om detta skikt är mjukare än tvärvolymelementen har goda resultat uppnåtts. Men de skikt som ligger längre ner i byggnaden måste vara jämförelsevis styva för att klara belastning, vilket leder till att ljudisoleringen inte blir lika bra där (SP, 2008).

Princip C har också varit framgångsrik genom att byta ut massivväggar mot väggar gjorda av gipsskivor på träreglar. Då strålningen från gipsskivor är jämförelsevis låg särskilt vid låga frekvenser vilket har lett till en reduktion av flanktransmissionen (SP, 2008).

En typ av lösning för att dämpa stegljud är att komplettera med övergolv som kan utföras med regelkonstruktioner eller använda ett övergolv av betong (Svensk trä, 2017c). En typ av regelkonstruktion är att använda golvregelsystem som innebär uppreglade övergolv bestående av justerskruvar, stålprofiler, stödklossar, dämpelement och ett ytskikt av 22 mm golvspånskiva som en typ av ljudisolering. En leverantör av denna typ av golv heter Granab.

Företaget beskriver att granabsystemet är utformad som en tilläggsisolering vid både nybyggnad samt ombyggnad (Granab, 2021a). Fördelar med att använda granabgolv och inte betong är att det leder till 50% mindre miljöpåverkan än att använda betong (Granab, 2021b).