Nedan presenteras förslag på lösningar gällande fukt och akustik som respondenter i intervjuer samt i observationen har uttryckt.
6.3.1 Fukt Väderskydd
Enligt flera av respondenterna i intervjuerna kan väderskydd vara en bra idé för att undvika fuktproblematik under själva byggprocessen. M1 beskrev:
Fukt kan lösas genom att ha väderskydd och det är väl bra.
A1 beskrev att personen blev inspirerad av att använda väderskydd när personen hade sett hur bra det fungerade i Växjö kommunhus. A1 beskrev:
Jag har tittat på kommunhuset i Växjö tillexempel och det blir ju ett dyrt väderskydd som kostar många miljoner men å andra sidan har de ju fått så mycket fördelar i sin produktion så de kan ju lätt räkna hem de pengarna.
Ett tält som täcker hela byggnaden föreslogs av en av deltagarna på erfarenhetsworkshopen som ett alternativ till lösningarna som de hade de använt på Magasin X. Deltagaren menade att en sådan lösning först och främst skulle ha förbättrat arbetsmiljön. För det andra skulle en sådan lösning ha lett till att flera personer hade sluppit släppa alla sina verktyg för att vatten-dammsuga vid byggnaden när det regnade. För att undvika att betala för mycket för ett tält, kan ett alternativ vara att ha ett mindre tält som man jobbar med i etapper och succesivt flyttar på. Detta var en metod som respondenten som var en projektchef på Vasakronan (V5) hade på sitt projekt. Denna metod kan ha varit en metod som hade fungerat i Magasin X också vilket möjligtvis hade kunnat leda till att mycket tid på vatten-dammsugning hade kunnat undvikits. Flera av respondenterna uttrycker dock att även om de anser att väderskydd är en bra lösning fungerar det inte på alla platser och dessutom beskriver flera att kostnaden är ett problem. C1 beskrev:
Dels blir det svårt att hantera det ytmässigt men det kostar också flera miljoner extra om du ska lägga ett tält över.
V4 beskriver att det inte funkar att använda väderskydd om ett särskilt högt hus byggs. V4 beskrev:
Det funkar ju där när man har ganska gott om utrymme när man har ett hus som inte är så ofantligt stort. Vi skulle ju aldrig sätta upp ett motsvarande väderskydd kring ett hus som är 20 våningar högt och extremt vindutsatt miljö så att nej det är en utmaning.
Täckning av material
Lösningar som föreslogs i de fall där det inte är möjligt att använda väderskydd, var att bygga med ställningar och presenningar och på så sätt hålla huset vattentätt för att motverka att få in fukt i konstruktionen. V1 som ansvarade för träpåbyggnaden av kvarteret Hilton beskrev att det kunde vara en bra lösning att ha kvar leveransinplastningen på balkar och pelare av limträ för att undvika fuktproblematik. Dessutom beskrev V1 att de var noga i projektet att skydda ändträ genom att monterade väggar täcktes på ovansidan vid ändträ med överhängande plast eller presenning. En annan lösning som nämndes av R1 (Fuktansvarig från företaget Raksystems) gällande projektet Magasin X var att skydda bjälklagsändar med plåt vilket ansågs fungerade bra. Denna plåt beskrevs fungera som en takplåtsplåt som monterades vilket ledde till att vatten som kom in kunde styras över bjälklagskanten utan att fukta upp virket. Att använda tejp var också en metod som användes av R1 (Fuktansvarig ifrån företaget Raksystems) för att skydda elementskarvar samt ändträ. En utmaning som togs upp under produktionen, var att vid regn kunde vatten rinna ner under presenningar och att det kunde vara svårt att upptäcka. Detta kunde resultera i en grund för mikrobiell tillväxt. Detta gällde Magasin X projektet.
Under byggnationen av tillbyggnaden av kvarteret Hilton som beskrevs av respondenten V1 täcktes bjälklagen med duk. Dessutom skapades tillfälliga brunnar för att reducera vattenansamling och därmed fuktrisken. Dessutom vatten-dammsög de i detta projekt, samt gummiskrapade vatten mot brunnarna. De skyddade ändträ samt täckte pelare och modulväggar.
Figur 6. Bild över täckningen av bjälklaget som utfördes (bild 1), hur bjälklagsändarna täcktes med tejp (bild 2) samt hur bjälklagsändar täcktes med plåt (bild 3).
1
2
3
Fuktskyddslösningar ska vara klara redan i projekteringsskedet.
Enligt V1 som hade jobbat med en påbyggnad i trä hade de löst fuktproblematiken genom att först och främst ha en projekteringshandling. Projekteringshandlingen gjorde det möjligt att hantera fuktproblematiken i produktionsskedet, för att öka sannolikheten att få till rätt fuktskydd. V1 menade att om detta inte utfördes fanns det stor risk att fuktskyddet inte blev särskilt bra. Fördelar med att fuktlösningar färdiga redan i projekteringsskedet är att det möjliggör att prova flera lösningar innan det är beslutat vilka lösningar som fungerar bäst.
Städning
Vatten-dammsugning var något som utfördes i alla projekt där väderskydd inte användes, något som beskrevs av respondenterna samt deltagarna på erfarenhetsworkshopen. I projekten fanns ofta en vattenjour som fick vatten-dammsuga varje gång det hade regnat. C1 beskrev:
Vi har hanterat det så att så fort det regnar så har vi några som har jour på att komma ut och egentligen dammsuga upp allt vatten.
En av städmetoderna som användes, var att de gick in med skurmaskiner till där man städar bjälklagen med vatten. Efter att de tillsatte vatten använde de en ajax allrengöring och därefter utfördes en ångtvätt av bjälklaget för att hjälp med ånga, ta död på svampar som är mer långsamtväxande. Vid utvärderande av denna metod drogs slutsatsen att metoden fungerade bra, eftersom att mögel till stor del växer på ytan vilket materialproverna visade som utfördes i ett labb. En annan städmetod är att använda oxalsyra samt slipning. En till lösning för att undvika mikrobiell tillväxt är att använda fungicidbehandling.
Fuktskyddsmembran
Andra lösningar som togs upp, var att lägga ett fuktskyddsmembran som även kallas Wetguard. Det fuktskyddsmembran som användes i Magasin X kommer ifrån leverantören Siga och beskrivs vara regntät, halksäker samt robust (Siga, u.å). Metoden ansågs som en bra lösning att ta med vidare till andra projekt och var något som uppfyllde fuktkraven. Detta är dock en lösning som endast har nämnts av R1 och R2. Det var således ingen annan respondent som har intervjuats som har nämnt denna lösning. R1 beskrev:
Den här är ju helt lufttät och med att den är helklistrad också så kan inte vatten transporteras kapillärt i sidled under den här folien. Jag tycker att det här påvisar ju också att den funkar. Vi har ju gjort fuktindikeringar av bjälklaget där vi har den här folien vid flertalet tillfällen och egentligen aldrig överskridit 16%. Så jag tycker det här är en produkt som vi verkligen kan titta på i andra projekt om man får med det här tidigt, redan från leverantören och han fortsätter sedan och tejpa elementskarvar och sådant.
Fördelen som beskrevs med den helklistrade folien var att man i detta fall inte behövde göra rent bjälklaget eftersom det bedömdes vara helt lufttätt så kunde inte vatten transporteras kapillärt i sidled under den här folien. R1 påstod att de aldrig hade en fuktkvot över 16 procent med den folien som uppfyllde kraven.
R1 som föreslog denna lösning beskrev också att denna plastfolie kan vara en särskilt bra lösning om man har hanterat akustikproblematiken med betonggjutning eller ett installationsgolv av märket Granab. Ett installationsgolv av typen Granab innebär uppreglade övergolv bestående av justerskruvar, stålprofiler, stödklossar, dämpelement och ett ytskikt av 22 mm golvspånskiva som är en typ av ljudisolering (Granab, 2021a). R1 beskrev:
Vi pratar granabgolv vara eller icke vara och alternativet var att lägga någon isolering och gjuta på betong eller avjämning så skulle det här också kunna vara bra att den här folien ligger där vilket innebär att man då vid en pågjutning av fuktig betong initialt inte riskerar att fukta upp underliggande träkonstruktion då på samma sätt som att om man inte skulle ha den här folien om man väljer en pågjutning då.
Figur 7. Bild över den helklistrade plastfolien som användes på Magasin X och fuktmätningarna som utfördes på denna samt städningen som utfördes. Bilden är tagen från powerpointpresentationen som presenterades av företaget Raksystems som hade ansvaret för fukten i projektet.
6.3.2 Akustik Installationsgolv
Flera respondenter som intervjuats beskriver att akustikfrågor antingen löses med uppdubbat golv av typ Granab, som är en typ av övergolv eller installationsgolv. På projektet Magasin X användes ett installationsgolv av leverantören Granab tillsammans med en tilläggsisolering av bjälklaget tillsammans med en mineralskiva och ett övergolv. Vidare beskriver K2 (Akustikansvarig från företaget Efterklang i projektet Magasin X) en fördel med att just använda leverantören Granab. K2 beskrev:
Det kommer ju upp i många av de här träprojekten, installationsgolv, uppskatargolv .. och det jag känner till så och har undersökt så, det kanske finns det som är likvärdiga men det som är bra med just granab, det är att de har bra koll på sina grejer. De gör verifierade mätningar. De gör bra data och de har testat sina konstruktioner.
V6 (Projektchef Vasakronan Magasin X) beskrev dock tveksamheter om övergolvet som hade använts i sitt projekt Magasin X. V6 beskrev:
Jag kände att det var nog det största problemet med hela projektet. Det är just övergolvet. Som förvaltningshänseende och framtida flexibilitet så är jag ytterst tveksam om vi kommer köra den här typen av övergolv i nästa projekt.
V6 beskrevs dock att det inte var fel på granabgolvet i sig utan att när en stegljudsmatta lades ovanpå granabgolvet rörde sig denna på grund av att träet rörde på sig. Problemet var snarare att installationsmaterialet var inte optimerade. En annan respondent hävdade att leverantören granab borde ha varit mer delaktiga i sitt projekt. Det var även en av respondenterna som beskrev att de hade problem med monteringen av granabgolvet. F2 beskrev:
De som monterade granabgolvet hade bommat två dillfogar så att det blev en för lång läggyta så att det reste sig lite och då när du går på det då, du har ju som ben som det står på och då blev det så att det lyfte en 1/10 millimeter men varje gång du gick på det så blev det som att du slog med en hammare på KL-träet men sedan när vi sågade upp de dillfogarna då var det bra.
Sammanfattningsvis fanns det problem med monteringen av granabgolvet i och med att det först rörde sig vid monteringen eftersom att det blev för lång läggyta. Detta var något som löstes genom att dillfogarna sågades upp.
Tungt övergolv med stegljudsmatta
Akustik kan lösas med stegljudsmatta och tungt övergolv där man använder spackelmassa, pågjutning eller ett antal skivor, för att vikten ska bli högre, vilket beskrivs av flera av respondenterna. Att använda tungt övergolv liknar beskrivningen av princip A, det vill säga att öka vikten på golvet för att reducera flanktransmissionen som beskrivs i bakgrunden.
C1 beskrev att i sitt projekt löstes akustikproblemet genom att det dels var ett korslimmat träbjälklag i och sedan lades en stegljudsisolering ovanpå det. Ovanpå stegljudsisoleringen
lades spackel, för att få upp tyngden, vilket också kan beskrivas av princip A. På undersidan av bjälklagen beskrev C1 att de lade de en akustikskiva som är limmad direkt mot bjälklaget.
Denna lösning ledde till att ljudkraven klarades av, vilket var ljudklass B.
F2 beskrev att det var lättare att lösa akustikproblemet om betong valdes som bjälklag.
Respondenten beskrev att ifall träbjälklag används behövs andra övergolv för att klara akustikkraven.
En annan lösning som nämndes var att man hade ett flytande golv med en stenullsmatta och flytspackel ovanpå det. Med denna lösningen uppfylldes kraven dock blev det en oväntad störning för alla som bodde på planet på grund av att stegljuden hördes väldigt mycket långt ifrån trots att det inte syntes på mätresultaten, vilket ledde till att de var tvungna att förändra lösningen.
Absorbenter
K2 beskrev att det är en utmaning var absorbenter ska placeras om det finns en önskan att ha mycket synligt trä i ett projekt där det finns mycket glas. En typ av takabsorbent är en diktmonterad takabsorbent som användes i K2:s projekt och K2 beskriver vidare fördelar med att just använda takabsorbenter. K2 beskrev:
Man måste sätta dit mycket mer absorption i ett rum om man bara får använda sig av väggarna och inte av taket och dessutom så kommer rumsakustiken att halta.
F1 beskrev att i de flesta nybyggda trähus används diktmonterade akustikplattor istället för pendlande undertak vilket medför mer höjd för att undvika att höja själva våningarna mer.
Detta beskrevs av K2 av orsaken att när man pratar så har man tre ljuddifferensriktningar.
Vidare beskrevs för att ljudet ska upplevas bekvämt bör man hantera de stående reflexerna i alla riktningar, det behöver inte vara väldigt dämpat. Flera sätt som beskrivs av flera respondenter att få till en bra rumsakustik är att ha en fast väggabsorbent eller använda sig av draperier eller om det är möjligt att öppna upp till något annat som är absorberande.
7 Diskussion
Denna diskussion syftar till att diskutera resultatet som tagits fram utifrån litteratur, samt föreslå åtgärder till att reducera kunskapsbrister samt utvärdera byggnadstekniska lösningar.