Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera samt rapportera olika teman inom data. Teman innebär något viktigt om datan som står i relation till frågeställningen och representerar någon form av sambandsvar eller mening inom datamängden. En av fördelarna med tematisk analys är flexibilitet (Braun & Clarke, 2006).
Teman samt samband av data kan identifieras på en eller två primära sätt, på ett induktivt sätt eller på ett deduktivt sätt. Ett induktivt perspektiv menas med att teman som identifierats är starkt länkade till datan själv. Induktiv analys är alltså en process av att koda datan utan att försöka få den att passa in den förexisterande kodramen eller forskarens analytiska förutfattade mening. På detta sätt är denna typ av analys datadriven. I motsats mot induktiv analys är den teoretiska tematiska analysen driven av forskarens teoretiska eller analytiska intresse för området. Denna typ av tematisk analys tenderar att förse mindre beskrivning av datan överlag och en mer detaljerad analys av några aspekter av datan. Valet mellan att göra en induktiv analys samt en deduktiv analys beror på hur och varför man gör kodningen. Det är möjligt att kan antingen koda för en specifik forskningsfråga vilket är mer det teoretiska perspektivet eller att den specifika forskningsfrågan utvecklas genom kodprocessen, vilket är mer åt det induktiva perspektivet (Braun & Clarke, 2006). Eftersom att kodningen i denna uppsats har gjorts för att besvara en specifik forskningsfråga är denna analys delvis teoretisk.
Analysen är dock datadriven på så sätt att resultatet är baserat på informanternas svar.
En tematisk analys kan genomföras utifrån teman identifierade på olika nivåer (Braun &
Clarke, 2006). En tematisk analys kan göras på en semantisk nivå som betyder att tematiseringen görs på en explicit nivå eller en latent eller förklarande nivå. En tematisk analys fokuserar primärt på en nivå. Med ett semantiskt perspektiv är teman identifierat med den explicita eller ytliga betydelsen av datan och analytikerna tittar inte på något bortom vad deltagaren har sagt eller skrivit. Idealt, den analytiska processen involverar en utveckling av beskrivningen där datan har organiserats för att visa samband i ett semantiskt innehåll sammanfattat till förståelse, där det finns ett försök att teoretisera betydelsen av samband och deras bredare mening och implikationer. Till skillnad från en tematisk analys på en latent nivå som går utanför den semantiska innehållet på datan och börjar med att identifiera eller undersöka de underliggande idéerna samt antaganden samt ideologier (Braun & Clarke, 2006). Analysen i denna uppsats har utförts på en semantisk nivå på det sätt att skribenten av denna uppsats har inte tittat på något bortom vad respondenterna har sagt.
5.5.1 Utförandet av tematisk analys i arbetet
Den tematiska analysen i arbeten utfördes med en kombination av både induktiv och deduktiv metod. Den tematiska analysen har utgått ifrån Braun & Clarke stegprocess av en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006).
Denna process påbörjas med att dels bli bekant med datan genom att lyssna på intervjuerna flera gånger samt läsa transkriberingen flera gånger. Dessutom består detta steg av att leta efter mönster samt betydelser samt göra en lista på idéer om vad som finns i datan och vad som är intressant med den (Braun & Clarke, 2006). I denna studie hade skribenten samlat in data i form av intervjuer. Vissa av dessa intervjuer hade spelats in medan vissa av intervjuerna enbart hade antecknats samtidigt som intervjun ägde rum och vissa intervjuer hade skett via mejl. För att bekanta sig med datan lyssnade skribenten igenom ljudinspelningarna samt transkriberade vad som sades under intervjuerna för att bekanta sig med datamaterialet.
Dessutom lästes mejlintervjuerna igenom flera gånger för att skribenten skulle bekanta sig med datamaterialet. Således bekantade sig skribenten väl med materialet.
Andra steget är att skapa inledande koder från datan. Koder identifierar en aspekt av datan som är av intresse av för den som analyserar och refererar till kännetecken ifrån datamaterialet som kan bedömas på ett meningsfullt sätt. Kodningen kommer till viss del bero på om teman är mer datadrivna eller teoridrivna. Det är möjligt att börja med att identifiera koderna och sedan para ihop de med transkriberingsutdragen (Braun & Clarke, 2006).
Intervjuerna kodades genom att svar som återkom i flera av de olika intervjuerna markerades med samma färg. Samma gällde för datamaterialet som kom ifrån observationen men där kodades enbart utdrag som var kopplade till lösningar till fukt samt akustik eftersom att det var dessa ämnen som behandlades under observationen.
Tredje steget är att leta efter teman. Detta sker när all data har initialt kodats samt samlats och det finns en lång lista av olika koder som har identifierats genom datamängden. Detta steg fokuserar analysen av en bredare nivå av teman istället för koder och involverar att sortera de olika koderna i olika potentiella koder samt samlar all relevant kodade transkriberingar med identifierade teman. Således börjar man analysera kodningen och överväger hur olika koder kan forma ett övergripande tema (Braun & Clarke, 2006). För att skapa olika gemensamma teman skrevs koderna ut och delades upp i grupper samt undergrupper.
Fjärde steget är att granska teman. Detta steg sker när en mängd teman har identifierats och det involverar att förfina dessa teman. I detta steg blir det tydligt vilka teman som inte riktigt är teman. Andra teman kanske behöver delas upp i separata teman. Dessa steg involverar att både granska samt förfina teman. Detta innebär att vid genomläsning av alla samlade utdrag för varje tema bedöms om de formar ett sammanhängande mönster. Om kandidatteman verkar forma ett sammanhängande mönster är det möjligt att gå till andra nivån av denna fas.
Om teman inte passar in, kan det vara ett rimligt beslut att fundera på om temat själv är problematiskt eller ifall något av transkriberingsutdragen inte passar in där. Om så är fallet bör temat omarbetas, skapa ett nytt tema eller hitta ett hem för de utdrag som inte passar i ett redan existerande tema eller ta bort dessa från analysen. Nästa steg handlar om att definiera samt namnge teman utifrån analysen samt granskningen. Slutligen det sista steget handlar om att producera rapporten (Braun & Clarke, 2006).
Utifrån den tematiska analysen i detta arbete identifierades följande teman som kunde kopplas till drivkrafter för att bygga flervåningshus i trä: klimatutmaningar, affärsmässig strategi förbättrad arbetsmiljö under byggnation, lämpligt att kombinera med andra material och industriellt byggande. Teman som kunde kopplas till kunskapsbrister var erfarenhetsbrister, utmaningar vid förändringsarbete, incitament för att skaffa sig kunskap, betong är norm för toleranser och detaljplaner, brist på människor som har kompetens om materialet, olika yrkesroller. Teman som kunde kopplas till lösningar på akustik var installationsgolv, tungt övergolv samt absorbenter. Teman som kunde kopplas till lösningar på fukt var väderskydd, täckning av materialet, fuktskyddsmembran samt städning. Alla dessa teman fick vara rubriker i resultatet för uppsatsen.
5.5.2 Kodning av respondenter
Totalt med intervjuer samt observationen ifrån erfarenhetsworkshopen har 22 respondenter deltagit i detta projekt. Alla dessa respondenter har fått en kodning, med en siffra samt en bokstav. Respondenter från Vasakronan har kodningen V1-V6. Respondenten från Martinsons har kodningen M1. Respondenten från Bjerking har kodningen B1. Respondenter från White arkitekter har kodningen W1-W3. Respondenten från Fojab har kodningen D1.
Respondenter från Fabege har kodningen F1-F2. Respondenten från Wåhlin Fastigheter har kodningen E1. Respondenten från Castellum har kodningen C1. Respondenten från Uppsalahem har kodningen U1. Respondenten från Akademiska hus har beteckningen A1.
Deltagare från erfarenhetsworkshopen från företaget efterklang har kodats med K1 samt K2.
Deltagare från erfarenhetsworkshopen från företaget Raksystems har kodats med R1 och R2.
I bilaga 3 redovisas en kodlista med personernas koder samt vilken roll de har. I kodlistan redovisas förutom individerna som har varit med i intervjuerna redovisas vissa av deltagarna från erfarenhetsworkshopen, med dessa personer är antalet 22 personer.
6 Resultat
I mitt examensarbete har 18 intervjuer samt en observation genomförts för att besvara följande forskningsfrågor: Vilka är drivkrafterna till byggandet av flervåningshus i trä? Vilka kunskapsbrister finns det inom byggandet av flervåningshus i trä och vad beror dessa kunskapsbrister på? Vilka lösningar finns för att lösa utmaningarna avseende fukt och akustik vid byggande av flervåningshus i trä?
I detta avsnitt kategoriseras materialet i olika teman utifrån de genomförda intervjuerna samt observationen för att bevara ovanstående forskningsfrågor.