Utifrån resultatet var klimataspekter, förbättrad arbetsmiljö, industriellt byggande och materialets lämplighet att kombineras med olika material samt att det är affärsmässigt fördelaktigt olika drivkrafter som får företag att vilja bygga flervåningshus i trä. Att materialet skulle vara positivt ur klimatsynpunkt är även någonting som bekräftas av rapporten som IVL tagits fram, som visade att det är färre koldioxidekvivalenter som släpps ut vid användande av massivt korslimmat trä jämfört med platsgjuten betongstomme med kvarsittande form under hela livscykeln (Malmqvist et al., 2018.). Andra drivkrafter som också tas upp av forskningen är att det medför en kortare byggprocess samt att det är estetiskt tilltalande. Det är dock flera respondenter från denna studie som inte är övertygade om att materialvalet leder till kortare byggtid. Detta kan bero på att det finns kunskapsbrister inom området.
Dock går det att ifrågasätta om att alltid bygga höga hus i trä i alla fall leder till en hållbar utveckling. I vissa fall kan det även vara bra att diskutera hur det är möjligt att återbruka de hus som finns istället för att riva och bygga helt nytt. Detta på grund av att det finns begränsat med skog och EU har reglerat hur mycket skog som faktiskt får huggas ner. Samtidigt är betongen också en bristvara, särskilt då det har uppkommit en cementkris i samband med att Mark och Miljööverdomstolen gav avslag på Cementas ansökan om förnyat tillstånd att få bryta kalksten i Slite på Gotland. Det är flera som har intervjuats som har beskrivit att ”Rätt material på rätt plats” samt att trä är ett bra material som är lämpligt att göra påbyggnader med dess låga densitet. På grund av att det finns en begränsning av materialet trä och betong samt att det är ett bra material att kombinera kan det vara en bra idé att se över alternativet att bygga hybridstommar istället. Detta är ett alternativ som flera respondenter förespråkar.
7.2 Kunskapsbrister
Det finns ett flertal orsaker till att det finns kunskapsbrister inom trähusbyggande av flervåningshus. En av de största anledningarna till detta som respondenterna beskrivit är att det finns brist på erfarenhet inom området. Dessutom att det finns en utmaning från branschens perspektiv att förändras.
En kunskapsbrist som nämns är att toleransnivåerna som exempelvis ljudnivåer samt detaljplaner är ofta anpassade just till betonghus. Ett förslag är att göra omberäkningar samt mer forskning för att omvärdera dessa regleringar så att de också passar flervåningshus i trä.
Även om en godkänd ljudklass uppnås, kan fortfarande stegljudsnivåer vara icke tillfredställande för brukare av huset ifall byggnaden är i trä. Således bör hänsyn tas till flera parametrar än ljudklasser när andra material än betong används. Det går också att ifrågasätta om det bör vara samma ljudkrav på trä som betong eftersom att trämaterialet är mer positivt för klimatet vilket V2 beskrev i sin intervju. V2 beskrev att det kan vara ett rimligt beslut att ifrågasätta vad som är en rimlig toleransnivå för vissa aspekter. V2 beskrev att det kanske är mer fördelaktigt att någon grannes fotsteg hörs ibland än att planeten går under på grund av klimatförändringar. Detta uttalande är intressant och toleransnivåer för ljud kanske bör ses över samt att omvärdera hur mycket störningar som individer kanske accepterar för att ha
möjlighet att kunna bygga mer flervåningshus i trä. Ifall ljudkraven inte är lika höga kanske detta möjliggör att det kan byggas höga hus mer klimatsmart till ett lägre pris.
Gällande detaljplaner, är det flera respondenter som uttrycker en efterfrågan om att detaljplaner bör vara reglerade utifrån antal våningar istället för en specifik höjd. Det finns dock tveksamheter om att ändra detaljplaners utformning så att de är reglerade till antalet våningar istället skulle fungera i praktiken. Detaljplaner tar inte hänsyn till material utan har reglerats till en viss höjd av vissa anledningar. Däremot bör det vara möjligt att få ansöka om undantagstillstånd att bygga högre och beviljas detta i högre grad vid användande av ett mer klimatpositivt material som trä. I nuläget lämnas ansökan om undantagstillstånd in skriftligen även om det kan vara fördelaktigt att kontakta planläggningen i förväg. Beslutet om undantagstillstånd görs av Byggnads och miljönämnden i kommunen (Vasa, u.å).
Något som också kan leda till kunskapsbrister är att det oftast är många olika yrkesroller som jobbar i stora byggprojekt som har olika ansvarsområden. Byggprojekten sker inom en begränsad tid. Detta kan leda till samarbetsproblem mellan aktörerna då de troligtvis inte upprättat en kontinuerlig kontakt. En nackdel med att en projektgrupp kan vara
sammansatt på olika sätt till olika projekt är att det skapar ett hinder att överföra kunskap ifrån ett projekt till ett annat (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Det framkom i intervjuerna att projektchefer samt arkitekter betraktar utmaningar med att bygga flervåningshus i trä på olika sätt. Arkitekterna som intervjuades såg inte särskilt stora utmaningar med att bygga flervåningshus i trä medan projektchefer nämnde utmaningar som ljud, fukt och brand.
Problematiken med detta är att en lösning som en arkitekt hittar på sin arbetsuppgift kan skapa problem för andra yrkesroller. Ett sådant exempel är att fler brand- och ljudåtgärder behövs ifall en arkitekt beslutar om att ha mycket synligt trä. Om flera yrkesroller hämtar mer kunskap om vad andra yrkesroller stöter på för utmaningar skulle projekten kunna bli mer framgångsrika. På detta sätt är det viktigt att flera yrkesgrupper i ett projekt har dialoger tidigt och ibland kan hitta gemensamma lösningar.
För att reducera de negativa effekterna av att nyckelpersoner inom trähusbyggande slutar är det viktigt att jobba med knowledge management och att överföra kunskap mellan medarbetare. Detta kan genomföras genom att man har fler seminarier, möten samt lägger tid på erfarenhetsåterföring samt investerar tid i att göra instruktioner samt manualer till nästa byggprojekt. En annan lösning för att lösa många kunskapsbrister gällande utmaningar i träbyggnadsprojekt kan också vara att flera olika led i ett träbyggnadsprojekt samarbetar i ett tidigt skede vilket ger en större möjlighet att kunna kombinera lösningar på vissa utmaningar vilket gör att vissa problem, missförstånd samt kommunikationsproblem kan undvikas i större grad.
En annan lösning för att reducera kunskapsbrister inom trähusbyggande av flervåningshus samt normalisera trä som byggnadsmaterial, skulle kunna vara att förändra undervisningen på exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet och låta träbyggnadsteknik vara en större del av undervisningen än vad den är idag. Detta är en åtgärd som skulle kunna leda till en mindre osäkerhet för hantverkare att jobba med materialet eftersom att de har introducerats till materialet i ett tidigare skede. Detta skulle också kunna bidra med att förändra kulturen hos byggbranschen att inte enbart använda sig av traditionella metoder. Det kan också vara en metod att återetablera stoltheten av att vara en duktig träarbetare, då W2 menade att stoltheten av att vara en duktig träarbetare har försvunnit.
I ämnet bygg och anläggning som läses av alla elever på bygg och anläggningsprogammet finns det en förmåga som ska utvecklas under kursens gång som är:
Kunskaper om olika metoder, material, verktyg och maskiner (Skolverket, 2021).
Denna förmåga innebär att man bör lära sig om olika material, däribland trä. Däremot utifrån mina resultat tyder det på svårigheter att finna litteratur som visar hur mycket som faktiskt lärs ut i praktiken och det skulle vara intressant att göra en studie om. Vidare finns det en förmåga i kursen som ska utvecklas som är:
Kunskaper om vanliga yrken och arbetsprocesser inom bygg- och
anläggningsbranschen samt om vad hållbar utveckling innebär i branschen.
(Skolverket, 2021).
Då trä är ett material som leder till mindre koldioxidutsläpp än betong, är det således ett material som är en del i processen att bidra till en hållbar utveckling inom branschen vilket också ställer krav på att eleverna ska få lära sig mer om att hantera materialet. Mortensen et.
al (2019) har beskrivit detta problem, att varken utbildningsinstutionerna eller de examinerade studenterna är redo för den förändrade byggtrenden att bygga flervåningshus i trä. Detta hade kunnat förändras om studenterna hade fått kunna göra liknande workshops som i HiTimber projektet. Detta projekt utgick ifrån en projektbaserad lärandemetodik. I projektet fick studenter göra både ritningar samt skriva professionella tekniska rapporter om implementering av olika trästommesystem för massiva konstruktioner. Vidare, fick studenterna planera hur designen av huset skulle se ut samt planera hur arbetet på plats skulle sett ut med konstruktionen. Resultatet av detta projekt visade att lärarna var väldigt nöjda med projektet samt att studenterna blev mer motiverade samt engagerade i ämnet (Mortesen et. al, 2019). Att använda sig av en sådan typ av lärandemetodik samt jobba med liknande projekt som gjordes i HiTimber projektet skulle kunna göra studenter som inriktar sig på samhällsbyggnad mer välrustade för att jobba med flervåningshus i trä i verkligheten.
På samhällsbyggnadsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan finns det en kurs som kallas samhällsbyggnadsprocessen och ett kursmål i den kursen är:
Hus- och anläggningsteknik husbyggnad (byggnadsteknik och installationsteknik), anläggning (geoteknik, väg- och banteknik, brobyggnad och tunnelbyggnad), byggnadsmaterial, byggnaders miljöpåverkan samt risker i byggandet (KTH, 2019) I kursen beskrivs byggnadsmaterial som ett delmål i kursen, således bör trä vara en del av de byggnadsmaterial som studenterna får lära sig om, däremot är det oklart i vilken grad det lärs ut. Ett lärandemål som nämns i kursen är:
Beskriva hur samhällsbyggandets olika delar relaterar till hållbar utveckling, och på grundläggande nivå kunna reflektera över ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter av olika lösningar och möjliga konflikter dem emellan (KTH, 2o19).
I detta lärandemål skulle trähusbyggande kunna vara ganska centralt och ett projektupplägg som utfördes i HiTimber projektet skulle kunna vara intressant att integrera i denna kurs.
Något som var mycket positivt ur ett Knowledge Management perspektiv var att Vasakronan hade en erfarenhetsworkshop om Magasin X som är en typ av knowledge management aktivitet. Detta är en typ av knowledge management aktivitet eftersom att utmaningar som dykt upp under projektets gång togs upp samt hur dessa utmaningarna löstes samt att resultaten diskuterades. Det som dock är viktigt för att denna information faktiskt ska kunna komma till användning är att man försöker överföra dessa erfarenheter till manualer samt instruktioner. Dessa åtgärder skulle kunna leda till att andra personer också kan ha nytta av erfarenheterna, vilket leder till färre konsekvenser ifall någon duktig nyckelperson slutar.
Dessutom var det ett bra initiativ av företaget Fabege att de hade en trägrupp som specialiserar sig inom träbyggnad som sedan kan dela med sig av kunskapen till sina kollegor i sina projekt. Det var även ett bra initiativ av företaget Martinsons att skicka med vissa av
sina montörer under längre tid i början för att personer som inte har jobbat med materialet förut ska introduceras till materialet.