Nedan presenteras olika drivkrafter som framkom vid intervjuerna som finns för att bygga flervåningshus i trä.
6.1.1 Klimatutmaningar
Utifrån de genomförda intervjuerna är en drivkraft att bygga flervåningshus i trä att det utgör en mindre klimatbelastning i jämförelse med att bygga i traditionella byggmaterial såsom betong eller stål. Hållbarhetschefen på Vasakronan (V2) beskrev att:
För det första kan jag väl kanske säga då att vi i hela vår sektor i den här delen av världen borde fundera mer på det faktum att det mest hållbara är att inte bygga alls utan fundera på om det inte finns möjligheter att kunna använda de husen som redan finns. Men om man anser att det faktiskt behövs flera kvadratmeter så anser jag att just nu så finns det inget material som kan konkurrera mot trä under förutsättningarna att det går att kontrollera det man vill i trä för att det är ett material som har lägre klimatpåverkan och dessutom kolbindande, så länge träet finns där har man ju bundit undan kol som annars kommer ut i atmosfären. Det är dessutom förnybart för det ska man komma ihåg att betongen och stålet och väldigt mycket annat material är inte förnybart. Kalkstensbrotten och gruvorna där vi hämtar metallen ger ju icke reparabla sår i naturen. De är ju där för alltid.
V2 uttryckte således en positiv inställning till trä och framhäver att det är ett förnybart material, har lägre klimatpåverkan samt är kolbindande jämfört med andra byggnadsmaterial som exempelvis betong och stål även om byggnadsmaterialet trä kan medföra vissa begränsningar jämfört med betong och stål. Samtidigt uttrycker individen att det mest hållbara är att inte bygga alls utan att använda de husen som redan finns.
Flera informanter beskriver vikten av agenda 2030 som antogs år 2015 av FN:s medlemsländer och som innehåller de 17 globala målen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Agenda 2030 har som syfte att bland annat motarbeta klimatkrisen och ska gälla fram till år 2030 (Globalportalen, 2021). För att uppnå dessa mål beslutade Sveriges regering att Sverige ska ha netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045.
Byggföretagen har tagit ansvar för att uppnå detta mål genom att de har tagit fram en färdplan för en klimatneutral byggsektor genom hela värdekedjan, det vill säga hur tillvägagångssättet ska gå till inom byggsektorn för att nå en klimatneutral byggsektor, där klimatneutral är ett annat ord för netto noll utsläpp (Byggföretagen, 2018). En affärsutvecklingschef på Vasakronan (V3) beskrev:
För att följa färdplanen för byggsektorn för agenda 2030 och 2045 så skall vi ha en klimatneutral byggsektor och vi upplever för närvarande att trä är det material som leder till minst utsläpp just nu, därför var det ett naturligt material att välja.
Det är flera respondenter som tar upp att trä har fördelar ur återbrukssammanhang jämfört med betong eftersom att det kan vara enklare att plocka isär trähus än att såga av betonghus.
V3 beskrev:
Trä är bättre ut återbrukssammanhang med trä då det är lättare att demontera.
Att trämaterial kan återbrukas är således ytterligare ett argument för att använda träkonstruktionen vid byggnation.
6.1.2 Affärsmässig strategi
Ett flertal individer beskriver att det anses vara attraktivt ur miljösynpunkt med träbyggnader för deras hyresgäster och i många av trähusen som har byggts har deras lokaler blivit uthyrda snabbt på grund av den stora nyfikenheten och intresset. V2 beskrev:
Sedan är det faktiskt så att på grund av miljöfördelarna så uppfattar väl vi hittills att marknaden eller hyresgästerna tenderar att liksom föredra trähus.
Att bygga i trä eller att hyra en lokal i ett trähus kan således vara olika sätt för företag att profilera sig inom hållbarhetsfrågor. V4 (Projektchef på Vasakronan) beskrev:
Positivt eftersom att uthyrningsgraden var väldigt hög i Magasin X trots att bygget inte ens hade påbörjats.
En indikation på att trähusbyggande kan leda till högre uthyrningsgrad var att för projektet Magasin X var uthyrningsgraden hög trots att projektet inte hade påbörjats. V1 beskrev:
Träbyggnad kan anses vara attraktivt i och med att det kan anses vara mer hållbart än betong och det kan vara ett bra sätt för företag att utmärka sig att vara hållbara.
V1 beskriver att bygga i trä är ett sätt för företagen att visa att de verkligen bryr sig om hållbarhet. Vidare beskrivs att det finns ett stort intresse för flervåningshus i trä för deras kunder. V5 beskrev:
De tycker att det är fantastiskt som vi har sett. De är ju jätteintresserade av det här projektet (kaj 16) och de hade nog varit intresserade ändå även om det hade varit en annan typ av byggnadsmaterial men vi ser ju att miljökraven är väldigt höga generellt.
Det ses som väldigt positivt med trä som byggnadsmaterial absolut.
Vilket V5 beskriver är miljökraven höga och trä betraktas som ett fördelaktigt byggmaterial ur det perspektivet.
6.1.3 Förbättrad arbetsmiljö under byggnation
Flera informanter framhäver att använda trä som byggnadsmaterial resulterar i en förbättrad arbetsmiljö. V2 beskrev:
Det är dessutom en bättre arbetsmiljö för de som jobbar för det är inte lika bullrigt och dammigt. De här månaderna när du stör din omgivning så stör du faktiskt mindre för att det är tystare.
Eftersom att arbetsmiljön blir tystare blir det en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar men dessutom får det också positiva konsekvenser för grannar. Flera respondenter som har intervjuats menar att arbetsplatsen blir tystare eftersom förekomsten av buller och damm minskar i jämförelse med exempelvis en användning av betong.
En projektledare på Vasakronan (V1) menar att möjligheterna till industriellt träbyggande leder till att produktionstiden på plats minskar. V1 beskrev:
Fördelar med att bygga hus i trä är att produktionstiden på plats kan minska eftersom mycket av träbyggnaden kan göras i fabrik vilket kan bidra till bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Att mycket av träbyggnaden kan utföras i fabrik kan resultera i att det blir mindre bullrigt och dammigt på arbetsplatsen vilken i sin tur kan resultera i en förbättrad arbetsmiljö för byggnadsarbetare vilket V1 beskriver. Men det kan också vara positivt för boende nära arbetsplatsen. Dock kan man vara medveten om att boende nära fabriker kanske får det mer bullrigt i takt med att industrialiseringen ökar.
6.1.4 Lämpligt att kombinera med andra material
Att trä är ett material med låg densitet kan underlätta ombyggnationer och påbyggnader av flera våningar, vilket innebär att flera våningar byggs till genom att det är ett material som enklare går att lyfta jämfört med betong. Det är flera av de som har intervjuats som menar att trä är ett material som fungerar särskilt bra att kombinera med betong på grund av att materialvalet underlättar ombyggnationer samt tillbyggnader.
Det är flera respondenter som beskriver vikten av att ha rätt material på rätt plats, vilket innebär att respondenterna anser att både betong och trä har sina begränsningar och att man bör använda det materialet som passar bäst på rätt plats. V1 beskrev:
Jag har en positiv inställning till att bygga i trä och har stor erfarenhet av att bygga småhus i trä. Men tror inte att man bara ska använda det ena eller andra materialet.
Ibland kan det vara bra att kombinera olika material. Det beror på förutsättningarna.
Vissa hus kan vara mer lämpliga att bygga med i betong, stål och andra trä.
En projektledare på Uppsalahem (U1) beskrev träets begränsningar och möjligheter som kan skapas genom att kombinera de olika materialen.
Att kunna kombinera material utifrån vilka egenskaper de har på rätt ställe i en stomme och en konstruktion, det tror jag är vägen framåt. Trä har ju, som jag var inne på: Bjälklagen blir oftast tjockare, en möjlighet där är om vi kan hålla nere bjälklagstjocklekar och byggnadshöjder genom att jobba med tillexempel betongbjälklag och det är ju det en variant att kombinera de två materialen för att så att säga få ut det bästa av två världar. Så att det tror jag absolut på. Jag tror inte på att man ska begränsa sig utan man ska se fördelarna med det materialet på rätt ställe och att utnyttja de styrkor som de olika materialen har på rätt plats i byggnaden.
Således är det inga respondenter som intervjuats som tror att husen i framtiden enbart kommer bestå av trä utan många respondenter beskriver att hybridstomme nog kommer att få en större roll i framtiden. En projektchef på Fabege (F2) beskrev att:
Jag tror en hybridstomme är mer gångbar i ett bredare användningsområde om vi säger så.
Vissa respondenter menar att en hybridstomme kommer få en större roll i framtiden då att det är viktigt att inte enbart framhålla ekologisk hållbarhet utan också ekonomisk hållbarhet.
F2 beskrev att:
Jag skulle nog säga att där får du ha vågskålarna med varandra liksom. Ekonomiskt och miljömässigt. Det som är minsta möjliga miljöpåverkan till rätt peng om man säger så.
En arkitekt på White Arkitekter (W3) beskrev att i sitt projekt hade de hybridfackverk, där de hade kombinerat stål och trä i foajéerna som W3 ansåg fungerade väldigt bra och att de var fina ur ett estetiskt perspektiv.
6.1.5 Industriellt byggande
Det är flera av de individer som intervjuats som har pratat om sina positiva erfarenheter med att prefabricera träelement. En projektchef på Akademiska Hus (A1) beskrev att:
Där är det nog en stor fördel med modulbyggande, industriellt byggande att man har löst alla de här detaljerna i en standardlösning som man upprepar i sina moduler.
När kulturhuset Sara i Skellefteå byggdes var det 13 våningar vilka bestod av hotellrum som var prefabricerade som moduler, vilket innebär att de var byggda i fabrik. Dessa våningar har sedan lyfts på plats i huset och har sedan staplats som lego enligt respondenten W3 som var arkitekt för projektet. Det är även flera respondenter som beskriver att industriellt byggande också skapar möjligheter att ha akustik samt fuktlösningar redan färdiga innan byggkonstruktioner kommer fram till arbetsplatsen. Därmed är dessa utmaningar lösta innan byggprocessen på arbetsplatsen.
Flera individer nämner att industriellt träbyggande leder till kortare byggtider genom minskade transporter och kortare monteringstid. V2 beskrev att:
Det minskar transporter. Det är snabbare, det går fortare att montera och det behövs ej att flytspackla i vartenda våningsplan för att få det tillräckligt jämnt. Då kan du korta produktionstiden väldigt mycket och det innebär att du stör dina grannar under kortare tid.
W3 menar att byggprocessen var så pass snabb genom den höga graden av prefabricering att de kunde bygga ett helt våningsplan på en vecka när det gäller projektet Sara kulturhus. W3 beskrev:
Men det kan jag ju se definitivt när det gäller de här modulerna som vi lyfte på plats och under en vecka så byggde vi ett helt hotellplan och så staplades det på. Men jag har liksom inga siffror på hur lång tid det tar att bygga ett hus i trä jämfört med betong men just att det är en hög grad av prefabricering, det gagnar ju byggtiden och byggprocessen.
Sammanfattningsvis är det flera av respondenterna som beskriver att en hög grad av industrialisering leder till kortare byggtid, vilket är något som gäller för byggande både när
det gäller betong och trä. Men det underlättar främst vid byggande i trä uttrycker flera respondenter.