Nedan presenteras både kunskapsbrister samt orsaker till kunskapsbrister som gäller byggande av flervåningshus i trä som framkommit av respondenterna.
6.2.1 Erfarenhetsbrister
Utifrån de genomförda intervjuerna har det framkommit att det finns brist på erfarenhet att bygga flervåningshus i trä. Därmed är erfarenhetsbrist en orsak till kunskapsbrister inom området. En kunskapsbrist är att det finns en osäkerhet hur materialet bäst hanteras vid byggproduktion. V1 beskrev:
Skulle mest säga att det är erfarenhetsbrist hur husen byggs bäst både i produktionen och i konstruktionen, och driftas bäst över tid. Att veta det ger ytterligare kunskap in i projekten, det vill säga hur vi använder vår kunskap bäst.
Ingenjören från företaget White arkitekter (W2) beskrev:
Men annars ser inte jag så stora utmaningar förutom just att bygga den här erfarenhetsbanken för beställare och entreprenörer så att man känner sig trygg med att bygga.
V1 beskriver också att eftersom att det byggs få flervåningshus i trä kan detta leda till svårigheter att skaffa sig kunskap.
W2 beskrev:
Det finns inte så mycket att luta sig på. Man är tryggare i det man har byggt tidigare.
Man vet mer om det och det talar kanske för att välja så som man tidigare har gjort.
Vissa av de andra fastighetsbolagen nämner också ekonomin som en begränsning för att skaffa sig erfarenhet om området. En projektledare på Wåhlin Fastigheter (E1) beskrev:
Vi har tittat på att bygga ett hus i trä men det föll på kostnaden.
A1 uttrycker att de flesta inte har samma erfarenhet av att jobba med trä som betong vid byggande av flervåningshus. A1 beskrev:
Alla vet hur man gör ett betongbjälklag men ingen vet helt riktigt om hur man hanterar en träbyggnad om man säger så. Alltså man kan bygga småhus men kommer vi till lite större objekt så är det så.
6.2.2 Utmaningar vid förändringsarbete
När det gäller att göra förändringar för hur det byggs uttrycks att det finns osäkerhet samt rädsla att göra någonting nytt av branschen uttryckte respondenterna. V2 hävdade att:
Den största utmaningen är att få människor att göra någonting nytt.
V2 beskriver också att kulturen i fastighets- samt byggbranschen är traditionell då aktörerna inom branschen har en tendens att föredra välbeprövade tekniker.
V4 (projektchef på Vasakronan) beskriver att det framför allt är entreprenörerna som är konservativa. V4 beskrev:
Många entreprenörer, alltså entreprenadbranschen är sjukt konservativ. Liksom så, att jag tror att det är många som har speciella trähusgrupper och sådär för att lära sig mer. För att se till att de tar hand om risker.
V2 beskriver ett hinder som också kan göra att det är svårt för branschen att förändras är att en del av de större byggentreprenörerna ofta har etablerade affärsmodeller med betongleverantörer. V2 beskriver också att entreprenörerna inte har etablerat samma relation med träleverantörerna än vilket kan bidra till en osäkerhet. Denna osäkerhet menar V2 kan leda till högre pris på anbuden fast de egentligen inte behöver vara det, vilket kan skapa en ekonomisk begränsning. Det är även flera respondenter som uttrycker att entreprenörer har ett motstånd samt osäkerhet till att bygga i trä, vilket de tror kan bero på att många entreprenörer är konservativa och är rädda för att använda nya metoder samt material.
6.2.3 Incitament för att skaffa sig kunskap
Vissa respondenter beskriver att det måste finnas ett incitament för att skaffa sig kompetens.
Om det inte finns någon efterfrågan eller behov från marknaden att skaffa sig mer kompetens om materialet, finns det inget stort skäl att göra det. Detta kan vara en orsak till kunskapsbrister inom området. Det är därför marknaden har en stor roll i hur kompetensen ska utvecklas. Finns det ett stort behov av marknaden av mer trähusbyggande kommer det finnas större anledning till kompetensbyggande.
Det finns en problematik hos flera fastighetsbolag som ofta är beställare i projekt att det är många tjänster som köps. Detta kan leda till att de som är ansvariga projektledare hos fastighetsbolagen inte anser sig ha tillräckliga incitament för att själva skaffa sig kunskap inom området. De anser att de konsulter som de anlitar ska hitta lösningar på utmaningar, såsom fukt och akustikproblem. Ett exempel på detta som F2 beskrev var:
Alltså, som projektchef så ska inte jag ha spetskompetens inom någonting. Jag ska vara samordnande från vår sida med tid, ekonomi och kvalité egentligen. Sedan är det ju bra om jag har en baskunskap i frågorna så att jag kan ha frågeställningar och synpunkter. Sedan köper ju vi en extern projekteringsgrupp där vi köper spetskompetensen. Vi är ju ett fastighetsbolag.
Detta tankesätt kan således leda till en kunskapsbrist hos beställaren. Något som är problematiskt med kunskapsbrist hos beställaren är ifall beställaren är otydlig med vilken typ av träskiva de vill ha, vilket kan leda till att element kan skickas fram och tillbaka vilket skapar förseningar i projekten.
6.2.4 Betong är norm för toleranser och detaljplaner
Vissa respondenter som är med i studien beskriver att det är problematiskt att de toleranser för exempelvis hur mycket ett hus får röra sig högst upp eller hur högt ljudet får vara ofta har betong som referens. Att enbart betong är normen för byggnation tyder på en kunskapsbrist hos de som skriver regelverken för tillexempel trä som byggnadsmaterial samt att skrivandet av regler inte hinner med i takten som produktutvecklingen går. Det är flera respondenter i studien som beskriver att detaljplaner borde vara begränsade till antalet våningar och inte höjd. Anledningen till detta är att i trähus finns det inte plats med lika många våningar på samma höjd som för betonghus vilket beror på träets låga densitet. På grund av träets låga densitet behövs det tillsättas mer trä jämfört med om betong används vilket leder till att färre
våningar i ett trähus får plats på samma yta som i ett betonghus. Projektledaren från Castellum (C1) beskrev:
Balkarna blir ju större än om du har ett betongbjälklag tillexempel och i sin tur gör det att men då blir ju fasaden mer kvadrat också eftersom huset blir högre eftersom att du ska ha samma antal våningar på så sätt.
V2 beskriver att toleranserna bör ses över för ljud exempelvis eftersom att det kan vara bra att omvärdera hur mycket stegljud som faktiskt kan tolereras om det faktisk leder till ett bättre klimat. V2 beskrev:
Sedan kan ju jag tycka att vad är en rimlig toleransnivå för vissa saker, om planeten går under på grund av flera graders temperaturhöjning eller att jag hör min grannes fotsteg ibland? Jag menar på något sätt kan man ju lära sig att leva med sådana saker och stegljud kanske inte är så fruktansvärt problem som om grannen skulle spela musik kl. 4 på natten. Man kan ju fundera på hur mycket ljud är acceptabelt? Vad har vi vår toleransnivå?
Vidare, var det en deltagare på erfarenhetsworkshopen som beskrev att en lösning som hade utförts i ett projekt för att lösa akustikproblematiken var att de hade ett flytande golv med en stenullsmatta och flytspackel ovanpå det. Med denna lösning uppfylldes kraven dock blev det en oväntad störning för alla som bodde på planet på grund av att stegljuden hördes väldigt mycket långt ifrån trots att det inte syntes på mätresultaten. Således även om det blir ett godkänt resultat, är det inte säkert att en lösning är en tillräckligt bra lösning för att lösa stegljudsproblemet.
Det finns mycket forskning gällande vibrationer och ljud i betonghus vilket medför att det finns mycket att luta sig på i den aspekten. Dock enligt K2 (Akustikansvarig från företaget Efterklang) finns det en kunskapsbrist när det gäller markvibrationer för träbyggnader.
6.2.5 Brist på människor som har kompetens om materialet
En annan orsak till att det finns kunskapsbrister inom byggande av flervåningshus i trä är att det finns brist på människor som kan materialet som i sin tur kan sprida kunskapen vidare. Flera respondenter beskriver att det saknas materialkompetens både hos
konstruktörer och hantverkare. F2 beskrev att de hade anlitat en konstruktörsfirma först men efter ett tag kom konstruktörerna fram till att de inte klarade träuppdraget, vilket ledde till en tidsfördröjning av projektet. F2 beskrev:
Vi hade ju problem då att vi hade en konstruktionsfirma i Stockholm som var några som tog på sig och sade att de kunde konstruera trähuset. Sedan tog det ju kanske, jag vet inte. De höll ju på ett bra tag innan de fick komma tillbaka och säga att vi klarar inte det här. Vi har inte den kompetensen. Då fick vi anlita en annan konstruktionsfirma som egentligen var utbrytare från en träleverantörs konstruktionsfirma och då blev det bättre.
W2 beskriver att det finns kunskapsbrister hos hantverkare inom området och beskrev att stoltheten av att vara en duktig träarbetare hade försvunnit.
Vidare beskriver flera av respondenterna att det finns få konstruktörer som kan materialet samt att det finns få leverantörer som är ett hinder. E1 beskrev:
Ganska få som har den kompetensen då det inte byggts så mycket i trä.
Försäljningschefen hos träleverantören Martinsons (M1) beskrev att en nackdel med att det finns få som har generell kunskap om flervåningsbyggnader i trä, är att dessa personer kan vara väldigt eftertraktade och kan lätt få ett annat jobb, vilket kan få konsekvenser för verksamheten när den personen slutar.
6.2.6 Olika yrkesroller
I stora byggprojekt är det oftast många olika självständiga aktörer som jobbar med samma projekt men inom olika ansvarsområden. En konsekvens av att samma projektgrupp enbart jobbar tillsammans under en kort tid är att det kan leda till samarbetssvårigheter för att de inte hunnit upprätta kontinuitet i samarbetet. En annan konsekvens av detta är att det kan finnas svårigheter att föra över kunskap från ett projekt till ett annat vilket leder till kunskapsbrister då en projektgrupp ofta är sammansatt på olika vis för varje nytt projekt.
Att olika yrkesgrupper jobbar självständigt kan också leda till olika syn på utmaningar i ett projekt. En lösning för en specifik yrkesgrupp kan skapa problem för en annan yrkesgrupp i samma projekt.
Genom intervjuer som utförts ser inte arkitekterna samma utmaningar att bygga flervåningshus i trä som kanske projektchefer för samma projekt gör. V1 (En projektchef från Vasakronan) beskrev:
De största utmaningarna att bygga i trä är ljud samt fukt. Under produktionstiden är fukt ett problem men kan även vara ett problem när byggnaden står klar och det kan vara en idé att undersöka om fukt är ett problem senare under byggnadens livslängd.
Brand är inte ett stort problem om man använder sprinkler samt dimensionerar trä rätt.
Projektchefen beskriver att det finns utmaningar med ljud samt fukt men betraktar inte brand som samma utmaning. D1 (En arkitekt ifrån Fojab) beskrev:
Det tekniska är i princip löst nu, även om brand (brandkonsulter) hävdar motsatsen.
Men det saknas kunniga konstruktörer och det finns bara ett fåtal leverantörer av KL-trä.
D1 uttrycker således en positiv bild av att de byggnadstekniska lösningarna är i princip klara bara att det saknas kunniga konstruktörer samt att leverantörbristen är ett problem. D1 nämner dock inte att det finns något problem med fukt och ljud vilket projektchefen gjorde.
W3 (En arkitekt från White) beskrev:
Alltså jag ser inte jättestora utmaningar med det (trähusbyggande). Alltså vi vet ju just nu att efterfrågan på trä är väldigt stor och det är ju en utmaning i sig att få materialet att räcka till såklart. Men annars ser inte jag så stora utmaningar förutom just att bygga den här erfarenhetsbanken för beställare och entreprenörer så att man känner sig trygg med att bygga.
Även i detta fall ges en bild ifrån arkitekten att det inte finns så stora utmaningar att bygga i trä utan att det är endast mer erfarenhet som behöver skaffas samt att det ska finnas tillräckligt med material. Det som också är värt att poängtera är att W3 var arkitekt för Sara kulturhus som byggdes utan väderskydd. De flesta projektcheferna som intervjuats har dock betraktat fukt samt ljud som utmaningar. A1 (Projektchef ifrån Fabege) beskrev:
Du har ju fukten först, fuktsäkerheten. Nu är ju jag sådan här diplomerad fuktkunnig så att jag tycker att fuktsäkerheten är oerhört viktig. Jag vet ju att det finns delade
meningar i branschen men vi hade nog aldrig byggt ett hus som de gjort i Skellefteå (Sara kulturhus) där de har byggt utan fuktsäkerhet utan väderskydd om man säger så. Det är det ena. Sedan så har vi ju det här med brand och vi har ju som sagt jobbat i våran grupp, intervjuat brandkonsulter när det gäller trä. Det finns ju mycket att tänka på där. Sedan så har du ju det här med ljud och vibrationer som också gör att man måste tänka igenom alla detaljer.
A1 tar upp flera utmaningar med att bygga flervåningshus i trä och kritiserar också beslutet att Sara kulturhus byggdes utan väderskydd då det skapar stora fuktrisker. Detta är möjligen faktorer som inte en arkitekt beaktar på samma sätt eftersom att det inte är arkitektens uppgift.
Problematiken ifall olika yrkesgrupper jobbar för självständigt i projekt kan leda till en begränsad förståelse för de lösningar som skapar problem för andra delgrupper involverade i projekten. F1 (Projektchef från Fabege) beskrev:
Du har ju egentligen, har du synligt trä då är det egentligen ljud och brand som är egentligen problematiken eftersom att du har mycket synligt trä som kan ytantända då får du en hög brandbelastning så att man måste brandskydda den.
F1 beskriver att det behövs fler ljud-samt brandåtgärder om det beslutas att ha mycket synligt trä. Flera respondenter beskriver att det är framför allt arkitekter som har mycket synligt trä som önskemål, vilket kan skapa större utmaningar för de som har ljud och brand som ansvarsområden. Hade vissa arkitekter varit medvetna om konsekvenserna med att ha mycket synligt trä, hade de kanske inte valt det i alla lägen. Således kan det finnas kunskapsbrister hos arkitekter gällande fuktproblematik, brand samt ljud.
6.2.7 Försök till att åtgärda kunskapsbrister
Då flera av respondenterna i intervjuerna påpekat att det finns erfarenhetsbrister i alla led med materialet så berättade bland annat M1 som är träleverantör att de ibland hjälper till att montera delar. Vidare, händer det ibland att M1:s företag skickar iväg några medarbetare till arbetsplatsen som stannar i några veckor för att de oerfarna ska få introduceras i hur man jobbar med materialet. Vid olika företag har respondenterna beskrivits att många av de har försökt att gå på olika studiebesök om trähus för att skaffa sig mer kunskap.
F2 beskrev att de hade en trägrupp som skulle specialisera sig särskilt inom trähusbyggande, som sedan skulle dela med sig av denna kunskap till deras projektgrupp. Personer i denna trägrupp hade särskilt ansvar att bygga upp kompetens inom området och kunde således åka på flera studiebesök och hade särskilda ansvar för trähusprojekt. Dessa försök att samla kunskap inom området kan beskrivas som olika försök till att skapa Knowledge Management inom företaget.